Stadens svar efter massavhoppen bland rektorer

LÄS ÄVEN: Här slutar en rektor i veckan: ”Förtvivlade”

Skolorganisationen i Göteborgs stad utgår från den skolenhetsutredning som gjordes av staden 2020. Sedan 2021 har man i Göteborg börjat skapa större skolområden där en rektor har ansvar för flera skolor tillsammans med biträdande rektorer på respektive skolenhet.

Ska ni ändra er organisation nu när rektorsutredningen till och med föreslår en lagändring för att rektorerna ska kunna utöva sitt pedagogiska ledarskap i nära och direkt relation till undervisningen?

– Om det blir nya bestämmelser så behöver vi så klart skruva om. Vi på grundskoleförvaltningen vill inget annat än att ha en effektiv organisation. Just nu har vi den organisationen vi beslutat om, men jag ser ingen prestige i att hålla kvar vid något och det är heller inget som hindrar att vi börjar göra förändringar innan en ny lag träder i kraft, säger Stefan Gustafsson.

Men många skolledare i Göteborg är upprörda och flera har tackat nej till tjänster som rektorer i stora rektorsområden. Varför bromsar ni inte redan nu?

– De här förändringarna träder i kraft redan 1 juli. Vi har 47 000 elever i staden och kan inte bara ändra besluten. Vi behöver vara grundade innan vi börjar skruva på nya förändringar.

Skolledarfacket i Göteborg föreslår att ni pausar utrullningen av nya rektorsområden och i stället ser SOU:n som en ny karta som ni tillsammans kan använda för att bygga upp en ny organisation. Hur ser du på det?

– Det är klart vi ska jobba tillsammans. Men idag har vi inga andra förslag att jobba med utan fortsätter med det som beslutats.

Två utredningar – olika slutsatser

Precis som i den nu aktuella rektorsutredningen ville man i Göteborgs skolenhetsutredning från 2020 titta på rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare och hitta lösningar på varför så många lämnar yrket. En annan utgångspunkt var att man ville skapa bättre pedagogisk och ekonomisk bärkraftighet.

– Många rektorer kände sig ensamma i sin roll och genom en större organisation kunde vi stärka upplevelsen av att dela ansvaret. En rektor kunde till exempel ha tre biträdande rektorer på sina tre skolenheter och arbeta tillsammans i team, säger Stefan Gustafsson.

Genom större rektorsområden skulle man också kunna fördela administrativa uppgifter (som till exempel beredskapsplaner) men också få ett starkare pedagogiskt ledarskap för till exempel ett ökat kollegialt lärande.

Blev det som ni tänkte?

– Det varierar. Vi har förstått att fler skolledare känner sig mindre ensamma, men det har också varit perioder med tuffa ekonomiska utmaningar vilket skolområdena klarat ganska bra. Vissa rektorer har också lyckats jobba mer klassrumsnära och hittat modeller för att fördela det pedagogiska ledarskapet mellan sig och sina biträdande rektorer.

Vilka utmaningar ser du med er modell med att ha en ”storrektor” och biträdande rektorer på varje skolenhet?

– Det kan bli otydligt med vem som har ansvaret. Rektorer kan hamna för långt från eleverna och de biträdande rektorerna kan hamna för långt från huvudmannen. Där behöver vi jobba vidare.

Mer än en skolledare i veckan lämnar sin tjänst (inräknat byte till andra skolor). Två rektorer har uppmärksammats för att de tackat nej till tjänster som rektorer för större skolområden och slutat. Avhoppen verkar snarare ha ökat sedan den nya organisationen infördes. Hur kommer det sig?

– Vi har trott på vår modell, att den skulle skapa stabilitet. Det är en stor fråga som vi försökt angripa på olika sätt. Vi får fortsätta att jobba med det relationella, att skolledare känner att de är involverade i det gemensamma utvecklingsarbetet. Om vi kan hitta den optimala organisationen skulle det säkert hjälpa, men hur ser den ut? Jag har inget bra svar.

Vad vill du säga till duktiga skolledare i staden som inte vill bli storrektorer?

– Jag har full respekt för att man vill leda nära verksamheten, att vara nära lärargruppen, gå på elevhälsomöten och träffa vårdnadshavare. Men då kanske man ska vara biträdande rektor. För de nya tjänsterna behöver vi dem som kan se vad som är bäst för skolområdena vad gäller struktur och att utveckla skolan långsiktigt. Det är fint när de olika rollerna lirar som det är tänkt, men jag förstår om det uppstår glapp.