Så sänkte hon frånvaron – genom praktiknära forskning
Eva-Lena Årmyr är biträdande skolchef i Ånge. Hon är också doktorand vid Mittuniversitetet och driver ett systematiskt arbete för att öka skolnärvaron. Foto: Mats Andersson
Forskning Eva-Lena Årmyr arbetar på flera fronter för ökad närvaro i skolan. Hon är, som biträdande skolchef i Ånge kommun, involverad i olika projekt för ökad skolnärvaro och tidigare i år gav hon ut en handbok i ämnet.
Lena Frändberg
redaktionen@skolledaren.se
Publicerad: 2026-04-30 10:21
LÄS ÄVEN: Här är biträdande skolchefens metod för ökad närvaro
LÄS ÄVEN: Så vänder Lessebo skolfrånvaron – genom kulturskolan
Eva-Lena Årmyr har stigit fram som något av en expert på hur elevnärvaron i skolan kan främjas. Hon är doktorand på Mittuniversitetet och biträdande skolchef i Ånge kommun, där hon driver att långsiktigt och systematiskt arbete för ökad skolnärvaro. Det handlar bland annat om att lyfta anledningar till, och riskerna med, frånvaro och om att analysera bristerna i skolans eget arbete. Flera projekt för ökad skolnärvaro har genomförts eller pågår och har utvärderats/utvärderas av forskare. Eva-Lena Årmyr gav ut ”Praktisk handbok för ökad skolnärvaro” förra året, och den används redan i skolor runtom i landet.
Samarbetet med akademin är enligt Eva-Lena Årmyr viktigt eftersom arbetet i skolan ska vila på vetenskaplig grund. Många ungdomar mår dåligt i dag och stannar hemma från skolan.
– Vi måste hitta sätt att hjälpa dem tillbaka. Det går inte att peka på andra. Vi behöver titta på vårt eget sätt att arbeta och hur vi kan ändra vårt bemötande och vår undervisning, säger Eva-Lena Årmyr.
Skolnärvaron ökar markant
De projekt som utvärderats av forskare på Mittuniversitetet är av olika karaktär men alla syftar bland annat till att öka skolnärvaron. De handlar om att skapa bryggor mellan hem, skola och socialtjänst, om utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), om potentialen i mental träning på lektionstid och om inrättandet av en resursskola för elever med allvarlig problematik.
Åtgärderna har haft effekt och skolnärvaron i Ånge kommun har ökat markant de senaste åren. De tydligaste resultaten sågs mellan läsåret 22/23 till 23/24. Då hade resursskolan startat sin verksamhet och alla lärare hade tagit del av ett studiepaket om NPF-diagnoser. Sedan har närvaron fortsatt att öka, även om den dalat tillfälligt. Närvaron är enligt Eva-Lena Årmyr i dag mellan 3–6 procent högre på grundskolorna än den var för tre år sedan. Den oroande frånvaron, eller den så kallade ”problematiska skolfrånvaron” halverades mellan 2022 och 2023 och ligger kvar på samma nivå sedan dess. Den ligger långt under nationella värden.
– Resursskolan för elever med autism och/eller språkstörning har haft en otrolig effekt. Resultaten kom redan efter några veckor. Nästan alla fick en hög närvaro och några elever med selektiv mutism mot vuxna kunde hålla i elevrådsmöten efter sex veckor, säger Eva-Lena Årmyr.
Utmaning att hitta rätt kompetens
Gruppen elever med autism/språkstörning hamnar enligt Eva-Lena Årmyr lätt mellan stolarna, för att de ofta inte märks eller tar stort utrymme. I många fall får de inte det stöd de behöver och stannar hemma från skolan. Ånge kommuns resursskola finns i en egen skolbyggnad och bemötande och undervisningen är anpassad efter elevernas stora behov av tydlighet och struktur.
– Pedagogerna har haft stöd av bland annat logoped, psykolog och speciallärare. Flera metoder har använts för att locka eleverna tillbaks till skolan, bland annat en skolhund, säger Eva-Lena Årmyr.
Resursskolan startade som en försöksverksamhet läsåret 23/24. Forskarna utvärderade verksamheten och resultatet var positivt även om det är en utmaning att hitta personal med rätt kompetens. Underlaget låg till grund för beslutet att fortsätta med skolan som en ordinarie verksamhet. Nu är skolan inne på tredje läsåret.
– När vi har analyserat vårt arbete för ökad skolnärvaro har vi sett att vi tidigare har gjort bra saker som gett resultat men som vi sedan tappat bort och slutat med. Det gäller att arbeta systematiskt och få till stånd en kontinuerligt fungerande verksamhet, säger Eva-Lena Årmyr.
Tre exempel på projekt för ökad skolnärvaro i Ånge
1. NPF-utbildning
I Ånge kommun tar nu all personal i förskola, skola, fritidshem och fritidsgårdar del av en utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Elever med dessa funktionsnedsättningar behöver ofta särskilt stöd för att trivas i och vilja komma till skolan. Satsningen påbörjades 2021 och sedan 2023 omfattar den all personal och alla nyanställda. När projektet startade gjorde kommunen ett eget studiepaket tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, och sedan övergick man till att använda myndighetens webbaserade NPF-utbildning som är fritt tillgänglig.
Forskarnas utvärdering av NPF-utbildningen har visat att den ger bra resultat. Lärarna hade efter utbildningen större förståelse för vårdnadshavare till barn med NPF-diagnos, de kände större trygghet i mötet med eleverna och de hade fått större insyn i vilka verktyg man kan använda.
2. Mental träning
För fyra år sedan startade ett projekt med mental träning i Ånges skolverksamhet. Personal från förskolan till årskurs fyra, barn- och elevhälsopersonal och rektorer deltar. Syftet är att personalen ska hålla i mental träning för sina elever.
– I början fungerade det inte så bra. Utbildningen uppskattades men fördes inte vidare till eleverna. Vi ökade trycket på att detta ska göras och nu får fler elever ta del av mental träning, säger Eva-Lena Årmyr.
Ett par gånger i veckan får eleverna träna på andningstekniker, avslappningsövningar, målbildsträning och mindset. 2023 genomfördes en forskningsbaserad utvärdering. Många medarbetare lyfte positiva effekter både på individ- och gruppnivå. Flera menade att det är viktigt att börja i tidig ålder och att det kan vara utmanande att få med sig alla elever, särskilt på högstadiet. Eva-Lena Årmyr har skrivit en avhandling om ämnet:
– Jag undersöker om daglig mental träning gör att eleverna trivs bättre, om det påverkar deras närvaro och i förlängningen deras betyg.
3. Ångemodellen Unga
Projektet pågick 2023-2025 och gav unga personer, 13 till 29 år, som hade problem med frånvaro/arbetslöshet stöd i ett samarbete mellan hem, skola och socialtjänst, eller arbetsmarknadsenhet. När en rektor signalerat oro för en elev har det funnits ett team som har kunnat gå in med åtgärder och gemensamma hembesök. Det är enligt Eva-Lena Årmyr viktigt att fånga upp gymnasieelever innan de skrivs ut på grund av frånvaro, eftersom möjlighet att ge stöd minskar när de väl skrivits ut.
– Tanken är att vi ska lära oss att jobba i hängrännor snarare än i stuprör för att göra arbetet för ökad skolnärvaro effektivare, säger Eva-Lena Årmyr.
Projektet har utvärderats med fokus på samverkan mellan skola, socialtjänst och arbetslivsförvaltning för att identifiera vad som främjar denna samverkan. Flera av arbetsmetoderna implementeras nu i Ånges ordinarie verksamhet. Det handlar till exempel om stöd vid stadieövergångar, praktiksamordning och frånvarotrappans efterlevnad.
Eva-Lena Årmyr
Gör: Arbetar som biträdande skolchef i Ånge kommun (50 procent) och som kommundoktorand på Mittuniversitetet (50 procent). Hennes avhandling handlar om effekterna av mental träning i skolan.
Bor: Krokom.
Ålder: 47 år.
Aktuell med: Projektet
Tillsammans för ökad skolnärvaro. Från februari 2023 till juni 2026 utvärderas olika satsningar på ökad skolnärvaro i Ånge kommun av forskare vid Mittuniversitetet. Docent Lena Ivarsson och universitetslektor Ulrika Gidlund har tillsammans med Eva-Lena Årmyr deltagit i olika delar av utvärderingsarbetet.