Finländska ministern: Därför kan vi inte blunda för AI i skolan

LÄS ÄVEN: Nytt stödverktyg ska hjälpa rektorer navigera AI

LÄS ÄVEN: Nya AI-beskedet om skolan: Positivt överraskad

LÄS ÄVEN: Undersökning: Så få skolledare har fått utbildning om AI

Under Nordiska Skolledarkongressen deltog Finlands undervisningsminister Anders Adlercreutz för ett samtal om landets AI- och digitaliseringsstrategier.

Den finländska digitaliseringsstrategin har fått namnet Digitala kompassen, och är en vision som sträcker sig fram till 2030. Här har man, till skillnad från den svenska motsvarigheten Färdplan för Sverige, som fått kritik för att till stor del utelämna konkreta riktlinjer för skolan, valt en annan väg.

– Vi ställer upp konkreta mål för vilka AI-relaterade färdigheter som elever och lärare ska behärska, för att alla ska få lika möjligheter att använda tekniken och skydda eleverna mot teknikens risker, säger Anders Adlercreutz från scenen.

”Kan inte förbises i något samhälle”

Hans motivering bakom beslutet att ta fram en tydligare plan för AI-frågorna är att det i grunden handlar om demokrati, och att förståelse för AI är en ”central medborgarfärdighet”. Alla ska ha rätt till samma teknik och information.

– Om vi som bor i det här samhället, som röstar fram våra beslutsfattare, inte har medialäskunnighet så kan vi inte särskilja hållbar information från falsk information. Om vi inte vet hur AI fungerar och hur den genererar information så kan vi inte ställa oss kritiska till den, säger han till Skolledaren i en intervju efter scensamtalet.

När svenska AI-strategin Färdplan för Sverige presenterades i höstas hade regering vänt och omnämnt skolan. Men bland annat Sveriges Skolledare har menat att strategierna för skolan är fortsatt för otydliga.

Anders Adlercreutz konstaterar att ”han inte har någon insyn i hur man resonerat i Sverige”.

– Men jag tror att det här är någonting som ingen kan förbise i något samhälle. Det är den förändring som händer runt omkring oss och faktum är att det påverkar elevernas inlärning, det påverkar lärarens yrke, det påverkar sätten på vilka eleverna tar till sig information och behandlar information. Då tror jag att det är klokt att att försöka skapa spelregler och praxis kring hur skolan förhåller sig till det här, säger han.

”Omfattande professionell autonomi”

Men, när det gäller skola, måste teknikens användning ske på ”pedagogikens villkor”.

Han beskriver att man i Finland valt att låta skolans personal ha en ”omfattande professionell autonomi” och att det är viktigt med ”en brandmur” mellan skolan och de politiska beslutsfattarna. I det här fallet Utbildningsstyrelsen, ungefär motsvarande svenska Skolverket, som tagit fram de finländska riktlinjerna kring etiska och praktiska principer för AI skolan.

Enligt Anders Adlercreutz är riktlinjerna utformade utifrån ett lärar- och skolledarperspektiv för att det ska fungera i undervisningen och skolans vardag. Men exakt hur AI används regleras inte uppifrån. Han menar att finländska skolledare har en ”stark autonomi” att besluta över det pedagogiska arbetet och lärarna har starka mandat att besluta över läromedel, vilket gör att praxis kan skilja sig från skola till skola.

Kräver balans

Finlands AI-riktlinjer omfattar både motsvarande förskolan och upp till högre utbildning. För de yngsta åldrarna handlar det om att lekfullt utforska AI-tekniken, och högre upp i åldrarna förs algoritmiskt och kritiskt tänkande in i allt högre grad.   

– AI kan vara ett enormt effektivt inlärningsredskap. Men samtidigt, om vi använder AI för att vi själva ska undvika att strukturera data, att ta till oss information, att i stället för att läsa fem artiklar för att skriva en uppsats så låter man AI ta ut en sammanfattning – då fördummar vi oss, säger Anders Adlercreutz.

I Sverige har pendeln svängt kraftigt i digitaliseringsfrågor, och få kan ha undgått debatten om Liberalernas och Tidöregeringens inriktning ”från skärm till pärm”.

Förståelse för oron kring ungas läsning

Anders Adlercreutz säger att han, Finlands inriktning till trots, har förståelse för oron kring barn och ungas användning av digitala medier. Till exempel har man sedan ett år tillbaka ett mobilförbud i skolan (läs mer i faktaruta).

– I Finland har vi också en diskussion om vad som är goda läromedel och det handlar om att hitta balansen, att läromedlen ska vara ändamålsenliga för olika situationer. Jag tror att vi ska ha böcker i skolan, men mycket övningsmaterial lämpar sig bättre i digital form, säger Anders Adlercreutz.

Som exempel på när AI kan fungera väl tar han att verktygen kan hjälpa till att nivåanpassa utmaningar för elever. 

Men han ser att det finns en ”reell utmaning” kring läsningen bland barn även i Finland att hantera, med frågor kring elevernas koncentrationsförmåga och förmåga att ”tåla tristess och långsamhet”.

– Men sedan kan vi inte blunda för faktum. Den digitala världen försvinner inte och digital läskunnighet är en central medborgarfärdighet och en demokratisk färdighet som man behöver för att kunna fatta viktiga beslut och vara en aktör i vårt samhälle, inte bara en drivved som låter sig påverkas.