Valspecial: ”Skolan får inte bli ett slagträ i debatten”

Nytt betygssystem, tioårig grundskola, nya läroplaner och mobilförbud är delar av allt det som har genomförts eller är på väg att genomföras. Ägandeformen, lärarutbildningen, betygen, trygghet och studiero är ständiga ämnen i skoldebatten. Maria Solevid är docent i statsvetenskap och arbetar som universitetslektor på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskning är inom Valforskningsprogrammet och hon är ansvarig för Valundersökningen 2026.

Hon konstaterar att skolan ligger mycket högt när väljarna listar valets viktigaste frågor.

– Alla har en relation till skolan. Men vad man anser är viktigt inom skolan skiljer sig mycket. Det vi vet är att skolnedläggningar ofta orsakar protester, både i små och stora kommuner. Andra saker vi vet skiljer sig åt är inställningen till friskolor, förstatligande av skolan och valfrihet i skolan. Exempelvis är det en majoritet som är emot vinstutdelning men samtidigt vill en majoritet ha valfrihet.

S har övertagit skolfrågor 

Men vad är det då väljarna vill ha för politik?

Liberalerna är det parti som historiskt lanserat sig som skolparti, som har skolfrågorna högst upp på agendan. Liberalerna har också haft störst förtroende i skolfrågorna när väljarna rankar vilka partier som ”äger” olika frågor. Men i de senaste undersökningarna har Socialdemokraterna övertagit den platsen hos väljarna.

– Det återstår att se vad som händer. De små partierna får ofta mer utrymme än vanligt i valrörelser. Det finns ju många förslag i luften som bland annat begränsningar av vinst­uttagen, och nytt betygssystem som man inte var det landar. Men i år har ju också Liberalerna frågan om att över huvud taget klara sig kvar i riks­dagen att hantera, säger Maria Solevid.

”Popcorn-idéer”

Vad de utbildningspolitiska talespersonerna för respektive parti tänker om skolan och inte minst skolledarnas roll kan du läsa om här. 

Speciellt för skolledarna är att i potten för årets valrörelse finns Marie-Hélène Ahnborgs utredning ”Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap” som presenterades i januari i år. I den ställs en rad förslag som samtliga riksdagspartiers utbildningspolitiska talespersoner sa sig stödja när de möttes i debatt på Sveriges Skolledares förbundsråd i maj.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, pekar på att förbundet inte tar ställning till vilka partier man föredrar eller inte.

– Vi har en god relation med alla partier. Sedan kan jag tycka att Liberalerna har lite väl mycket ogenomtänkta popcorn-idéer just nu, säger hon. 

Fem krav från skolledarna

Sveriges Skolledare satsar i år på en egen valplattform. I den tar man upp fem tydliga krav på den politik man vill se:

1. Låt staten ta över ansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet. Alla utförare inom skolväsendet ska ha som främsta motiv att bedriva en högkvalitativ verksamhet. Därför ska pengar som avsatts till utbildning inte läggas på annat, och eventuella överskott ska återinvesteras i verksamheten.

2. Inför ett sektorsbidrag till skolväsendet kombinerat med värdeöverföringsförbud och särredovisning för skolenheter.

3. Skriv in rektors pedagogiska ledarskap i skollagen. Förtydliga huvudmannens ansvar för att skapa förutsättningar för att rektor kan utöva sitt ledarskap i nära och direkt relation till undervisningen.

4. Meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska gälla alla offentligt finansierade välfärdstjänster.

5. Överväg reformer med syfte att skapa en bra blandning mellan kommunala och fristående skolor i olika typer av bostadsområden samt för att undvika överetableringar.

– Vår valplattform är något som jag hoppas alla lokalföreningar kan ta i handen och ta upp vid lokala debatter och diskussioner. Förutsättningarna ser väldigt olika ut och det ska hanteras, säger hon.

”Skolan får inte bli ett slagträ i debatten”

I skoldebatten höjs många röster kring ordning och reda och tuff disciplin. Att skolan är i kris, att eleverna inte kan läsa eller skriva.

– Skolan får inte bli ett slagträ i debatten. Det är viktigt att vi inte smutskastar dagens skola även om man strävar efter förbättringar och menar väl. Det vi som skolledare vill är att barnen och eleverna alltid sätts i främsta rummet. Skolan ska vara en skola för alla, det är vad det i grunden handlar om, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

För att komma dit pekar hon på att man också måste lyfta ämnen som man inte alltid vill tala om, heliga kor.

– En sådan kan vara att se över tvåterminssystemet som funnits sedan det gamla bondesamhället. Ska det långa sommarlovet vara kvar. Gynnar det lärandet? Gynnar det personalen? Att satsa på sektorsbidrag är en annan sådan fråga, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Om en knapp månad får vi svaret på vilken regering och riksdagssammansättning som kommer att bära ansvaret för skolans framtid.