Hoppa till huvudinnehåll

"Regeringens F-utspel visar på okunskap"

Skolminister Lotta Edholm (L) säger att F-betyget behövs för att upptäcka elever i behov av extra stöd. Foto: Linnéa Tammerås.

Sveriges Skolledare Betyget F-icke godkänt får inte slopas. Det är innebörden i den nuvarande regeringens tilläggsdirektiv till utredningen som ska se på övergången mellan grundskolan och gymnasiet.– Det avslöjar en okunskap om hur det är i skolan. Vem tjänar på betyget F är en fråga man måste ställa sig, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sveriges Skolledare.

Håkan Söderberg

hakan.soderberg@skolledaren.se

Publicerad: 2023-03-03 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:31

LÄS ÄVEN: Utredning om glädjebetyg tillsätts

Varje år går runt 16 000 elever ut nian med betyget F, underkänt, i ett eller flera kärnämnen. Det rör sig om ungefär 15 procent av alla elever.

Utredningen tillsattes av den förra regeringen sommaren 2022. Man ville få utrett hur övergången mellan grundskola och gymnasieskola kan förändras. Syftet skulle vara att ge elever som har svårt att nå målen i grundskolan – det vill säga elever med icke godkända betyg – "bättre möjligheter att förbereda sig för arbetslivet". Men nu ger alltså den nya regeringen ett tilläggsdirekt att betyget F inte ska röras i sammanhanget.

– F-betyget är viktigt för att man ska ha en chans att tidigt upptäcka de elever som behöver extra stöd. Att man tar bort F-betyget betyder inte att eleverna klarar kunskapskraven – de eleverna kommer inte att klara gymnasiet, säger skolminister Lotta Edholm (L) i en TT-intervju.

"Struntprat"

Ann-Charlotte Gavelin Rydman håller inte med.

– När skolminister Lotta Edholm säger att det att ett borttaget F skulle hindra elever från att få särskilt stöd är det struntprat. Vi ser alla elever idag och vårt uppdrag är att var och en ska uppnå sin högsta potential. Jag önskar att politiker kunde gå ner i verksamheten och lyssna på professionen. Det här avslöjar bara okunskap, säger hon. 

Vad kan då vara lösningen?

– Jag tycker man ska utreda om vi ska ha relativa betyg i stället för dagens målrelaterade. Då ser man var kunskapsluckor finns utan att stämpla någon som helt okunnig.

"Leder till dålig arbetsmiljö"

Med 15 procent av eleverna som får F i ett eller flera av kärnämnena, ligger Sverige högt över EU-snittet. Det ligger på fyra till fem procent enligt skoldebattören och läraren Per Kornhall i SVT:s program, "Det svenska skolexperimentet".

– Det är väl också en tydlig signal om att betygssystemet borde utredas ordentligt. Dagens system leder till stress och utslagning och ger dålig arbetsmiljö för både elever, lärare och skolledare. Om någon är på väg att hamna i ett F så ska särskilt stöd ges. Men då är det antingen läraren själv som ska ge det och var finns den tiden eller speciallärare som inte heller finns, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Skärmar i skolan delar experterna

Digitalisering Ett hjälpmedel som man inte kan blunda för – eller en fara för inlärningen. Frågan om hur datorer och skärmar ska användas i skolan delar forskare och experter på området.

Från rektor till skolchef: "Viktigt att rektorer stannar på jobbet"

Ledarskap Prisbelönta skolledaren Semira Vikström tog förra året steget från att vara rektor till att bli skolchef i Huddinge kommun – och tar med sig samma filosofi som präglade hennes rektorskap: medarbetaren först. – Det är något av de roligaste jag gjort. Att få coacha och handleda andra skolledare och se dem utvecklas i sitt arbete är fantastiskt säger hon.

Satsning på läroböcker: "Kommer aldrig lösa olikvärdigheten"

Aktuellt Regeringen genomför en satsning på en halv miljard om året på fysiska läromedel i skolan.Positivt att satsa på läsningen, menar Sveriges Skolledare – men mer måste göras för skolan. – Några klassuppsättningar matteböcker kommer aldrig kunna lösa den stora olikvärdigheten i hela skolväsendet, säger Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare.

Här går många ukrainska elever: "Landar snabbt i klassrummet"

Kriget i Ukraina I dag, den 24 februari, är det ett år sedan kriget bröt ut i Ukraina. Tioåriga Mariia Butynets är en av de cirka 13 000 nyanlända barn och ungdomar som bor i Sverige och går i svensk skola.– Vi har valt att inkludera alla elever direkt i klasserna, säger rektor Sandra Stålbert.

Slopat läxhjälpsbidrag: ”Kan öka rektorers samvetsstress”

Skolpolitik Regeringen stoppar bidragen till ideella organisationers läxhjälp – och föreslår att huvudmännen och skolorna lägger upp läxhjälpen. Sveriges Skolledare ser att det finns en risk att det leder till negativ påverkan på rektorer.– Tvingas du ställa verksamheter mot varandra påverkar det den egna samvetsstressen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sveriges Skolledare.

Hämtar fler