Så många elever använder AI i skolan: ”Staten behöver ta ansvar”

LÄS ÄVEN: Nytt stödverktyg ska hjälpa rektorer att navigera i AI

LÄS ÄVEN: Nya AI-beskedet om skolan: ”Positivt överraskad”

LÄS ÄVEN: Finländska ministern: Därför kan vi inte blunda för AI

Siffrorna kommer ur Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och Internet 2026”, som släpptes i veckan. Där framkommer att en majoritet av barn och unga – 78 procent – använder AI-tjänster och Googles AI-översikter. I rapporten framkommer också att:

• Användningen är högst bland tonåringar – i gymnasiet använder nio av tio AI-tjänster och nästan lika många i högstadiet använder tjänsterna.
• Sex av tio mellanstadieelever använder AI. Motsvarande siffra är två av tio på lågstadiet.
• Flickor använder i större utsträckning AI än pojkar – 72 procent mot 65 procent.

Och eleverna använder också AI för sitt skolarbete. Totalt använder 47 procent av alla barn och unga i åldern 8-19 år AI för läxor och skolarbete.

Flest är de i gymnasiet, där drygt tre av fyra uppger att de använt AI för läxor. Motsvarande andel för högstadiet är två av tre, på mellanstadiet drygt var femte och på lågstadiet var tjugonde.

”Kan inte lämna ansvaret till enskilda rektorer”

Frågan om AI och skolan har varit hett omdebatterad de senaste åren och Sveriges Skolledare har flera gånger efterlyst ett större nationellt ansvar för AI-utvecklingen inom skolan. Bland annat kritiserade man hårt direktiven till AI-utredningen ”Färdplan för Sverige”, där utredaren uppmanades att inte ta fram konkreta förslag för skolan. Något dåvarande regeringen senare backade ifrån.

Och i en undersökning från Sveriges Skolledare i fjol uppgav fyra av tio skolledare att de inte fått rätt utbildning kring EU:s AI-förordning.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, säger i ett pressmeddelande att rapporten ”Svenskarna och Internet 2026” visar på vilken förändring skolan befinner sig i när det gäller AI-utvecklingen. Hon trycker på att staten behöver ta ansvar för att se till att rätt stöd och kompetens finns inom skolan.

– Utvecklingen går snabbt och skolsystemet måste klara av att möta den. Vi kan inte lämna ansvaret till enskilda rektorer och lärare att själva hitta vägen fram, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

”Räcker inte”

En oroväckande siffra i rapporten är, enligt Emelie Gustafsson, AI-sakkunnig på Sveriges Skolledare, att 36 procent av ungdomarna mellan 16 och 19 år inte kontrollerar informationen de får från AI.

– Det räcker inte att elever lär sig att använda AI-verktyg. De behöver förstå hur generativ AI fungerar, varför svaren kan bli felaktiga och hur information behöver värderas och verifieras. Det är en central del av den AI-litteracitet som skolan behöver ge eleverna, säger hon i pressmeddelandet.

Hon menar att det behövs en diskussion om vad AI-tekniken innebär för skolväsendet, när det gäller undervisning, bedömning och kunskaper.

Risk för ökad ojämlikhet

Sveriges Skolledare har sedan tidigare tagit fram ett ställningstagande kring AI i skolväsendet, ”Innovation och intention”, där förbundet lyfter behovet av en nationell strategi och nationella riktlinjer, samt kompetensutveckling för skolledare och ett statligt stöd kring AI när det gäller frågor som undervisning, bedömning, styrning och ledning.

Bland annat för att förhindra en ojämlikhet i hur elevernas AI-kunskaper ser ut.

– Skolan har ett avgörande uppdrag när nästa generation ska lära sig att förstå och använda den här tekniken. Om kunskapen och stödet blir beroende av vilken huvudman eller skola en elev råkar tillhöra riskerar vi att bygga in nya skillnader i ett redan ojämlikt skolsystem, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Här finns hela undersökningen Svenskarna och Internet 2026.