Oron kring reformtakten: ”Skolledarnas uppdrag måste fredas”
Jonatan Lamy, ordförande Sveriges Elevkårer, Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare, journalisten Emma Leijnse som modererade samtalet och utredarna Åsa Lundkvist och Tomas Persson. Foto: Lenita Jällhage
Arbetsbelastning Utredningar och reformförslag duggar tätt över skolan och skolledarna. Och många reformer föreslås träda i kraft redan 2028. Hur ska redan förändringströtta rektorer orka med? Den frågan diskuterades på Nordiska Skolledarkongressen.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2026-03-17 23:12
LÄS ÄVEN: Reformspurten - så förändras rektorsrollen
LÄS ÄVEN: Skolledarnas tio förslag: Så måste rektorsrollen förändras
LÄS ÄVEN: Uppmaningen till L: Ge rektorer rätt förutsättningar för alla reformer
De särskilda utredarna Tomas Persson och Åsa Lundkvist berättade under Nordiska Skolledarkongressens första dag om huvudförslagen i sina utredningar läroplansutredningen och elevhälsoutredningen och varför de är viktiga att genomföra.
Förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman för Sveriges Skolledare tror att många av förslagen i utredningarna kan vara bra och skapa tydlighet för föräldrar och elever. Samtidigt känner hon en oro och osäkerhet kring vad rektorerna står inför när de stora reformerna ska sjösättas redan 2028.
– Många skolhuvudmän har inte börjat kartlägga eller pratat med rektorerna om vad som ska göras. Det finns ingen tydlighet. Man måste freda skolledarnas uppdrag. Man har inte sökt sig till skolledaruppdraget för att arbeta med brandskydd, it eller lokaler, utan för att utöva pedagogiskt ledarskap, säger hon.
”Stor förändringströtthet bland rektorerna”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman oroar sig för att en redan hög omsättning på skolledare kan förvärras av reformtryck och att skolledare inte får ägna sig åt sitt kärnuppdrag.
– Om man inte planerar detta noga och tar till vara på införandeprocessen så blir det en låg kvalitet på implementeringen av reformerna, säger hon.
Jonatan Lamy, ordförande Sveriges Elevkårer, höll med Ann-Charlotte Gavelin Rydman att det inte går att stressa fram förändringarna.
Han anser att det man verkligen borde vara stressad över är att 20 procent av eleverna inte tar sig vidare till gymnasiet och att det är både ett demokratiproblem och ett hälsoproblem. Han konstaterade också att det finns en fara i den enorma förändringstakten att mycket ska vara i gång 2028 som kan leda till barnsjukdomar och att årskullar av elever och barn ”offras”.
– Undersökningen Talis visar också en stort förändringströtthet bland rektorerna, säger han.
Uppmaningen kring Skolverket
Tomas Persson menade att det kommer att ta lång tid att genomföra så stora reformer även om de påbörjar om några år.
– Det kommer inte att gå väldigt fort. En del reformer kan ta 20 år att genomföra, säger han.
Åsa Lundkvist konstaterade att det behöver vara realistiska tidsplaner, väl tilltagna resurser och finnas tillgång till behöriga lärare för att införandet ska fungera. Hon efterlyste också att Skolverket borde minska ned sina kvalitetsdialoger och i stället jobba regionalt med att ge skolledare verktyg kring när och i vilken ordning saker ska ske kring implementeringen.
LÄS SKOLLEDARENS HELA TEMA OM REFORMTAKTEN HÄR:
Läs alla delar i Tema: Reformstormen
En storm av reformer är på väg att förändra skolan. På toppen av berget står rektor som ansvarig för genomförandet. Hur ska rektorer klara de utökade kraven och arbetsuppgifterna? Läs alla delar i temat i Skolledaren nr 2 2026:
Ett nytt landskap – så förändras rektorsrollen i reformspurten
Skolledarnas 10 förslag: Så måste rektorsrollen förändras
Edholm (L): Jag förstår att det finns en oro bland skolledarna
Här är alla utredningar som påverkar skolledare
Uppmaningen: Gör verkstad av rektorsutredningens förslag