Rektorn efter Pisa: ”Inte lyckats möta förändringen hos eleverna”

LÄS ÄVEN: Historiskt låga Pisaresultat: Oroande

LÄS ÄVEN: Skärmpandemi och nationellt nödläge – debatten efter Pisa

Vad det enorma kunskapstappet I Pisa 2025 beror på för Sveriges del och en rad andra OECD-länder i den stora internationella kunskapsmätningen kan ingen svara på i dagsläget. OECD menar att varje land behöver analysera orsakerna på elev-, skol- och samhällsnivå. Rektor Håkan Byström känner spontant, efter att han sett Skolverkets presskonferens om Pisa 2025, att större delen av västvärlden behöver göra någon form av synvända. Och i den synvändan behöver man, i första hand, titta på jämförbara länder. Som i Sveriges fall till exempel Kanada som placerar sig i toppen, även om resultaten dalar även där.

– Vad gör de som vi kan lära oss av? säger han.

Han anser också att vi på allvar behöver ta tag i den låga närvaron i svensk skola.

– Vi har för många elever som inte kommer till skolan. Bortsett från ett stort antal ”hemmasittare”, det vill säga elever med över 50 procents frånvaro (generellt i Sverige, reds anm), så har vi också en ännu större grupp, enligt min erfarenhet, som har en frånvaro som uppgår till runt 20 till 25 procent. Vi har ett samhälle där uppfattningen att skolan är viktig verkar minska, säger Håkan Byström.

”Behöver se oss själva i spegeln”

Han konstaterar att Sverige även har fortsatt stora utmaningar, vilket Pisa visar, med de socioekonomiska skillnaderna som tycks öka.

Samtidigt som det finns stora problem på samhällsnivå som påverkar skolan, så menar Håkan Byström att även skolans professioner behöver ställa sig frågan om rätt saker görs.

– Vi behöver se oss själva i spegeln, säger han.

Och där är hans bild att man i skolan inte på djupet förstått den förändring som skett, på kort tid, när det gäller ungdomars motivation och uthållighet. Och att skolan generellt inte lyckats möta den förändringen i tillräcklig omfattning.

Han kan samtidigt se att det finns en del reformer på gång som kan leda framåt, som bland annat nya kursplaner och professionsprogrammet.

– Men jag tror inte att utvecklingen kommer att vända om vi som pedagoger, både skolledare och lärare, ska ägna tid till sådant som inte tillhör kärnuppdraget. Skolledare måste få leda det pedagogiska arbetet på sin enhet, och inte ägna sin tid till beredskapsplaner, polisanmälningar med mera, utan till det pedagogiska ledarskapet. Både lärares och skolledares uppdrag är i dag alltför splittrade, säger Håkan Byström.

”Ett samhällsproblem”

Han ser att det kommer behövas många som deltar på varje enhet i arbetet med att förändra skolan.

– Vi behöver också fundera kring hur allas kompetens utnyttjas på ett bättre sätt i skolan. Kanske behöver vi också ett tätare samarbete mellan skolforskningen och professionen på en mer vardaglig nivå, säger han.

Men han poängterar att fler behöver ”steppa upp” i samhället om det ska gå att vända den negativa kunskapsutvecklingen.

– Vi behöver sluta se den höga frånvaron och de sjunkande resultaten som ett ”skolproblem”. Det är ett samhällsproblem – och det kommer vi i skolan inte att kunna komma till rätta med själva, säger Håkan Byström.

Fotnot: Håkan Byström sitter även som ledamot i förbundsstyrelsen för Sveriges Skolledare.