Åke är rektor för unga i fängelse: ”Så viktigt för de här ungdomarna”

LÄS ÄVEN: ”Barnen som sätts i fängelse måste få utbildning”

LÄS ÄVEN: Ny utredning om skola för barn i fängelse väcker oro

LÄS ÄVEN: Så ser en dag på Rosersbergsanstalten ut

De fem meter höga stängslen runt Rosersbergsanstalten avslutas högst upp med ett virrvarr av taggtråd. Låsta metallgrindar låses upp efterhand via porttelefoner innan vi slutligen når vakten där vi lämnar id-kort och låser in mobiler. Därefter passeras säkerhetsslussen med röntgenmaskin och metalldetektorbåge. Innan besöket har vi skickat in personuppgifter och listat exakt vilken teknisk utrustning vi behöver ta med in på fängelset för att utföra vårt arbete.

En kriminalvårdare låser upp ytterligare några dörrar innan vi når sammanträdes­rummet där Åke Svensson, rektor för skolverksamheten på Kriminalvårdens barn- och ungdomsavdelningar, väntar tillsammans med kriminalvårdsinspektörerna Pia Wihlborg och Igor Miletic. Pia Wihlborg är delprojektledare för barn- och ungdomsavdelningarna på Rosersberg och bygger upp verksamheten, bemanningen och miljön på avdelningarna för att så långt som möjligt följa Barnkonventionen. Igor Miletic arbetar med rättssäkerhet och rättsvårdsfrågor som berör barnen.

– Eftersom det är en ny straffpåföljd med fängelse för barn som begått grova brott, så kommer säkert de första domarna att överklagas. Vi tror därför att de första barnen kommer till oss tidigast i december i år, säger Pia Wihlborg.

De öppnar Rosersbergs­anstalten för Skolledaren. Pia Wihlborg är delprojektledare för barn- och ungdomsavdelningarna. Igor Miletic arbetar med rättssäkerhet och rättsvårdsfrågor som berör barnen. Foto: Oskar Omne

”Söktrycket har varierat”

Åke Svensson blev formellt rektor över Kriminalvårdens barn- och ungdoms­avdelningar i augusti 2025. Redan hösten 2023 startade han uppdraget att bygga upp skolverksamheten för barn vid sidan om sin tjänst som rektor på Kriminalvårdens skolverksamhet för vuxna i Region Mitt. De senaste månaderna har fokus varit på att rekrytera lärare till de första anstalterna som tar emot barn. Totalt har 600 lärare sökt de 15 tjänsterna.

På Rosersberg kommer det att arbeta fem ämneslärare, en speciallärare och en pedagogisk handledare (utbildad socialpedagog) som är Kriminalvårdens motsvarighet till elevassistent.

Förutom lärare kommer det finnas en väl utbyggd elevhälsa med skolsköterska, skolpsykolog, läkare, specialpedagog, special­lärare och skolpsykolog. Åke Svensson säger att en speciallärare kommer att ha hand om cirka 20 elever och en skolpsykolog cirka 100 elever så förutsättningar att få stöd är god på barnfängelserna, anser han. Man har också ett nära samarbete med BUP för utredningar av elever.

– Söktrycket till de olika anstalterna har varierat men Rosersberg har varit populärt. De lärare jag har anställt är behöriga och har erfarenhet från resursskolor, SIS skolverksamhet, skolor i utsatta områden eller har arbetat inom Kriminalvårdens skolor för vuxna. Så även om all lagsstiftning kring vår skolverksamhet ännu inte är på plats är vi ganska väl förberedda att bedriva motsvarande grundskola eller gymnasium för barn på anstalt, säger Åke Svensson.

”Stort geografiskt rektorsområde”

De första tre anstalterna som ska stå redo att ta emot barn och ungdomar i sommar blir de slutna klass två anstalterna Rosersberg i Sigtuna kommun (20 platser) och Sagsjön i Mölndals kommun (för flickor, 10 platser) och den högsäkerhetsklassade anstalten Kumla (32 platser).

– Jag har ett ganska stort geografiskt rektorsområde och större blir det efter nästa sommar då fler anstalter öppnar barn- och ungdomsavdelningar, säger Åke Svensson.

Under sommaren 2027 öppnar anstalterna Högsbo i Göteborg (56 platser), Skenäs utanför Norrköping (40 platser) och Ystad i Skåne (för flickor, 18 platser).

Det är i slutet av maj när tidningen Skolledaren möter rektor Åke Svensson och hans kollegor. Riksdagen beslutade den 6 maj att barn och unga mellan 15 och 17 år ska kunna dömas till fängelse som påföljd, vilket ersätter sluten ungdomsvård inom SIS, om de har begått grova brott. Beslutet gäller från den 1 juli 2026. Det handlar om brott som ger minst fyra års fängelse som exempelvis grov våldtäkt, människorov, mord och grovt vapenbrott.

Men Tidöpartierna vill gå längre och har föreslagit att 13–14-åringar ska kunna dömas till fängelse som påföljd. I augusti beslutade riksdagen att straffbarhetsåldern sänks till 14 år. Åke Svensson har därför planerat även för det scenariot.

”Skolan är en så viktig del för de här ungdomarna och att de får träffa trygga vuxna”, säger rektor Åke Svensson. 

”Tror inte någon tycker barn i fängelse är bra”

När det gäller fängelse för 13-åringar drog dock regeringen i handbromsen.  Justitieminister Gunnar Strömmer (M) bedömde att förslaget inte skulle gå igenom i riksdagen. 

– Att sätta barn i fängelse tror jag inte att någon tycker är bra egentligen, men om riksdagen beslutar det får vi anpassa oss och se till att bygga upp en bra skolverksamhet. Skolan är en så viktig del för de här ungdomarna och att de får träffa trygga vuxna, säger Åke Svensson.

Utredaren Gunnel Lindberg föreslog att 14-åringar skulle kunna dömas till fängelse i den statliga utredningen ”Om skärpta regler för unga lagöverträdare” som presenterades i januari 2025. Även om det finns stark kritik mot en sänkning till 14 år, bland exempelvis remissinstanserna, har även S ställt sig positivt till att sänka åldern. Det innebär att det kan finnas en majoritet för förslaget i riksdagen.

11 000 kronor per dygn

Men det är ingen billig lösning att sätta barn i fängelse.

– Det beräknas kosta 11 000 kronor per dygn för ett barn, säger Pia Wihlborg.

I den summan ingår kostnaderna för skolverksamheten, säger Åke Svensson.

– Vi har en betydligt högre personal­täthet på barn- och ungdomsavdelningarna än för vuxna. Det finns alltid närvarande personal på avdelningarna. Vi har anställt tio personal som roterar på schema på varje avdelning med fem barn och ungdomar. Och en kriminalvårdare följer alltid med barnen till skolan och är med dem i klassrummet under hela skoldagen, säger Igor Miletic.

Åke Svensson säger att SIS-hem med sluten ungdomsvård kommer att finnas kvar parallellt med barn- och ungdomsanstalterna under minst fyra år framåt eftersom barn döms till den påföljden fram till sista juni i år. Han har, tillsammans med kollegor inom Kriminalvården, gjort flera studiebesök på SIS-hem för att ta till sig de erfarenheter personalen har där. Sluten ungdomsvård på särskilda ungdomshem, SIS-hem, har funnits sedan den 1 januari 1999 för unga mellan 15 och 17 år som begått allvarliga brott som skulle ha lett till fängelse. Påföljden infördes för att uppfylla FN:s barnkonvention, minska skadeverkningarna för barnen och öka förutsättningarna för vård och behandling. Men Tidöpartierna har valt en annan väg i hopp om att minska kriminaliteten bland barn.

Personalen låser dörren 20.00 och öppnar igen 07.00. Cellerna för barn är enkelrum med en liten inbyggd tv i ett skåp vid sängen. Toalett och handfat finns i ett avgränsat utrymme utan dörr av säkerhetsskäl.

Om barnen blir en fara för sig själva eller för andra på avdelningarna kan de efter särskilt beslut placeras avskilt i isolering. Barnen får gå ut en timme om dagen, i mindre enskilda promenadgårdar.

Fem unga på varje avdelning

Vi går ut på anstalten. De vuxna ”klienterna” på Rosersberg, som Kriminalvården kallar alla intagna, har flyttats till andra anstalter under ombyggnationen trots att det råder akut platsbrist på alla anstalter. Kvar är bara vuxna från Migrationsverkets förvar som väntar på utvisning. Fönsterrutorna i de vuxnas lokaler är frostade för att de inte ska kunna se in till barnavdelningarna.

På de fyra avdelningarna för unga kommer det finnas plats för fem unga på varje avdelning. De övre britsarna i rummen är borttagna. De är nu enkelrum med toalett. Varje avdelning ska få ett litet kök och ett mindre allrum, men de är inte klara vid besöket.

– Barnen får tyngdtäcken i stället för filtar i sängarna och örngott hemifrån om de vill. De kommer ha stoppade soffor i allrummet till skillnad från på vuxenavdelningarna där det är mindre bekväma soffor. De får ha spelkonsoller som inte kräver uppkoppling men får inte ha tillgång till internet. Vi har också målat grönt i rummen och de kommer att ha gardiner. Gosedjur kommer att tillåtas efter en godkänd säkerhetskontroll, säger Pia Wihlborg.

De permanenta avdelningarna för barn byggs om parallellt, men där blir det större ombyggnationer med mer gemensamma ytor. De blir klara först om ett år och ligger mer avskilt för att barnen inte ska ha någon kontakt med vuxna klienter vid förflyttningar på anstalten.

Kortare inlåsning än vuxna

De ungas celler är spartanskt möblerade med väggfast säng, skrivbord, en stol och en liten öppen hylla för kläder och böcker. Det finns en liten inbyggd tv i ett skåp vid sängen. Toalett och handfat finns i ett avgränsat utrymme utan dörr av säkerhetsskäl. På väggen sitter en ringklocka med högtalare ifall de unga behöver kontakta kriminalvårdarna under tiden de är inlåsta.

– De unga är inlåsta i sina celler en timme mindre än de vuxna. Klockan 20.00 låser personalen och klockan 07.00 öppnas dörren igen. Nattpersonalen kommer en timme innan inlåsning så barnen vet vilka som jobbar natt, säger Pia Wihlborg.

Igor Miletic säger att det under övrig tid krävs särskilt beslut om att låsa in barnen. Däremot kan de själva låsa in sig på sina rum om de vill vara ifred från andra unga men kriminalvårdarna kan alltid låsa upp dörrarna till rummen.

Två typer av isoleringsceller

Om barnen blir en fara för sig själva eller för andra på avdelningarna kan de efter särskilt beslut placeras avskilt i isolering. Igor Miletic säger att tanken är att de ska vara isolerade under så kort tid som möjligt.

På väg till skollokalerna visar Igor Miletic isoleringscellerna. Det finns två typer av isolering. Den vanliga isoleringsrummen ser ut som de vanliga cellerna men här får de unga inte träffa andra intagna under isoleringen. Anställda kommer att bryta isoleringen med jämna mellanrum för de unga, enligt lag minst var fjärde timme, men personalen kommer ha tätare kontakt med barnen.

De får också gå ut en timme om dagen i särskilda mindre enskilda promenadgårdar.

De andra så kallade hårda isoleringsrummen har bara en galon­madrass på golvet och en rostfri toalett med inbyggt handfat. Där finns två typer av dörrar. En innerdörr med tjocka glaspartier och luckor för mat för att en kriminalvårdare ska kunna ha heltidsuppsikt om det finns risk att den intagna skadar sig. Utanför glasdörren finns en massiv yttre dörr med inspektionsfönster om det inte krävs sekundbevakning där personal sitter utanför rummet.

– Vi kommer inte kunna erbjuda 23 timmar i veckan med lärare för unga som placerats i isoleringscell för sin egen eller andras säkerhet. Men de kommer att kunna studera tillsammans med sjukvårdare eller pedagogisk handledare som går dit under avskildheten och lärare kommer regelbundet gå och lämna material under dagen, säger Åke Svensson.

”Jag har hunnit landa i att vi ska ta emot så unga som 15-åringar, men yngre barn tar emot. Men jag tänker att det inte är jag som styr utan besluten kommer att fattas med eller utan mig och i ett sådant läge behövs det bra lärare för barnen och jag tror att jag kommer kunna vara en av dem”, säger läraren Julia Lindqvist. Tv: Klassrummen som just nu renoveras. Th: Biblioteket.

”100 procent relationellt ledarskap”

Vid skolans två klassrum står läraren Julia Lindqvist. Lokalerna har tidigare varit klassrum för de vuxna på anstalten men de målas och renoveras nu för att ta emot de unga. Klassrummen är stora för att även fungera för pauser, eftersom de unga inte går bort från skolan annat än i samband med lunchen. Det finns också ett avskilt grupprum där elever kan göra prov eller andra uppgifter som kräver lugn och ro.

Julia Lindqvist har arbetat som lärare för vuxna inom Kriminalvården under ett par år och är behörig i svenska och historia. Hon är en av de fyra lärare som anställts på Rosersberg och kommer att undervisa främst i svenska. Julia Lindqvist hoppas att hennes erfarenhet, personlighet och vilja ska göra skillnad för eleverna på anstalten. Lärarna och kriminalvårdarna förbereder sig med att gå olika typer av utbildningar för att kunna ta emot de unga på ett bra sätt. Hon och lärarkollegorna har också börjat planera hur de ska arbeta ämnesrelaterat och går igenom lämplig kurslitteratur.

– Jag sökte hit för att det känns som en möjlighet för mig att ge mer. Grupperna är små och vi kan ge mer tid till eleverna. Här handlar det till 100 procent om relationellt ledarskap och att bygga upp förtroende hos de unga. Det kanske är en ännu svårare utmaning med unga än de vuxna. Samtidigt tror jag man kan göra större skillnad för de unga och nå ännu längre med dem om man bara lyckas komma igenom barriären som en del kan ha byggt upp, säger Julia Lindqvist.

Utmaningar i klassrummet

Även om bara fem elever befinner sig samtidigt i ett klassrum finns det stora utmaningar i undervisningen, konstaterar Åke Svensson. Där kan grundskoleelever, gymnasielever och elever som går i anpassad skola behöva undervisas samtidigt. Man kommer försöka gruppera utifrån undervisningsbehoven men man måste även ta hänsyn till att unga inte blandas från olika gäng eller grupperingar så att hot eller konflikter inte uppstår. Det gör också att unga kan behöva flyttas hastigt från en avdelning till en annan eller till en annan anstalt.

Och eftersom man bedriver när­under­visning rycks uppbyggda relationer med lärare och andra elever upp. Åke Svensson poängterar att det då är extra viktigt att ämneslärarna på de olika anstalterna arbetar efter samma upplägg så att eleverna får kontinuitet i studierna.

Svårt att göra alla moment

Eleverna kommer inte heller kunna göra alla moment enligt läroplanen på anstalten. I grundskolan kommer de exempelvis inte kunna simma eller orientera på grund av rymningsrisk. Slöjd kommer att erbjudas men när det gäller verktyg så måste det ske en individuell bedömning vilka elever som får hantera olika verktyg. För gymnasieelever blir urvalet av program troligen begränsat till samhällsprogrammet. Åke Svensson och Skolverket undersöker hur man ska göra med yrkesprogram eftersom det är svårt att erbjuda APL på yrkesutbildningarna, då vuxna och barn inte får blandas på anstalterna.

– Vi tittar nu på om man kan erbjuda någon form av yrkespaket. Men även om vi skulle få en egen grundskoleförordning eller gymnasieförordning så kommer vi i övrigt att försöka följa läroplanerna så långt det går, därför att skolan är så viktig för de här ungdomarna, säger Åke Svensson.

Läs här hur en typisk skoldag kan se ut inom Kriminalvårdens skola för barn och unga. 

Åke Svensson

Gör: Rektor för Kriminalvårdens barn- och ungdomsavdelningar sedan 1 augusti 2025.

Ålder: 63 år.

Bor: Norrköping.

Familj: Tre vuxna barn samt barnbarn.

Bakgrund: Systemvetare i grunden. Blev gymnasielärare 2002 och arbetade som lärare till 2015. Gick rektors­utbildningen 2016–2019.  Blev rektor på Vuxenutbildningen i Sunne och därefter för Anpassade grundskolan i Kumla. Rektor i Kriminalvården sedan 2022. Har sedan september 2023 uppdraget att förbereda och bygga upp skola för barn  och unga på anstalt.

Därför ville jag bli rektor: Jag gillar skola och utbildning och att utveckla verksamheter för att göra dem bättre. Det är lättare att påverka som rektor.

 

Från 15 till 13 år – så gör EU

• Svensk straffbarhetsålder har varit 15 år sedan 1864.
• De nordiska grann­länderna har samma straff­ålder. Danmark sänkte straffåldern till 14 år 2010 men gick tillbaka två år senare till 15 år.
• Britt Østergaard, kriminolog, har utvärderat sänkningen i Danmark tillsammans med kollegor på Århus universitet. Forskningen visade att ungdomsbrottsligheten ökade under den perioden och inte hade några avskräckande effekter.
• Inom EU skiljer sig straffåldern.
• I Frankrike har man 13 år som gräns för när man är straffmyndig och i Tyskland 14 år.

 

Här är alla svenska anstalter för barn

• Rosersberg i Sigtuna kommun (20 platser).
• Sagsjön i Mölndals kommun (för flickor, 10 platser).
• Högsäkerhetsklassade anstalten Kumla (32 platser).
• Under sommaren 2027 öppnar anstalterna: Högsbo i Göteborg (56 platser), Skenäs utanför Norrköping (40 platser) och Ystad i Skåne (för flickor, 18 platser).