De undersöker hur AI kan hjälpa förskolans rektorer
Regina Enedahl, utvecklingsledare vid förskoleförvaltningen i Göteborgs stad och Susanne Kjällander, lektor vid Stockholms universitet, är två av de som arbetar med forskningsprojektet kring AI på förskoleförvaltningen. Foto: Privat/Linnéa Tammerås
AI
Hur kan AI hjälpa förskolans rektorer att få mer tid till sin personal och till att vara en närvarande ledare? Det undersöks just nu i ett forskningsprojekt i Göteborgs stad.
– Rektorerna säger att de får mer tid till relationerna med sina medarbetare, säger Susanne Kjällander, projektledare.
Kyra Matz
redaktionen@skolledaren.se
Publicerad: 2026-03-09 11:45
LÄS ÄVEN: Undersökning: Så få skolledare har fått utbildning om AI
LÄS ÄVEN: Guide: AI för dig som skolledare
LÄS ÄVEN: Skolchefer: Så ser vår AI-policy ut
För ett halvår sedan startade förskoleförvaltningen i Göteborgs stad ett samarbete med Stockholms universitet för att undersöka hur AI kan underlätta för rektorer. Projektet ska pågå i tre år och följer tre fokusgrupper med ungefär tio förskolerektorer i varje grupp. Projektet leds av Susanne Kjällander, lektor på Stockholms universitet, och hennes projektgrupp bestående av Regina Enedahl, utvecklingsledare och strategiskt ledningsstöd i digitalisering, Belinda Gyllenstig, utvecklingsledare för digitalisering, och Stefan Osla, enhetschef, alla tre vid Göteborgs förskoleförvaltning.
Rektorerna har fått licenser till flera olika AI-verktyg och ska på olika sätt använda dem för att underlätta deras arbete. Susanne Kjällander berättar att målet är att rektorerna ska få mer tid till att stötta sina medarbetare och låta AI sköta delar av det administrativa som tar mycket tid.
– Projektet har inte pågått särskilt länge men när fokusgrupperna mötts har de pratat mycket om att de ser ett kvalitetshöjande i deras ledarskapshandlingar, då de får mer tid att lägga på relationerna med sina medarbetare, säger Susanne Kjällander.
AI går igenom mejl
Ett användningssätt som rektorerna har hittat är när vårdnadshavare skickar mejl till dem som innehåller argument skrivna av AI, något som blivit allt vanligare. För att lättare förstå mejlen, som ofta innehåller referenser till specifika paragrafer i skollagen, låter rektorerna mejlen gå igenom deras egna AI.
– Jag visste inte det, men rektorer får ju oerhört mycket mejl från vårdnadshavare. Det är ofta ganska avancerade mejl som är AI-genererade med hänvisningar till olika paragrafer i skollagen. AI kan ju lätt ”hallucinera” så alla referenser stämmer inte alltid, då kan rektorerna själva använda AI för leta fram vad som faktiskt stämmer, säger Susanne Kjällander.
Trots att rektorerna är positiva till många delar av projektet, så är de även oroliga och kritiska till vissa delar. Några har känt att deras självförtroende har sjunkit och känner att AI ofta är ”smartare” än de själva. Andra är oroliga över etiken, att man måste vara försiktig med att ge känslig information till sin AI.
– De har även haft en oro kring klimatet, att AI kräver så mycket resurser. Vi vill ju alla jobba så klimatsmart som möjligt. Ett annat etiskt dilemma är att AI saknar mycket personlig information om personalen som endast en människa kan ha koll på. Vilket gör det känsligt att låta den fatta beslut om till exempel personal, så det gör inte rektorerna i mitt projekt, säger Susanne Kjällander.
Majoriteten vill undvika att ta beslut baserade på AI
I preliminära analyser säger drygt 80 procent av de deltagande rektorerna att de inte tycker att AI ska användas för beslut som gäller personal. En majoritet säger att AI kan ge beslutsunderlag, men att man ska undvika att låta den ta faktiska beslut.
Utvecklingsledaren Regina Enedahl har varit med och tagit fram förskolefövaltningen AI-strategi som ligger grund till projektet.
– Vi skickade länken till det digitala utbildningsmaterial om AI som vi på förskoleförvaltningen har tagit fram för undervisande personal och rektorer i förskolan till Susanne. Hon tyckte att materialet var intressant, och det blev startpunkten för projektet. Vi vill att innehållet i materialet och vårt utvecklingsarbete ska få en mer vetenskaplig grund och då passade det här projektet perfekt, säger Regina Enedahl.
Projektet är fortfarande i ett tidigt stadium och Susanne Kjällander är tillsammans med sin projektgrupp förväntansfulla på de slutgiltiga resultaten.