Här är skolledarkraven inför valet 2026

LÄS ÄVEN: Uppmaningen till regeringen inför reformerna: Ta ert ansvar

Valplattformen presenterades för Sveriges Skolledares förbundsråds ledamöter, som består av halva kongressen, på onsdagen.

Den är gedigen och innehåller en mängd olika krav inom fem olika teman, alla baserade på de remissvar och uttalanden som Sveriges Skolledare gjort under det gångna året.

Och det har varit ett intensivt år i skolpolitiken. Utredning på utredning har lagt sina förslag, de flesta ska implementeras under 2028.

– Det här är ett sätt att synliggöra och koka ner så att skolledare får de bästa förutsättningarna, en god lön som motsvarar yrkets komplexitet och en god professionsutveckling, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande under förbundsrådet.

Fem olika teman

Tanken är att valplattformen ska kunna användas av Sveriges Skolledare förtroendevalda och medlemmar för att visa politiker vad som krävs för att skolledare ska stanna kvar i yrket – och klara den höga reformtakten som väntar. Till den lanserar förbundet ett ”reformstormsindex” som mäter hur högt trycket på skolledare kommer vara allt eftersom reformerna implementeras.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman lyfter att Sverige har den högsta omsättningen på skolledare i hela OECD. En anledning till att man lämnar, säger hon, är samvetsstressen. Att man inte längre kan stå för uppdraget och inte får det stöd som krävs, och i vissa fall att man saknar förtroende för arbetsgivaren, hamnar i kläm och far illa.

– Det här materialet kommer från medlemmar, förtroendevalda, förbundsråd och kongress. Vi har trattat ner det här i olika områden som vi ser som viktiga för skolledare, för att vi ska kunna behålla skolledare och vara ett attraktivt yrke där rektorer har den makt och det mandat över organisationen som skollagen säger, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

De fem olika teman som kraven kretsar kring är:

• Ett starkare statligt ansvar för hela skolväsendet.
• Ett attraktivt och hållbart yrke.
• Skolans demografiutmaningar.
• En trygg skola för ett tryggt samhälle.
• En skola för alla.

Utbildningsöverenskommelse

Förbundet vill bland annat att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering, ett sektorsbidrag och ett värdeöverföringsförbud samt att rektors pedagogiska ledarskap skrivs in i skollagen.

För att behålla skolledaryrkets attraktivitet vill Sveriges Skolledare se en utbildningsöverenskommelse, likt försvarsöverenskommelsen, för att garantera långsiktiga politiska beslut. Förbundet kräver också ett riktmärke om 20 medarbetare per skolledare, och ett riktmärke för hur många enheter en rektor kan ansvara för.

Utvärdera informationsplikten

När det gäller de minskade barnkullarna och demografiska utmaningarna som påverkar skolan vill man att huvudmännen ser till att behålla skolledarkompetensen, i stället för att säga upp, och ge makt och inflytande till rektorerna över resurserna. Man vill också se en differentierad skolpeng för att kompensera för det kommunala utbudsansvaret.

På området trygghet och studiero har en rad olika förändringar kommit som påverkar rektors arbetsbörda och ansvar, till exempel informationsdelningsplikten som innebär att rektorer har skyldighet att lämna uppgifter om elever och personal till polis – även utan att polisen har bett om uppgifter.

Sveriges Skolledare vill se en utvärdering av den plikten – och om det visar sig att kravet inte underlättar för polisen anser man att det ska tas bort. Flera gånger har förbundet lyft som svar på den nya plikten att det redan finns samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och vård – i stället vill man se att det samarbetet utvecklas.

”Skolsystemet behöver långsiktighet”

För att uppnå en skola för alla, som ser till att alla elever får det stöd de har rätt till, kräver Sveriges Skolledare en Lex Edico –en skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolverksamheten likt socialtjänstens lex-lagstiftning. Förbundet lyfter också att elevinflytandes ska värnas och elevhälsan arbeta främjande och förebyggande.

Här kommer också krav på att inkludera skolan i Sveriges AI- och digitaliseringsstrategi.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman hoppas på gehör på kraven – och lyfter det kanske allra viktigaste:

– Vad skolsystemet behöver är långsiktighet och förutsägbarhet. Därför måste staten ta ett ökat ansvar för skolans finansiering, resursfördelning och likvärdighet, säger hon.