Därför behövs den forskande rektorn: ”Skolledarens praktik är central”

Petri Partanen är doktor i psykologi, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Han arbetar bland annat med att stötta skolledare i hur de kan arbeta utifrån evidensbaserad praktik och vetenskaplig grund.

Petri Partanen anser att skolhuvudmännen alltid ska ha tillgång till forskningskunniga som jobbar nära skolledarna och andra praktiker i skolan.

– Det är när praktikern tar del av forskning, väger den mot professionell erfarenhet och den egna kontexten, och fattar informerade beslut som ett evidensbaserat arbetssätt uppstår, säger han.

Men ingenting är svartvitt, menar han. Man behöver också ha i åtanke att förutsättningarna ser olika ut runt om i landet.

– Det är rektorn och personalen som vet hur elevgrupperna ser ut på den egna skolan. Därför måste man alltid fråga sig om resultaten är giltiga i just den egna verksamheten.

Undvik trender

Det man enligt Petri Partanen ska undvika är att haka på trender. Han nämner John Hattie, professor emeritus vid Graduate School of Education, University of Melbourne, Australien. Han är en av världens mest kända och hyllade utbildningsexperter.

– Han fick stort genomslag i mitten på 2000-talet. En del tolkade hans forskning som att om han fick goda resultat så kommer vi också att få det om vi genomför det samma. Så var det inte. Det finns så mycket annat som spelar in, säger Petri Partanen.

Han tror ändå att vi i dag på ett bättre sätt kan se vad som fungerar, vilket arbetssätt som är effektivt eller inte.

– I dag kan vi tidigare identifiera effekter av olika undervisningsupplägg och jämföra med effekter i andra studier. Men det påverkas av olika faktorer i det specifika sammanhanget och vi måste vara noga med hur vi implementerar arbetssätten, säger Petri Partanen.

– Tid och resurser i skolan är också begränsade, och en insats kan tränga ut tid för annat som är viktigt för eleverna. Skolledaren har därför en viktig roll att tillsammans med sakkunniga göra analyser av behoven.

”Skolledarens praktik är central”

Anette Forssten Seiser är docent vid Karlstads universitet och hennes forskningsområden är skolutveckling och skolledarskap. Hon undervisar och föreläser också inom olika rektorsutbildningar.

– Jag ser skolan som en komplex organisation där mycket mer än klassrumspraktiken påverkar elevernas lärande. Skolledarens praktik är central för att hantera organisatoriska utmaningar, förändringskrav och elevers behov och förutsättningar, men också för att forma en skolkultur som främjar samarbete, professionell utveckling och lärande både bland elever och personal. Därför är det viktigt att också lyfta blicken och inte enbart fokusera på vad som händer i klassrummet, säger hon.

När Anette Forssten Seiser engageras som extern forskarexpert brukar hon tala om vikten av att träna upp blicken för den lokala skolan som social organisation.

– Hur fungerar organisationen? Kan vi göra något bättre? Hur ska vi genomföra eventuella förändringar? Då behöver man den skarpa granskande blicken, säger hon.

Behöver titta på huvudmännens del

Hon vill att man ska lyfta blicken utanför klassrummet också ur ett annat perspektiv.

– En fråga jag ofta återkommer till är vikten av att reflektera över skolans övergripande syfte. Ibland tenderar vi att fokusera alltför mycket på att mäta elevers kunskapsresultat, medan skolans bredare uppdrag, att främja demokrati och likvärdighet, riskerar att hamna i skymundan. Det som tidigare kunde uppfattas som självklart, att alla elever skulle ha tillgång till en likvärdig och högkvalitativ utbildning, är inte längre självklart. I dag ökar ojämlikheten och olika möjligheter till val skapar en skola som inte längre är för alla.

Det kan också finnas anledning att titta på huvudmännens del i den praktiknära forskningen tror Anette Forssten Seiser.

– Det är inte min expertis, men jag har pratat med rektorer i samband med rektorsprogrammet och många upplever att huvudmännen inte erbjuder rektorer samma möjligheter till eget professionellt lärande som rektorer i sin tur skapar för lärare. Men det ser väldigt olika ut för olika huvudmän och även för rektorer, säger Anette Forssten Seiser.

”Skolledarna en viktig del”

En väg till att beforska den egna verksamheten och praktiken som skolledare går via ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), en nationell satsning sedan 2015 som ska stärka samverkan mellan akademi och skola för att basera undervisning och ledarskap på vetenskaplig grund genom praktiknära forskning. I januari 2025 tecknades ett tioårigt nationellt avtal mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Ifous, företrädare för Sveriges tre skolhuvudmannaorganisationer respektive lärosäten med lärarutbildning. Det innebär en överenskommelse mellan alla 27 lärosäten och 2 800 skolhuvudmän.

– I avtalet står tydligt att det handlar om skolprofessionerna och då är skolledarna en viktig del. Även om det inte är den största delen inom ULF så finns det publikationer och projekt där skolledare varit och är delaktiga. Jag ser även att det är en målgrupp som prioriteras i kommande aktiviteter hos våra noder. Bland annat anordnas flera konferenser riktade till skolledare, säger Sebastian Björnhammer, samordnare på det nationella ULF-kansliet.

För genomförandet står fem noder (Huvudstadsnoden, Nordnoden, Östnoden, Västnoden och Sydnoden) och många regionala och lokala ULF-grupperingar runt om i landet.

– Alla kan höra av sig till oss eller till någon av våra noder om man vill starta något.

Projekt för skolledare i startgroparna

Han nämner ett projekt som genomförts på initiativ av två rektorer i Piteå. ”Rektors pedagogiska ledarskap för att stödja förskollärares undervisningsprofession”. Det genomfördes genom djupintervjuer med förskollärare och med stöd av en forskare som med handledning ledde rektorerna genom processen.

– Det visar att rektorer kan vara med och påverka vilken forskning som ska bedrivas och själva vara de som sköter själva forskningen, säger Sebastian Björnhammer.

För tillfället är också ett ULF-finansierat pilotprojekt inriktat på skolledare i startgroparna. Under början på 2026 har en projektgrupp bestående av Ann-Sofie Jägerskog, docent vid institutionen för ämnesdidaktik på Stockholms universitet, Niclas Rönnström, lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, Jonatan Lannemar, utbildningsstrateg i Nacka kommun och Maria Weiland, lektor i Södertälje kommun, intervjuat skolledare för att identifiera vilka utmaningar man ser kring att leda undervisningsutvecklande arbete.

Det ska senare ligga till grund för ett praktiknära forskningsprojekt för skolledare, med start i höst.