Forskning: Här är metoden som ger bäst effekt på elevernas lärande
Jenni Donohoo föreläser på Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg den 17 mars om kollektiv lärareffektivitet. Foto: Privat
Forskning Kollektiv lärareffektivitet är den faktor som påverkar elevers studieresultat mest av allt – före både socioekonomiska faktorer och föräldrar. Det visade professor John Hatties forskning redan år 2016. Jenni Donohoo, ledande forskare på området, berättar här om hur metoden får effekt.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2026-03-12 10:05
LÄS ÄVEN: Guiden: Så bygger du kollektiv lärareffektivitet
LÄS ÄVEN: Här är tre skolor som lyckats med kollektiv lärareffektivitet
Hur får man kollektiv lärareffektivitet att hända i praktiken? Det kommer Jenni Donohoo, fil. dr i utbildningsvetenskap, att föreläsa om under Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg 17-18 mars. Men redan nu ger Skolledaren dig en inblick i arbetssättet.
Jenni Donohoo föreläser ofta och hjälper skolledningar och deras personal att förvandla forskningen bakom kollektiv lärareffektivitet till verkstad.
Det kan låta enkelt men Jenni Donohoo konstaterar att lärare kan arbeta tillsammans i team, dagarna i ända, utan att för den sakens skull ägna sig åt kollektiv lärareffektivitet. De kan också uppnå kollektiv lärareffektivitet inom ett område men inte lyckas med ett annat. För att göra skillnad för elevernas resultat måste lärarna ha en stark tilltro till att de, genom gemensamt arbete, kan göra skillnad för elever, oavsett bakgrund och socioekonomiska faktorer.
Då är kollektiv lärareffektivitet den faktor som påverkar elevernas resultat mest av allt, visar sammanlagt 1 200 metastudier som tagits fram och analyserats av John Hattie, professor och chef för Melbourne Education Research Institute vid University of Melbourne i Australien (se faktaruta).
”Måste avsiktligt skapa tid”
Jenni Donohoo lyfter fram ett antal faktorer som rektorer bör tänka på i sitt ledarskap för att främja arbetssättet.
– Rektorer måste avsiktligt skapa tid, strukturer och utrymme för lärare att arbeta tillsammans med de viktigaste frågorna för elevernas lärande, säger hon.
Det handlar inte bara om att skapa tid för administrativa möten. Lärarna, och kanske även andra professioner inom skolan, behöver etablera samarbetsprocesser där lärare identifierar elevernas styrkor och behov, identifierar och implementerar kraftfulla undervisnings- och inlärningsstrategier och gemensamt löser problem kring undervisningsutmaningar. När lärare upplever att de når framgång tillsammans stärker det deras gemensamma övertygelse om att de kan göra skillnad.
– Rektorer kan hjälpa lärarteam att sätta upp mål för lärandet som fokuserar på själva lärandet, utveckling och förbättring över tid. När teamen har mål för lärandet blir de mer benägna att anamma utmaningar, hålla ut när svårigheter uppstår och se motgångar som möjligheter att lära sig.
Att känna att man tillsammans behärskar lärandet är en av de starkaste källorna till att tro på sin effektivitet. Jenni Donohoo varnar för prestationsmål som fokuserar på att prestera bättre än andra. Det menar hon kan leda till att motivationen minskar och att man undviker uppgifter som utmanar.
Lyft upp konkreta exempel
Det är viktigt att man som rektor skapar utrymme för lärarna att lära av varandra genom kamratobservation och delning av framgångsrika metoder. Kollektiv lärareffektivitet skapas genom att observera och ta del av kollegors lyckade undervisning.
– När lärare ser kollegor uppnå positiva resultat så tänker de: ”Om de kan göra det, kan vi också.” Men det kräver att man bygger en kultur av öppenhet på skolan där lärarna känner sig bekväma med att synliggöra sin praktik, säger Jenni Donohoo.
Hon poängterar att det är viktigt att inte glömma att uppmuntra teamen, men allmänt beröm är inget som bygger kollektiv effektivitet. I stället bör man lyfta upp konkreta exempel på när lärarna lyckats.
– Ge dem evidensbaserad feedback som hjälper dem att se sin kollektiva inverkan på elevernas lärande. För att feedbacken ska ha effekt behöver lärarna ha en tilltro till att rektorn verkligen förstår vad som händer i klassrummet. Man behöver även vara uppmärksam på det emotionella klimatet och skapa en trygg miljö där lärarna känner att de har stöd från rektorn för att våga ta risker, göra misstag och lära sig av misstagen.
– När lärarna känner att de har ett emotionellt stöd är det mer sannolikt att de fortsätter kämpa trots svårigheter och behåller tron på den kollektiva förmågan. Och glöm inte att fira framsteg och inte bara slutresultat, säger hon.
Faktorer som påverkar elevers lärande utifrån deras effekt
Om en insats har en effektstorlek på noll så har den ingen effekt på elevers resultat. Allt över det har effekt, enligt professor John Hatties forskning. Han anser att en effektstorlek på 0,2 har en ganska liten effekt, 0,4 har en medelstor effekt och 0,6 har en stor effekt.
Kollektiv lärareffektivitet: 1,57
Elevförväntningar: 1,44
Lärarens tydlighet: 0,75
Feedback: 0,75
Relationer mellan lärare och elev: 0,72
Metakognitiva strategier: 0,69
Tidigare resultat: 0,65
Phonics-undervisning: 0,54
Socioekonomisk status: 0,52
Hemmiljö: 0,52
Föräldraengagemang: 0,49
Motivation: 0,48
Koncentration/ihärdighet/engagemang: 0,48
Skolans storlek: 0,43
Matematikundervisning: 0,40
Skolledare: 0,39
Läxor: 0,29
Källa: Publicerad i Jenni Donohoos bok ”Kollektiv lärareffektivitet”. Listan är omarbetad från John Hatties bok
”Visible learning for teachers – Maximizing impact on learning” (2012)
Jenni Donohoo
Gör: Författare, föreläsare och forskare som arbetar med skolsystem och skolutveckling sedan 25 år tillbaka i USA, Kanada, Australien och Europa. ”Kollektiv lärareffektivitet” (Natur och Kultur) är översatt till svenska. Hennes senaste bok är ”Collective Impact: Overcoming the Twelve Enemies of Teacher Efficacy”.
Ålder: 56 år.
Bor: Cape Coral, Florida, USA (ursprungligen från Kanada).
Bakgrund: Har arbetat som lärare, pedagogisk ledare och systemledare inom det kanadensiska skolsystemet. Hon har en bachelorexamen i historia och sociologi och en mastersexamen i utbildning från University of Windsor. Blev PhD i utbildning genom ett samarbete mellan kanadensiska universiteten University of Windsor, Brock University och Lakehead University.