Krönika: Utan spaning, ingen aning – från rutin till vetenskaplig grund

LÄS ÄVEN: Krönika: Fred och diplomati börjar i skolbänken

LÄS ÄVEN: Därför behövs den forskande rektorn: ”Skolledarens roll är central”

Det finns en gammal sanning som vi ofta glömmer i skolans korridorer: Om jag gör som jag alltid gjort, får jag det jag redan har. Det är en mänsklig instinkt att söka trygghet i det bekanta, men i ett klassrum är stagnation förenat med en hög kostnad. Om vi bara upprepar gårdagens metoder riskerar vi att lämna elever bakom oss i en värld som ständigt förändras.

Vi talar ofta varmt om vikten av erfarenhet, och visst är den värdefull. Men vi måste våga vara ärliga: Erfarenhet är konserverande om man inte tillför något nytt. Utan nya perspektiv blir erfarenheten lätt en mur som stänger ute förbättringar. Vi riskerar att konservera gamla sanningar och personliga käpphästar bara för att de känns bekväma, snarare än för att de är effektiva.

”Skolledaren måste gå i fronten”

Här blir forskningen vår viktigaste allierade. För som uttrycket lyder: Utan spaning, ingen aning. Forskning är inte en teoretisk belastning som ska tvingas på lärarkåren uppifrån; det är den blick utåt som hjälper oss att se vad som faktiskt fungerar, bortom trender och magkänsla. Men den stora frågan kvarstår: Hur får vi lärarna att faktiskt ta till sig och använda denna kunskap i sin vardag? Här har skolledaren ett stort och viktigt ansvar. Skolledaren måste gå i fronten som skolans pedagogisk ledare och vara aktiv och våga se runt hörnet. Att visualisera morgondagen, ha en tydlig framåtsyftande vision och organisera för skolutveckling.

”Krävs en kulturförändring”

Svaret ligger i att göra forskningen till ett levande verktyg snarare än dammiga dokument i bokhyllan. Det krävs en kulturförändring där forskning inte ses som ett avbrott i arbetet, utan som en förutsättning för det. För att lärare ska kunna omsätta vetenskap i praktik behövs:

1. Tid för reflektion: Forskning kan inte läsas i farten mellan två lektioner. Det behövs schemalagd tid för kollegiala samtal där man tillsammans bryter ner forskningsrön till praktisk klassrumshandling.
2. Översättning: Vi måste bryta ner forskning till konkreta metoder. Vad betyder "kritiskt tänkande i undervisningen "eller "tidig läsundervisning" för just min lektion på tisdag morgon?
3. Mod att pröva: Vi måste skapa en miljö där det är tillåtet att testa nya, forskningsbaserade grepp, utvärdera dem och justera om det inte slog väl ut första gången.

”Så vi skapar en framgångsrik skola”

Genom att förena den beprövade erfarenheten med en aktiv "spaning" i vetenskapen bryter vi stagnationens cirkel. Det är då vi går från att bara förvalta det vi har, till att faktiskt utveckla undervisningen. Våra elever förtjänar skolledare och lärare som har modet att släppa taget om "som vi alltid gjort" för att i stället bygga skolan på säker, vetenskaplig forskning. Det är så vi skapar en framgångsrik skola för framtiden.

Tips: Läs mer om forskning på skolområdet på Skolforskningsinstitutet.

Gabriella Ekström Filipsson rektor i 27 år, föreläsare, författare, ledamot i Skolforskningsnämnden, fackligt aktiv i 22 år för skolledare.