Skolledarna: Så får vi rätt förutsättningar för ledarskapet

LÄS ÄVEN: Rektorsutredningen klar: Så ser förslagen ut

LÄS ÄVEN: Ministern om rektorsutredningen: Bekräftar oron

Det är förbundsstyrelsen som vid ett sammanträde i februari klubbade det nya ställningstagandet.

Skolledaren har flera gånger rapporterat om skolledares möjligheter att vara pedagogiska ledare i sin verksamhet, ett uppdrag som ofta försvåras av tidskrävande kringuppgifter. Och när Marie-Hélène Ahnborg presenterade sin utredning ”Rektor i fokus” innehöll förslagen en definition av pedagogiskt ledarskap i skollagen. Det för att det ska gå att ställa krav på att rektorer faktiskt har rätt förutsättningar för uppdraget.

Sveriges Skolledares ställningstagande definierar nu hur förbundet ser på vad begreppet ska innehålla.

”Sveriges Skolledare är landets enda professionsförbund för skolledare och därför blir vår definition viktig. Skrivningar som andra tar fram, exempelvis i styrdokument, ägs av dem och kan ändras. Vår egen definition ägs av oss och ligger fast till vi bestämmer något annat”, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman i ställningstagandet.

Ska ligga till grund för lagstiftning

Samtidigt sker många stora reformer på skolans område.

– Rektorsuppdraget måste anpassas till de nya kraven och förväntningarna och då är vår definition en bra mall att utgå från, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Förhoppningen är att förbundets definition nu ska ligga till grund för skrivningar i lagstiftningen. Ann-Charlotte Gavelin Rydman pekar på att det är många som har förslag kring hur skolledarnas uppdrag ska se ut, genom ”alltmer detaljerade anvisningar i lagtext, förordningar eller föreskrifter”.

Hon menar vidare att definitionen ligger rätt i tiden, efter rektorsutredningens många förslag kring hur förutsättningarna kan förbättras.

– Definitionen kommer att bli ett mycket bra underlag för förbundet i arbetet för att realisera och implementera de förslag som regeringens utredare lämnat kring en mer hållbar rektorsroll, säger An-Charlotte Gavelin Rydman.

”Förväntar mig att regeringen agerar”

Sveriges Skolledares definition av rektors ansvar för det pedagogiska arbetet karaktäriseras bland annat av att rektor ska ha möjlighet att fördela och använda resurserna på bästa sätt, leda lärandet genom att ta ansvar för verksamhetens interna processer, forma verksamheten med medarbetare, fördela ansvar och ta ansvar för att verksamheten är rättssäker och likvärdig (läs alla punkter i faktaruta).

Och för det krävs rätt förutsättningar för uppdraget. Ann-Charlotte Gavelin Rydman, skriver i ställningstagandet att skolledarskapet inte går att ses som vilket chefsuppdrag som helst.

”Det finns ingen annan chefsroll där lagstiftningen så tydligt skriver fram en ansvarsbärare i vardagen”, skriver hon.

Men samtidigt försvårar vardagen för många skolledare – otillräckliga resurser, att skolledare inte ges rätt mandat att besluta över processerna eller att uppdraget inte ryms inom arbetstidens ramar.

– Nu förväntar jag mig att regeringen agerar och gör vad de kan för att skapa förutsättningar för att landets rektorer får vara de pedagogiska ledare som våra barn, elever och lärare behöver, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Åtgärderna som krävs

Förbundet ringar därför in de tre viktigaste åtgärderna som krävs för att ge rektorsuppdraget rätt förutsättningar över hela landet:   

• Säkerställ en långsiktig styrning av förskola och skola där professionerna ges stort inflytande över utvecklingen. Skolledarnas kärnuppdrag som ledare av den pedagogiska verksamheten behöver värnas.
• Allt mer detaljerad reglering i syfte att säkerställa likvärdighet riskerar att bakbinda skolledare och hindra dem från att göra de mest effektiva insatserna. Genom att istället visa tillit och ge skolledare mandat och utrymme frigörs deras potential och det bidrar till en arbetsplatskultur präglad av professionellt ansvarstagande, högre måluppfyllelse och mer attraktiva skolledaruppdrag.
• Utveckla professionsprogrammet för skolledare så att det också omfattar perspektiv på hur man som ledare skapar förutsättningar för en förbättringskultur i sin verksamhet.

Läs förslagen och ställningstagandet i sin helhet här.