Reformspurten – så förändras rektorsrollen

Slalomportarna kommer i form av nya utredningar och förslag från regering och riksdag, en reformstorm där skolledaren i slutänden är den som ska svara för det praktiska genomförandet. Tioårig grundskola, nya läroplaner, förskoleutredningen, bättre förutsättningar för trygghet och studiero och ett likvärdigt betygssystem finns bland de utredningar och förslag som är på gång att beslutas om. De flesta av reformerna ska dessutom införas under åren 2026–2028.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman är rejält oroad för de stora förändringar som rektors­rollen står inför.

– Allt ska ske i hög hastighet och det finns väl en god andemening. Alla vill väl ha en likvärdig, trygg skola och god undervisning. Men hur ska det implementeras? Hur ska rektorns roll se ut? Vi har flera gånger varnat regeringen för riskerna med att sjösätta en så pass stor reformagenda. Det finns all anledning att känna oro, säger hon.

Ge skolledare implementeringsresurser

Sveriges Skolledare konstaterar att floden av reformer kommer innebära att rektors ansvar breddas efter tre linjer:

• Utökat administrativt och juridiskt ansvar: Fler beslut, fler rapporteringskrav, mer dokumentation.
• Utökat pedagogiskt ledarskap: Större krav på kvalitetsuppföljning, verksamhets/klassrumsnära arbete och bedömning.
• Utökat organisatoriskt ansvar: Fler med­arbetare, större och fler enheter, krav på brottsförebyggande arbete och krisberedskap.

– Vi måste få en samlad bedömning på hur allt detta ska finansieras och implementeras, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Sveriges Skolledare har också formulerat två förslag till hur man ska jobba med att förbättra skolledarrollen:

• Ge skolledare tillgång till särskilda implementeringsresurser under reformperioden 2026–2030. Det kan röra tillexempel personella, kompetensmässiga och ekonomiska resurser.
• Gör en analys av hur de presenterade skolreformerna hänger ihop, påverkar varandra och hur de ska implementeras.

Frågor kring rektorsutredningen

I januari överlämnade Marie-Hélène Ahnborg rektorsutredningen ”Bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet”, som vid presentationen fick namnet ”Rektor i fokus”. Här kan svaren finnas på hur rektorsrollen kan bli mer hållbar. I den presenterar Ahnborg en rad åtgärder för att säkra, värna och freda rektorsrollen och dess mandat i förhållande till stat och huvudmän. 

– Det är en utmärkt och väl genomförd utredning, Man har haft hearings med rektorer, pratat med forskare och olika intressegrupper och levererat skarpa förslag. Nu måste man göra verklighet av utredningen, konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Men det finns frågetecken kring vad det kommer att bli av utredningen i praktiken. När den presenterades var det endast via regeringens hemsida, utan presskonferens som är brukligt vid presentation av regeringens större utredningar.

– Det finns en risk så här under ett valår att remissrundan inte blir klar och att inga beslut fattas. Att den helt enkelt hamnar i ”byrålådan”, det vore oerhört olyckligt, säger hon.

”Vill se en nationell samling kring skolan”

Det är ingen tvekan om att de närmaste åren kommer att innebära stora utmaningar och till stor del nya förutsättningar för skolledare.

– Jag skulle vilja se en nationell samling kring skolan, det är våra barns liv och utveckling det handlar om, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Skolledarna själva har ett antal punkter som de ser skulle förändra deras förutsättningar att leda skolan genom förändringarna. Läs mer här.