Skolchefen om domen: ”Behöver tala om rektorernas rättssäkerhet”
Semira Vikström är skolchef i Huddinge, där man har skapat rutiner för att hantera den relativt nya skyldigheten för skolledare att polisanmäla elever vid misstänkt brott. Foto: Oskar Omne
Juridik Lagen måste följas men rektorer får inte lämnas ensamma med svåra beslut. Det säger Semira Vikström, skolchef i Huddinge, efter att en rektor i Västerbotten dömts för tjänstefel för att inte ha polisanmält en elev.
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2026-10-13 14:59
LÄS ÄVEN: Polisanmälde inte elev – rektor döms för tjänstefel
LÄS ÄVEN: Åklagaren välkomnar en överklagan
Många skolledare har i en undersökning från Skolledaren reagerat på domen som kom i förra veckan i Umeå tingsrätt mot en rektor. Han döms för tjänstefel för att inte ha följt den lagstiftningen som började gälla förra året, som gör rektorer skyldiga att polisanmäla elever vid misstänkt brottslighet. I det aktuella fallet rör det sig om två händelser hösten 2025, där en pojke utsatt en flicka för våld och kränkningar. Rektorn har uppgett att han inte kände till att lagstiftningen börjat gälla vid tidpunkten.
Semira Vikström, skolchef för grundskolan i Huddinge kommun, är en av de som svarat på Skolledarens fråga om hur man ser på domen.
”Diskutera det personliga straffansvaret”
Hon påpekar att lagstiftningen är ny och bedömningarna kan vara komplexa. När det gäller det aktuella ärendet i Västerbotten anser hon att rektorn i grunden gjorde fel. När det finns en lagstadgad skyldighet att polisanmäla måste lagen följas. Annars riskerar man att hamna i en rättsosäker situation där elever behandlas olika beroende på vilken skola de går på.
– Samtidigt tycker jag att man behöver diskutera hur det personliga straffansvaret är utformat. Jag tycker att det är rimligt att se över om det ytterst ska vara den enskilda rektorn som riskerar att dömas för tjänstefel, när huvudmannen har ett övergripande ansvar för att säkerställa att rektorerna har rätt stöd och förutsättningar att följa lagen. Det handlar inte om att frånta rektor ansvaret för sina beslut. Om rektor inte följer beslutade rutiner och riktlinjer är det så klart en annan sak.
Rutiner och checklista
Hennes kommun Huddinge har därför tagit fram gemensamma strukturer och stöd för rektorerna kring den nya lagstiftningen om skyldigheten att polisanmäla elever vid misstänkt brott.
– Vi har bland annat tagit fram rutiner och en checklista för polisanmälan, presentationsmaterial som kan användas exempelvis på APT samt en e-tjänst där rektor dokumenterar sitt beslut om att göra eller inte göra en polisanmälan, säger hon.
På huvudmannanivå träffas Semira Vikström och kommunens kvalificerade rådgivare varannan vecka för att gå igenom inkomna ärenden från e-tjänsterna.
– Där följer vi bland annat upp rektorernas bedömningar av polisanmälningar. Om vi gör en annan bedömning än rektor är det viktigt att vi tar ansvar för att ge stöd genom återkoppling och dialog med rektor om hur vi går vidare. Lagen är ny, så när vi ser olika på en bedömning behöver det leda till dialog och lärande, så att vi tillsammans kan utveckla vårt arbete, säger hon.
Kritisk till lagens utformning
Hon menar att förvaltningens och skolchefens uppdrag är att göra det så enkelt som möjligt för rektorerna att göra rätt.
– De ska ha tillgång till tydliga rutiner, relevant stöd och en trygghet i att vi arbetar gemensamt med frågan. Rektor ska självklart göra sin bedömning och ta ansvar för sitt beslut, men ska inte behöva stå ensam i en komplex situation. Som huvudman behöver vi också ta ansvar för att följa upp att våra rutiner fungerar och att rektorerna får det stöd de behöver. I vår tur förväntar vi oss att rektor följer våra beslutade rutiner och dokumenterar sitt beslut i den avsedda e-tjänsten, säger Semira Vikström.
Även om lagen ska följas så har hon synpunkter på utformningen av den nya skyldigheten att polisanmäla.
– Jag är mycket kritisk till att skyldigheten omfattar alla åldrar och att utgångspunkten är så generell. Jag hade sett det som mer rimligt att skyldigheten inträder från exempelvis årskurs 6, med en samlad bedömning av situationen som utgångspunkt. Att samma utgångspunkt ska gälla för alla elever, och framför allt för de små knattarna på lågstadiet, väcker frågor som jag tycker att man behöver ta på allvar.
Man får inte heller tappa bort rektorernas utsatthet i de här situationerna.
– Vi ser att rektorer kan mötas av anmälningar till Skolinspektionen, hård kritik och personliga påhopp när de fattar beslut om polisanmälan – även när de agerar för att följa lagen. Det är en svår situation att stå i som rektor. Därför behöver vi inte bara tala om rektorernas skyldigheter, utan också om deras rättssäkerhet, arbetsmiljö och behov av stöd, säger Semira Vikström.