Här vill skolledningen låta elevernas behov styra

LÄS ÄVEN: Så sänkte hon frånvaron – genom praktiknära forskning

LÄS ÄVEN: Lessbo vänder skolfrånvaron – med hjälp av kulturskolan

Intresset för den stora resursskolan Katrinelundsskolan har varit stort från starten höstterminen 2025 från både media och andra kommuner.

Även forskarna Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet, och Linda Pettersson Bloom, universitetslektor i specialpedagogik vid Kristianstads högskola, följer skolans första tre år.

– Det är både jätteläskigt och samtidigt skönt att få speglingar på verksamheten under vägen. Vi får hoppas att det inte blir ett offentligt misslyckande i hur man inte startar en resursskola, säger rektor Karin Alvehus.

Katrinelundsskolan ligger en kort promenad från Värnhemstorget i centrala Malmö på ett före detta sjukhusområde. Totalt förfogar skolan över 14 000 kvadratmeter lokaler för sina 190 elever i åk 1-9. Alla elever har särskilda behov. Det kan handla om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och adhd, men de behöver inte ha en diagnos för att få plats på skolan, även om alla elever har behov av olika stöd och anpassningar.

Karin Alvehus är rektor på Katrinelundsskolan, Sveriges största resursskola. Foto: Christian Örnberg

3-13 elever per klass

Den avskalade miljön och de stora hissarna i högstadiebyggnaden från 1960-talet skvallrar om tiden som norra Europas största långvårdssjukhus, Värnhems sjukhus. Ombyggnationerna pågår i fastigheten parallellt med skolverksamheten. Katrinelundsskolans mellanstadium ligger några kilometer bort i Värner Rydénskolan, och ska flytta in från 2027 då skolan ska vara färdigrenoverad.

Katrinelundsskolans lågstadium finns 300 meter bort, i en tegelbyggnad från 1800-talets slut, med stora salar, central trapphall och högt i tak.

I varje klass går mellan tre och tretton elever och alla klasser har både lärare och klassresurs. Elevantalet i klasserna är anpassat utifrån elevernas behov och det finns inga årskursblandade klasser. Varje stadie har mellan två och fyra parallell­klasser.

– Vi försöker undvika att placera elever med ett stort behov av rörelse i samma klass som elever som behöver en lugn miljö med kontinuitet, säger Karin Alvehus.

”Enhetligt intagssystem”

Karin Alvehus har arbetat med elever med särskilda behov i över 20 år på både små och stora enheter. Hon anser att det alltid varit bättre kvalitet i de stora enheterna där det funnits mer resurser som speciallärare, specialpedagoger, logopeder, skolsköterskor och kuratorer på plats.

Hon har tillsammans med kollegor tagit emot många studiebesök under året. Den här morgonen är tre chefer från utbildningsförvaltningen i Borås kommun på plats och får en gedigen genomgång av skolan under ett par timmar.

– Vi är den enda resursskolan i Malmö som inte ligger tillsammans med en annan grundskola. Tidigare fanns tre olika intagssystem för våra elever som var svåra att överblicka. Nu är det ett enhetligt system med en fristående bedömningsgrupp av specialpedagoger, logoped och psykolog som avgör vilka elever som får plats utifrån elevernas särskilda behov, säger Karin Alvehus.

Utöver Katrinelundsskolan och de fyra resursklasserna finns lokala särskilda undervisningsgrupper på grundskolorna i Malmö, för elever som ibland behöver undervisning i en mindre grupp.

Rektor Karin Alvehus tillsammans med Rasmus Wennergren, biträdande rektor med ett övergripande ledningsansvar över stadierna och över SYV, bibliotekarier, kuratorer och lärare i praktisk-estetiska ämnen.

Konflikt om tjänster

Men trycket är stort på Katrinelundsskolan. Till hösten söker 180 elever till 33 platser på skolan, och totalt söker 226 elever till Malmös samtliga resursskolor (se faktaruta), varav 67 är antagna. Karin Alvehus sitter omgiven av den administrativa chefen och fem av skolans sex biträdande rektorer när hon drar i gång en presentation med fakta om skolan. Hon konstaterar:

– Eleverna vill att skolan ska vara en vanlig skola, där allt finns, som i vilken grundskola som helst. Här arbetar vi för att de ska känna sig utvalda. Flera elever, som jag har pratat med, har beskrivit att de tidigare under sin skolgång har känt sig bortvalda som skräp.

Även om vi inte märker av några spänningar eller konflikter under vårt besök har lokaltidningen Sydsvenskan beskrivit kritik från lärarfacket och föräldrar under våren.

Konflikten blossade upp mellan fackförbundet Sveriges Lärare och skolledningen sedan det stod klart att skolan till hösten 2026 inte längre får behålla den extra bemanning som man haft vid uppstartsskedet. Det innebär att Karin Alvehus och skolledningen måste ta bort 18,5 heltidstjänster, inklusive vikarier, för att komma ned till skolans grundbemanning på 112,5 heltidstjänster, vilket verksamheten är planerad utifrån tillsammans med fackförbunden.

Ayat Hazim Kareem, 16 år, går i nian och trivs på skolan. Hon har siktet inställt på att börja på hotell- och turism­programmet och bli flyg­värdinna. Hon passar på att hugga tag i Karin Alvehus för att prata om lite förväntningar inför skolavslutningen. Foto: Christian Örnberg

Tar kritiken på allvar

I dagsläget arbetar 154 personer, inklusive vikarier, på skolan. Skolledningen och EHT undersöker nu de nya elevernas stödbehov inför höstterminen. Budgeten ligger på 95 miljoner och i snitt kostar en elev strax under en halv miljon per läsår inklusive kostnader för mat och städning men exklusive lokaler. Skolledningen har gjort en riskbedömning och bedömer att nedskärningen kan innebära allvarlig risk för exempelvis stress, hot och att akuta situationer kan påverka undervisningens kvalitet.

Samtidigt konstaterar Karin Alvehus att hon måste hålla budgeten på skolan precis som andra offentliga verksamheter i staden.

Det har upprättats åtskilliga kränkningsanmälningar på skolan sedan starten, ibland flera om dagen, av mer eller mindre allvarlig karaktär. Även Skolinspektionen har tagit emot anmälningar från föräldrar som bland annat hävdat att elever med olika behov blandas i klasserna. I Sydsvenskan har enskilda föräldrar lyft fram att vissa elever fungerat bättre i mindre grupper på tidigare skolor och att klassammansättningarna resulterat i hög elevfrånvaro, särskilt bland eleverna i nian.

Karin Alvehus tar kritiken på allvar men är inte förvånad.

– Sex procent av eleverna har en frånvaro på över 80 procent. Det är för mycket och något vi arbetar med, säger hon.

”Jag trivs mycket bättre här och har fått fler vänner. På förra skolan var det mycket bråk och stök. Här kan jag vara social, öppen och glad och andas fritt”, säger Rayan Jafaar (längst till höger) i 9A. Foto: Christian Örnberg

”Små ökningar, men ändå framsteg”

Och hon konstaterar att skolans elever har de mest komplexa behoven i Malmö. Att byta skola med nya relationer och lärare är omständigheter som kan vara tuffa för alla elever och i synnerhet för elever med särskilda behov. Hon upplever samtidigt att många elever och deras föräldrar är nöjda med skolan. Elevenkäten från januari 2026 visar att eleverna är mer nöjda än genomsnittseleven i Malmö.

– Vi mäter kontinuerligt elevernas resultat och jag trodde att resultaten skulle ha sjunkit men de går uppåt med förbättrade betyg och färre streck och F. Även om det är små ökningar är det ändå framsteg, säger hon.

På skolan är två av tre elever pojkar och lika många är flerspråkiga. Några flickor, som vi pratar med under lunchen, berättar att det ändå är lättare att få vänner på en stor skola.

– Jag trivs mycket bättre här och har fått fler vänner. På förra skolan var det mycket bråk och stök. Här kan jag vara social, öppen och glad och andas fritt, säger Rayan Jafaar i 9A.

Så fungerar SKA-arbetet

Eleverna får möjlighet att äta antingen enskilt, i mindre klass- eller grupprum, i mindre matsal (än så länge bara för låg- och högstadium) eller i den vanliga matsalen, alltid tillsammans med vuxna. Maten är tydligt uppdelad och innehåller pasta, sallads­bord och dagens rätt plus två individuellt anpassade alternativ där man tar hänsyn till exempelvis konsistens och färg för att underlätta mat­situationen för skolans elever.

Egna alternativ utöver det kräver läkarintyg.

– Många elever hade önskekostlösningar tidigare men det ledde ofta till att de åt allt färre saker. Vi tar hänsyn på olika sätt till elevernas behov kring maten men inte på samma sätt som tidigare och vi har arbetat mycket med kökspersonalen som varit väldigt delaktig i det här arbetet, säger Karin Alvehus.

På eftermiddagen samlar Karin Alvehus arbetslagsledare, varav flera är special­lärare, i två grupper tillsammans med biträdande rektorn Rasmus Wennergren, som har ett övergripande ansvar över stadierna och över SYV, bibliotekarier, kuratorer samt lärare i praktisk-estetiska ämnen.

Grunden för kvalitetsarbetet på skolan utgår från att man ska genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete.

För att strukturera upp skolans SKA-arbete utgår man från Kollegialt elevbaserat utvecklingsarbete, KEBO. Det är en arbetsform som skapar möjlighet för kollektivt lärande. Lärare samarbetar och undersöker gemensamt ett område där man ser behov att förändra och förbättra undervisningen. De tar in kunskap för att kunna testa olika beprövade arbetssätt och dokumenterar vad det leder till i verksamheten och utvärderar sedan gemensamt.

Arbetslagsledarna berättar om sina problembaserade projekt, från vänster: Anna Järpvall och Sara Persson.

Lärarna Sara Persson, Marie-Louise Liedman, Johanna Rexgård, Vivien Mach och Anette Thelander. Foto: Christian Örnberg

Innehåll går före metoder

Skolans lärare och övrig personal arbetar elevnära och anpassat till sina elever. Man utgår också från tanken att den gemensamma effekten av arbetet man gör tillsammans med eleverna skapar goda resultat, så kallad kollektiv lärareffektivitet.

Projekten spänner över många olika frågor. I ett projekt undersöker man hur man kan arbeta för att elever ska lyssna mer aktivt vid högläsning och ett annat handlar om hur man kan öka elevers självständighet. Bland lågstadiebarnen undersöker lärarna hur fruktstunden kan bli en positiv upplevelse för eleverna som har svårt för att sitta tillsammans.

– Det är så lätt när man har ett problem att man går till att hitta en snabb lösning först i stället för att utforskat problemet tillsammans, säger Marie-Louise Liedman, lärare i årskurs 4-6. 

Karin Alvehus säger att det är viktigt att inte låta metoder gå före innehåll, för då kommer man ägna sig åt låtsasaktiviteter och den tiden har man inte på en skola där det finns många problemställningar att lösa.

– Vi låter i stället problemen som uppstår styra vilka metoder vi använder i stället för det omvända. Allt arbete bygger på ett undersökande förhållningssätt som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Arbetet utgår från nyfikenhet att ställa öppna frågor och samarbete. Vi planerar, genomför och utvärderar, säger Rasmus Wennergren.

Så fungerar Sveriges största resursskola

1. Malmö kommun ville centralisera

• För två år sedan fattade politikerna i Malmö beslutet att samla och centralisera resurserna för elever med särskilda behov i en gemensam grundskola åk 1–9, en så kallad resursskola, med plats för 190 elever.
• När Katrinelundsskolans resursskola startade i augusti 2025 las 19 lokala resursenheter ned.
• Antalet sökande till Katrinelundsskolan var större än antalet platser, vilket innebar att 144 elever inte fick plats. De elever som bedömdes ha störst behov prioriterades.
• Politikerna valde att ha kvar resursskolor på fyra grundskolor med mellan 30 och 40 elever.

2. En rektor med sex biträdande rektorer

• I dagsläget arbetar 154 personer, inklusive vikarier, på skolan.
• Budgeten ligger på 95 miljoner och 18,5 heltidstjänster, inklusive vikarier, måste tas bort för att nå grundbemanningen 112,5 heltidstjänster som verksamheten är planerad för. 
• En tredjedel av Malmö grund­skolas logopeder, sex stycken, arbetar på Katrinelundsskolan.
• De sex biträdande rektorerna, utom den övergripande biträdande rektorn, har också en special­pedagog och ett par arbetslags­ledare i sitt team som strukturerar upp verksamheten samt lärare och klassresurser. 
• Den övergripande rektorn har en arbetslagsledare och en logoped i sitt team. Man har ett väl utbyggt elevhälsoteam som består av rektor, de sex biträdande rektorerna, kuratorer, skolsköterskor, SYV, logopeder, specialpedagoger, speciallärare och den specialtränade skolhunden Ava.
• Varje biträdande rektor har mellan 20–25 anställda under sig. Karin Alvehus har som rektor ett ledningsansvar för de biträdande rektorerna och ett par skolsköterskor utöver ett övergripande ansvar på skolan.
• Varje stadie har EHT-möten varje vecka där alla i personalen kan boka in sig för att lyfta en fråga eller oro. EHT träffas också under halvdagar för utvecklingsmöten ett par gånger per termin. Alla mentorer har reflektionsmöten med EHT varje termin.
• På skolan finns fritidshem för alla elever under 13 år med samma vuxna som på skolan med anpassad miljö och stöd och för elever över 13 år med LSS-beslut finns korttidstillsyn anpassad utifrån de äldre elevernas särskilda behov.

3. Utgår ifrån elevernas stödbehov. Eleven kan exempelvis behöva …

... stöd för att kunna initiera och svara på social interaktion samt för att utveckla och bevara relationer.

... anpassningar för att delta i gruppaktiviteter och sociala sammanhang.

... stöd i att växla mellan aktiviteter och i att hantera även små förändringar och oförutsägbarheter.

... stöd för att hantera planering och organisation av skoldagen.

... stöd i att uppfatta, sortera, samordna och tolka intryck för att hantera vardagen och inlärningen.

... språkligt stöd för att uttrycka sig, förstå och tolka inlärningssituationer samt sociala situationer.

... stöd för att hantera och tolka intryck och information, sensorisk över- eller underkänslighet, eller påfallande intresse för sensoriska faktorer i omgivningen.

... stöd i att koncentrera sig, rikta uppmärksamhet och hejda impulser.

 

Detta är en resursskola

• På en resursskola tas enbart elever emot som är i behov av särskilt stöd.
• Eleverna i en resursskola läser enligt samma läroplan och timplan som andra elever i grund­skolan. 
• Riksdagen tog beslut om att formellt införa begreppet resursskolor i skollagen den 1 juni 2022. Syftet var att skapa tydligare regler och en mer likvärdig utbildning för elever i behov av särskilt stöd.
• Det är i första hand vårdnads­havaren, eller i vissa fall rektorn på elevens skola, som ansöker till kommunen om en plats.
• Kommunen beslutar därefter om en elev ska få placering på en resursskola.
• Placeringen ska regelbundet utvärderas men en elev har rätt att gå kvar så länge stödbehovet finns.
• Om en kommun beslutar att avsluta en placering på en resursskola kan det överklagas till Skolväsendets över­klagandenämnd.

 

Karin Alvehus

Gör: Rektor på resursskolan Katrinelundsskolan i Malmö sedan HT 2025.

Ålder: 50 år.

Bor: Bunkeflostrand i Malmö.

Bakgrund: Född i Jämtland, Lövsta. Gymnasielärare 1995–2001 i svenska, religion och svenska som andraspråk. Specialpedagog 2012–16. Gick rektorsutbildningen 2019–22. Började arbeta som biträdande rektor 2018 på Kommunikationsskolan och Skolområde autism i Malmö och arbetade sedan som rektor och enhetschef.

Familj: Maken Johan, fem vuxna barn mellan 24 och 29 år varav två bonusbarn.

Därför ville jag bli rektor: Tycker det är jätteroligt att arbeta med organisation och ledarskap och fundera över hur man på bästa sätt bygger upp en organisation.