Fullsatt reformdebatt i Almedalen: ”Vi rektorer behöver tydlighet”

LÄS ÄVEN: Riksdagspolitikerna om reformtakten: ”Full respekt för oron”

LÄS ÄVEN: Skolledarens tema om rektorsrollen i reformstormen

LÄS ÄVEN: Oron kring reformtakten: Skolledarnas uppdrag måste fredas

Lena Linnerborg, Sveriges Skolledares utbildningspolitiska chef, konstaterade att mycket kring genomförandet av alla nya skolreformerna ännu är oklart. Men ett troligt scenario är att Sveriges rektorer kan förvänta sig ett utökat ansvar, fler arbetsuppgifter och ibland ett minskat handlingsutrymme.

Hon grupperade in rektorernas breddade ansvar i tre dimensioner och gav några exempel (se tidslinje längst ned i texten):

Ökat administrativt och juridiskt ansvar

• Fler utredningar kring elever stödbehov.
• Nya rutiner lärares arbetstider.
• Ansvar för förvarade mobiler som ska tas in samordnat vid dagens start och lämnas ut vid skoldagens slut.
• Säkerställa att inga obehöriga vistas i lokaler och på skolgård.

Utökad pedagogiskt ansvar

• Säkerställa att lärare arbetar i enlighet med metodanvisningar i läroplaner.
• Leda lokala bedömningssamråd för att lärare ska samordna sina bedömningar.
• Upprätta prognoser för framtida stödbehov hos elever.

Utökat organisatoriskt ansvar

• Fler av reformerna kommer innebära ansvar för fler medarbetare.
• Större enheter.
• Brottsförebyggande arbete där rektor får tydligare uppgifter att samordna sitt arbete med socialtjänst, polis och andra brottsförebyggande myndigheter.
• Krisberedskap i händelse av kris och krig.

Lena Linnerborg och moderator Emelie Henricson under panelsamtalet ”Rektorsrollen i reformstormen”. Foto: Tomas Bergqvist

”Saknas genomförandeperspektiv”

Lena Linnerborg konstaterade att det finns mycket bra i reformerna men att de måste gå att genomföra också. Rektorerna behöver få resurser och tydliga besked vad som ska prioriteras annars riskerar skolan att bli mindre likvärdig, reformerna blir sämre införda och elevernas utbildning kan då riskera att påverkas. Hon ser också att det finns en risk att rektorsrollen kommer bli mer administrativ än pedagogisk. Rättsläget är också lite otydligt kring en del av reformerna, vilket ansvar rektorn har kontra lärare i vissa frågor.

– Vi ser att det saknas ett genomförandeperspektiv i hela den här reformagendan. Det finns en konsekvensbeskrivning i varje utredning men ingen har gjort den totala konsekvensbeskrivningen av alla reformer och framför allt inte beskrivit vad det betyder för rektorerna som ska jobba med de här sakerna. Vi ser att det kan pressa rektorerna bortom vad som är praktiskt möjligt, säger hon.

Förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Lena Linnerborg poängterade också att den utredning som kanske borde beslutats innan alla andra är rektorsutredningen ”Rektor i fokus” för att tydliggöra vad rektor ska arbeta med och säkerställa att ledningsorganisationen kan och har förutsättningar att genomföra alla reformer. Utredningen är klar och har varit på remiss men politikerna har inte kommit fram med någon proposition ännu vilket Sveriges Skolledare hoppas ska ske så snart som möjligt.

Lokalpolitiker vill ha besked

Henrik Carnhede, rektor i Staffanstorps kommun och andre vice ordförande i Sveriges Skolledare, konstaterade att han såg reformer som delvis var finansierade, delvis genomtänkta och delvis innehöll konsekvensbeskrivningar.

– Och i det läget behöver vi som rektorer gissa och det är inte särskilt bra när vi ska vara professionella. Vad vi behöver är tydlighet, vilka förutsättningar gäller och bli mer lyssnade på i genomförandefasen och utförandet, säger han.

För han konstaterade att rektorerna behöver börja förbereda sig för de stora reformerna nu. Det går inte att vänta.

De kommunpolitikerna Therez Almerfors (M), kommunalråd i Uppsala, och Sara Kukka-Salam (S), kommunstyrelsen ordförande i Solna, var båda medvetna om de stora utmaningar rektorerna står inför.

– På kommunal nivå måste vi vara tydliga med att skolan är politikernas främsta prioritet under kommande år, säger Sara Kukka-Salam.

Som huvudman ville hon ha besked om hur finansieringen från staten kommer att se ut.

– Vi måste vara beredda att finansiera en hel del och även om det behövs en fullständig finansiering från staten så behöver vi rusta oss för en verklighet där det inte kommer. Då måste vi på hemmaplan ta en strid för att eleverna går först och det är dit pengarna måste gå, säger hon.

”Rektor ska inte klä skott”

Therez Almerfors betonade att det är viktigt att de som huvudmän backar upp sina rektorer och finns där eftersom det finns en risk att allt inte blir precis som det är tänkt från början. Hon efterfrågade också en tydlig genomförandeplan på riksnivå.

– Vi har passionerade och kompetenta rektorer som inte vill annat än att göra rätt. Det är inte rektor som ska klä skott om allt inte allt fungerar utan där måste vi stå samman rektor, förvaltning och politiker och göra vårt bästa för att alla elever ska klara grundskolan, säger hon.

De båda slog också fast att reformarbetet kommer att ta väldigt mycket tid för rektorerna och skolans organisation vilket innebär att de som lokalpolitiker måste kraftsamla och ”hålla tassarna borta” från att försöka göra om skolorganisationen på något annat sätt samtidigt som reformarbetet pågår. De båda konstaterade också att de är politiker i relativt stora kommuner med förvaltningar som kan stödja rektorerna men att förutsättningar att få den typen av stöd är annorlunda i mindre kommuner, vilket kommer innebära helt andra utmaningar vilket behöver hanteras om inte likvärdigheten ska bli sämre.

”Måste finnas en plan för att få skolledare att stanna”

Senare följde ett panelsamtal med riksdagspolitikerna Josefin Malmqvist (M) och Anders Ygeman (S). Läs mer om hur de svarar på oron här.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman säger att hon som förbundsordförande för Sveriges Skolledare ser att man fackligt behöver kräva att rektorerna har anställningsvillkor och förutsättningar i sin verksamhet så de stannar kvar och är hållbara.

– Och att rektorerna får stöd från sina förvaltningar. För ska vi göra det här så krävs det varaktiga, närvarande skolledare. Det måste också finnas en plan för hur vi får skolledare att vilja stanna kvar för detta kommer att vara djäkligt tufft. Man måste stötta rektorerna så de inte står ensamma i det här. Lokalföreningar behöver sätta sig med lokalpolitikerna för vi behöver bli lyssnade på. Vi behöver också få besked från rikspolitikerna om finansieringen, säger hon.  

Tidslinje över beslutade reformer (källa Sveriges Skolledare):