Hoppa till huvudinnehåll Magasin Skolledarens logga

Skolledarna på valsedlarna – här är deras viktigaste frågor

Jessica Wiklund (V), Åsa Äng Eriksson (M), Elin Åhman (KD) och Anders Peterson (C. Foto: Privat/Adobe Stock

Jessica Wiklund (V), Åsa Äng Eriksson (M), Elin Åhman (KD) och Anders Peterson (C) är alla skolledare och står på valsedlarna i kommunvalet. Foto: Privat/Adobe Stock

Skolpolitik De är vana vid att bestämma i skolan. Inför valet på söndag den 13 september är det också många rektorer som vill påverka de politiska besluten. Flera skolledare finns i högt upp på partiernas valsedlar i kommunvalet.

Torbjörn Tenfält

redaktionen@skolledaren.se

Publicerad: 2026-09-12 10:02

LÄS ÄVEN: Valspecial: ”Skolan får inte bli ett slagträ i debatten”

Åsa Äng Eriksson kan se tillbaka på en lång karriär, både som skolledare och politiker. Hon har varit förtroendevald på såväl kommunal, som regional och nationell nivå.

– Många rektorer är samhällsengagerade och måna om att ge eleverna goda möjligheter i livet. Många tycker nog också att det behövs mer resurser till skolan. Genom att engagera sig har man möjlighet att påverka de politiska besluten, säger hon.

”Bra att många har ett civilt arbete”

Under den här mandatperioden är Åsa Äng Eriksson förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Bollnäs och ersättare i riksdagen. Inför valet toppar hon Moderaternas lista i kommunen där partiet de senaste fyra åren har bildat majoritet tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Vilka frågor som gäller rektorns roll och villkor är viktiga och möjliga att driva i kommunpolitiken?

– Organisation och medel beslutas lokalt. Det gör att du till exempel kan driva frågor om antalet underställda, alltså hur många du som rektor ska hinna med att bland annat ha medarbetarsamtal och lönesamtal med – samtidigt som du ska vara pedagogisk ledare.

I vilken mån kan rektorer med politiska uppdrag själva driva de frågorna utan att riskera bli jäviga?

– Många förtroendevalda har ett civilt arbete, vilket är bra. Ibland kan det vara så att man jobbar inom skolan, men vill engagera sig politiskt. Vissa partier har regeln att man då inte sitter i den nämnd som man själv arbetar inom.

Själv löste hon dilemmat genom att vara förtroendevald i hemkommunen, men arbeta i grannkommunen.

– Jag har aldrig upplevt att någon sett mig som jävig i kommunpolitiken, däremot som kunnig inom området.

Kom för nära yrkesrollen

Elin Åhman är biträdande rektor på Immanuelskolan i Borlänge. Hon är också första namn på Kristdemokraternas lista i kommunvalet. 

– Går det bra i valet och vi hamnar i styret hoppas jag kunna få en ordförandepost som gör att jag kan driva skolledarfrågor, säger hon.

Om det politiska uppdraget blir mer begränsat och hon fortsätter arbeta som skolledare i samma utsträckning som nu blir det svårare att politiskt driva frågor om skolledares villkor.

– Det finns många fördelar med att använda de yrkeserfarenheter man har i politiken, men samtidigt är det stor risk hamna i jävssituation.

För några mandatperioder sedan satt Elin Åhman i den nämnd som ansvarade för skolfrågorna, men avsade sig uppdraget då hon kände att det kom för nära yrkesrollen. 

– Jag riskerade att bli partisk. 

Under de senaste fyra åren har Elin Åhman suttit i kommunfullmäktige, varit ersättare i kommunstyrelsen och ingått i styrelsen för kommunens science center. Hon sitter också i Region Dalarnas hälso- och sjukvårdsnämnd. 

– Även om jag inte haft skolfrågor som mitt område har jag ofta bollat tankar och idéer med de som sitter i skolnämnden och gymnasienämnden. På det sättet kan jag ändå föra vidare det jag ser i mitt jobb.

Vilka frågor vill du helst jobba med den kommande mandatperioden?

– Vi går till val på ökad valfrihet inom framför allt äldreomsorgen. Det är en fråga jag brinner för. 

”Tillräckliga resurser krävs”

Jessica Wiklund arbetar heltid som biträdande rektor på Fristadsskolan i Eskilstuna och står på andra plats på Vänsterpartiets valsedel för kommunvalet.

– Rektorn ska både leda det pedagogiska arbetet och organisera verksamheten. Viktiga frågor blir därför elevpengens storlek och olika resurstillägg. Tillräckliga resurser skapar förutsättningar för rektor att i högre grad kunna skapa en organisation som verkligen utgår från skolans aktuella behov, säger hon.

Dessutom kan ett större fokus ägnas åt det pedagogiska ledarskapet, framhåller Jessica Wiklund.

– Flera kommuner står inför utmaningar med minskat elevantal kommande år. I och med det kan en viktig fråga också vara att säkerställa att den samlade kompetens som finns inom kommunens skolpersonal bibehålls. När barnkullarna krymper är det viktigt att se det som en möjlighet att skapa förändring i skolan med mindre klasser och högre lärartäthet. Det i sig skapar helt andra förutsättningar för rektorer att driva skolutvecklingen framåt.

I vilken mån kan du själv driva de här frågorna utan att riskera bli jävig?

– Jävsfrågan behöver tas på allvar. I detta fall är det därför varken särskilt lämpligt eller effektivt för mig att till exempel sitta i grundskolenämnden. Däremot driver mitt parti frågor som gäller just ökad budget för samtliga skolformer. I den processen kan jag självklart bidra med min kunskap och mina erfarenheter av skolan och dess utvecklingsområden på samma sätt som andra yrkesgrupper gör inom frågor kopplade till exempelvis vården, säger Jessica Wiklund.

”Jobbade i en annan kommun”

Sedan årsskiftet är Anders Peterson kommunalråd på heltid i Karlstad och toppar Centerpartiets lista i kommunvalet.

– Nu kan jag sitta på sammanträden utan att bli splittrad av samtal som gäller jobbet, säger han.

Anders Peterson har arbetat som rektor i många år och när han blev politiker på heltid kombinerade han sina förtroendeuppdrag med jobb som chef för centrala elevhälsan.

– Jag såg också till att jobba i en annan kommun än den jag är politiskt verksam i. Den uppdelningen tycker jag är det viktigaste man kan göra för att minska risken för intressekonflikter, säger han.

Skolledare på partiernas valsedlar

Eva Areschoug Mårtensson (V), Olofström, plats 4.

Elin Åhman (KD), Borlänge, plats 1.

Tyko Persson (V), Borlänge, plats 2.

Matts Blomqvist (Bollnäspartiet), Bollnäs, plats 7.

Åsa Äng Eriksson (M), Bollnäs, plats 1.

Jan-Eric Andersson (KD), Gävle, plats 3.

Elin Ekman (KD), Ovanåker, plats 2.

Carin Engblom (C), Ockelbo, plats 6.

Magdalena Fagerhov (KD), Nordanstig, plats 7.

Göran Westling (MP), Hudiksvall, plats 2.

Maria Alfredsson (MP), Gagnef, plats 1.

Johanna Persson (MP), Mora, plats 1.

Anneli Hultgren (C), Vansbro, plats 3.

Jessica Wiklund (V), Eskilstuna, plats 2.

Kristina Eriksson (KD), Enköping, plats 1

Johan Eskhult (C ), Knivsta, plats 3.

Lena Schläger (KD), Östhammar, plats 6.

Anders Peterson (C), Karlstad, plats 1.

Nicola Obrovac (L), Karlstad, plats 6.

Lotta Björklund (M), Karlstad, plats 4.

Anna-Maria Nykvist (S), Arvika, plats 11.

Maria Stejdahl (C), Eksjö, plats 3.

Stellan Johnsson (C), Eksjö, plats 7

Tomas Erazim (M), Eksjö, plats 9.

Patrik Nimmerstam (C), Danderyd, plats 3.

Stina Angré (C), Huddinge, plats 5.

Magnus Duvnäs (S), Nacka, plats 12.
 
Listan är ett urval av landets kommuner. I vilken utsträckning partierna skriver vilket yrke deras kandidater har varierar.

Fler nyheter