Lärande gemenskaper för skolchefer

Text: Håkan Söderberg

Det finns få definitioner av vad det egentligen innebär att vara skolchef. Det som står i skollagen kan vara en utgångspunkt: 

”Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten.” Men vad innebär det att biträda huvud­mannen och hur ser man till att alla föreskrifter följs?

Behövs ett utbyte

Svaren på de frågorna, och många andra, vill Susanna Hanson och Pauline Broholm Lindberg ge. De båda har engagerat sig i skolchefens roll och är i dag konsulter men har lång erfarenhet av att vara skolchefer i förskola och skola.

– Det vi båda insett genom vår erfarenhet är att det behövs ett utbyte mellan skolchefer, en gemenskap. Många av de kompetenser som en skolchef behöver är svåra att utveckla innan man tillträder. I stället får man utveckla dem när skolchefsrollen utövas. Därför är en lärande gemenskap så viktig, säger Susanna Hanson.

Det de nu lanserar kallas ”Organiserad reflektion i en lärande gemenskap”. Tanken är att träffas vid fyra tillfällen à två dagar under ett år. Tre halvdagar i grupp, förlagda som teamsmöten mellan sammankomsterna.

– Vi tror det är viktigt att träffas fysiskt så det är vår ingång att kunna göra det några gånger per år, säger hon.

Det mesta sker i grupp, men möjligheter kommer också att ges till individuella möten.

– Skolcheferna har så olika förutsättningar, olika storlek på kommuner och så vidare, så ibland kan det vara enklare att ta upp saker individuellt, säger Pauline Broholm Lindberg.

Hjälpa till att utveckla förmågor

Ambitionen med den lärande gemenskapen är hög. Fokus kommer att vara skolchefens arenor, skolchefens ansvarsfulla ledarhandlingar och skolchefens roller, makt och mandat. 

Den ska också enligt de båda hjälpa till att utveckla ett antal förmågor hos skolcheferna. På möten ska deltagarna enligt plan arbeta med olika situationer som ska generera något på hemmaplan, utgå från skolchefens olika arenor och spänningsfält, roller och ledarskap. Och man utgår från gemensamma centrala begrepp.

– Vår roll som konsulter är att strukturera och utmana deltagarna, problematisera idéer och förslag.

Bredd bland seminarieledarna

Man har också kontaktat en rad författare och skoldebattörer för att leda seminarier för att inspirera och ge andra inspel än de som kommer från Skolverket och andra myndigheter.

Bland de som ställt upp på att vara seminarieledare finns Henrik Eriksson, professor på Chalmers; Erik Nilsson, skolchef och före detta statssekreterare och skolborgarråd i Stockholm, Per Kornhall, författare, forskare, skol­debattör samt poddansvarig för Kornhall och Netz; Göran Isberg, skolchef och styrelserepresentant i Skolchefsföreningen och Lene Foss, professor Jönköping University.

”Skolchefer söker balans”

Lene Foss har tillsammans med kollegan Joakim Kranz varit redaktör för boken ”Skolchefers arbete – att leda ansvarsfullt i en föränderlig tid” som kom ut förra året.

I en tidigare intervju i Skolledaren berättar Lene Foss: ”Vi ser att skolchefer i sitt arbete söker uppnå en lämplig balans: å ena sidan på ledningsnivån ägna sig åt strukturer, organisation och administration, och å andra sidan tillsammans med rektorer, lärare och verksamhets­chefer ägna sig åt att driva förändringar i organisationskultur och arbetsmetoder. Ett ansvarsfullt ledarskap innebär – i relation till denna balansgång – att skolchefer är lyhörda för rektorers och lärares professionella omdömen och att skolchefer förmår att stötta och utmana både rektorer och lärare i den komplexitet som de har att hantera.”

Nytt nätverk för chefer för skolledare

Susanna Hanson och Pauline Broholm Lindberg söker också samarbete med Sveriges skolchefsförening och Sveriges Skolledare.

Det samarbetet är något som Julio Garcia Atterström ser fram emot. Han har själv initierat ett nätverk för de inom Sveriges Skolledare som är chefer för skolledare. Det är ytterligare en speciell utmaning, att skolchefer är med i samma fackförbund som de man är chef för.

– Jag tyckte att mycket av det som dryftades på fackliga möten mest handlade om frågor riktade till rektorer, men inte så mycket till mellanchefer eller högre chefer. En grupp som inte bara ska ses som arbetsgivare utan även som anställda medarbetare.

Därför tog Julio Garcia Atterström initiativet till ”Nationellt nätverk för skolchefer och högre chefer” inom Sveriges Skolledare. En viktig fråga att lyfta är de stora skillnaderna i förutsättningar för skolchefer, anser han.

Den mindre kommunens perspektiv

– Det finns jättemånga små kommuner med under 20 000 invånare i Sverige. Det fattas många beslut om skolan på nationell nivå, säkert i all välvilja, men det kan se helt annorlunda ut i en mindre kommun.

Han nämner ett av de riktade statsbidragen som exempel.

– Man ger bidrag för att förbättra arbetsmiljön i socialt utsatta områden. Det är bra men de ligger i första hand kring storstäder. Även små kommuner kan ha stora utmaningar med låg bildningskultur eller andra typer av problem, säger han.

Nätverket startades 2021 av Julio Garcia Atterström som då var skolchef i Tranemo kommun.

– Genom nätverket får vi en chans att diskutera och utbyta erfarenheter och vi har haft mellan tio och fyrtio deltagare anmälda vid de olika tillfällena. Jag är glad över det initiativ Susanna och Pauline tar här. Det är mycket relevanta frågeställningar de tar upp, säger han.

Reportaget har tidigare publicerats i Skolledaren 1-2024.

LÄS MER ”Politiken ska vara delaktig utan att detaljstyra”