Debatt: IFAU:s rapport om rektorsutbildningen håller inte måttet

För några veckor sedan kom det en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Rapportförfattarna kom fram till att den statliga rektorsutbildningen inte ger några märkbara förbättringar i elevresultat eller lärarens bedömning av rektorers pedagogiska ledarskap.

Rapportförfattarna lyfter i inledningen fram hur det i skollagen förtydligats att rektorer ska leda och samordna det pedagogiska arbetet på skolorna, och särskilt verka för att utveckla utbildningen. För att undersöka om rektorsutbildningen har givit effekt på det som skollagen stipulerar har rapportförfattarna använt sig av enkätfrågor ställda till lärare: Frågorna i den aktuella skalan, som ingick i Skolenkäten 2010 – 2021, är: (1) ”Rektor har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan”. Eller (3) ”Rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet i skolan”. Lärare har angett sina svar på en fyrgradig skala från ”Stämmer inte alls” till ”Stämmer helt och hållet”.

Saknar referenspunkt till pedagogiskt ledarskap

Det är väldigt oprecisa frågor som egentligen rymmer ett oändligt tolkningsutrymme. En lärare kan mena att det stämmer helt och hållet, för rektor har blivit schystare sedan hen gick klart rektorsutbildningen. Det är just här rapporten brister, enkäten saknas referenspunkt till vad pedagogiskt ledarskap innebär. Varje lärare kan generera ett helt eget svar utifrån hens differentierade arbetssituation.

Jag har själv genomgått rektorsprogrammet och kan konstatera att utbildningen inte tar upp resultatuppföljning, vilket är centralt i att vara pedagogisk ledare. I PRIS-projektet som genomfördes i Stockholms stad under åren 1999-2002 tog professor Åke Edfeldt tillsammans med 25 rektorer fram en definition av pedagogiskt ledarskap:

1. Att få in elevresultat
2. Att gå igenom elevresultaten, detektera elevernas behov tillsammans med lärarna
3. Prioritera, vilka elevgrupper var i mest akut behov av hjälp
4. Välja organisation och metod
5. Genomföra
6. Ta in resultat igen och titta på effekten av de insatser som genomförts.

Detta cirkulära arbete genomfördes fyra gånger per läsår.

Borde vara betydligt noggrannare

IFAU:s rapport är en väldigt sofistikerad skrift av statistik och analys utifrån en högst tveksam och diskutabel validitet. Innehåll i rektorsutbildningen eller definition av det som granskas lyser med sin frånvaro. Det hade varit betydligt bättre ifall rektorsutbildningen utvärderades i förhållande till dess innehåll, t.ex. något av de lärande mål som finns i den delkurs som tar upp pedagogiskt ledarskap.

IFAU är en statlig myndighet som borde vara betydligt noggrannare i hur man använder data och vilka slutsatser som dras utifrån dessa. Det får nämligen konsekvenser när en myndighet så tydligt går ut med en ”sanning” där rektors kompetens och därmed hens anseende ifrågasätt utifrån högst godtyckliga variabler. Svenska elevers fallande resultat beror på helt andra orsaker än de IFAU presenterat.

Johan Kant, kunskaps- och resultatstrateg, Norrtälje kommun