Studie: Rektorsprogrammet räcker inte för att höja resultaten
Både forskarna själva och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, flaggar för att det kan finnas fler orsaker till att Rektorsprogrammet inte ger effekt på elevernas resultat. Foto: Ola Westerberg/Sven Lindwall
Forskning
Varken rektorernas pedagogiska ledarskap eller elevernas resultat har förbättrats efter att rektorsprogrammet infördes 2009. Det visar en ny studie från IFAU.
– IFAU drar själva slutsatsen att rektorsutbildning i sig inte räcker för att höja elevresultaten. Fler förutsättningar behöver finnas på plats om vi ska klara av att vända trenden mot sjunkande resultat, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2026-10-09 08:59
LÄS ÄVEN: Biträdande rektorer i majoritet på rektorsprogrammet
LÄS ÄVEN: Rektorsprogrammet stärker skolledare
LÄS ÄVEN: Rektorsutbildningar: Vägarna till nästa steg
Det är första gången som forskare i Sverige har gjort en systematisk utvärdering av Rektorsprogrammets effekter på skolutfall, trots att mer än 12 000 rektorer i dagsläget har examinerats från rektorsprogrammet sedan starten år 2009.
De tre forskarna Rebecka Persson, Ema Demir och Karl Wennberg från Handelshögskolan, har följt 3783 rektorer och biträdande rektorer under åren 2009-2021. Forskarna har undersökt hur rektorernas deltagande i rektorsprogrammet har påverkat elevernas skolresultat.
Även om forskarna kan konstatera att utbildningen inte visar några direkta positiva effekter på elevernas resultat, ser forskarna att rektorsprogrammet kan ha betydelse för andra delar av rektorsuppdraget.
”Fundera över delarnas tyngd”
De skriver att utbildningen kan ha betydelser för exempelvis rektorernas kunskaper om juridik, styrning och administration eller för deras professionella nätverk.
Rektorsprogrammet är i dag uppdelat i tre lika stora delar. Skolledning och pedagogisk ledning har fått lika stor del av utbildningen som skoljuridik och myndighetsutövning och styrning, organisering och kvalitet.
– De som beslutar om innehållet i rektorsprogrammet kan behöva fundera över de olika ingående delarnas respektive tyngd. I dag viktas rättssäkerhet och organisationsfrågor lika högt som pedagogiskt ledarskap. Jag tycker att alla perspektiv behövs, men vill man nå högre effekt på en specifik del får man kanske skruva på innehållet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Bristande resurser
Både forskarna själva och Sveriges Skolledare flaggar också för att det kan finnas flera andra orsaker till att utbildningen inte får den effekt som eftersträvas på elevernas resultat.
Det kan handla om bristande resurser och att många andra delar av rektorsuppdraget konkurrerar med det pedagogiska ledarskapet vilket kan begränsa rektorernas möjligheter att driva det pedagogiska ledarskapet. Rektorerna är också en del i en lokal styrkedja mellan huvudman och lärare på skolan där förutsättningarna för rektorerna att utöva ett pedagogiskt ledarskap kan variera.
– Rapportförfattarna är själva inne på att det är ett begränsat perspektiv man studerat och att det inte går att dra några långtgående slutsatser. Men det är bra att innehållet i ledarskapsutbildningar diskuteras. Vi vill ju alla att resurser ska användas klokt, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Fotnot: Forskarna har genomfört forskningen på uppdrag av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, ett forskningsinstitut under Arbetsdepartementet.
Rektorsprogrammet
Det statliga Rektorsprogrammet har bedrivits under Skolverket sedan år 2009 och blev obligatoriskt för både verksamma och blivande rektorer från år 2010.
Totalt har mer än 12 000 rektorer examinerats från rektorsprogrammet sedan 2009.
I Skollagen (2010:800) blev det tydligt att rektorer ska leda och samordna det pedagogiska arbetet på skolorna, och särskilt verka för att utveckla utbildningen.
Sedan 2019 är Rektorsprogrammet obligatoriskt även för rektorer i förskolan. Förskolans ledarskap likställdes med skolans genom en lagändring i skollagen 2018 då också titeln förskolechef ersattes med av rektor.
Rektorsutbildningen finns på sju olika universitet, Göteborgs universitet, Karlstads universitet (finns på två orter), Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet (finns på två orter) och Uppsala universitet.
Rektorsutbildningen innehåller tre kurser på vardera 10 poäng, Skoljuridik- och myndighetsutövning, Styrning-, organisering och kvalitet och Skolledarskap-pedagogisk ledning.