Kravet till regeringen: Satsa på skolledarnas löner

2016 inleddes lärarlönelyftet, för att förbättra löneutvecklingen för lärare. En rimlig satsning, menar Sveriges Skolledare, men som samtidigt varit skarpt kritiska under många år till att skolledarna lämnades utanför. 

Nu skriver Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson (M) och skolminister Lotta Edholm (L) där de uppmanar regeringen att fullfölja lönereformen – och satsa på skolledarna. 

Som det ser ut nu har statsbidragen till lärarnas löner lett till att var fjärde biträdande rektor tjänar samma, eller mindre, än den högst lönesatta läraren på skolan, skriver förbundsordförandena i brevet. 

Men det stora ansvar som ligger skolledarnas axlar, som även vuxit i takt med ökade samhällsutmaningar, kräver att skolledarnas löner justeras. 

Vill se 1,2 miljarder kronor 

Nu uppmanar Sveriges Skolledare til ett skolledarlönelyft. 

”Kloka arbetsgivare gjorde egna justeringarav skolledarlönerna när lärarlönelyftet infördes. Men det var också många som inte gjorde det. Det lämnade landets huvudmän i en tuff sits där regeringen gjorde satsingen halvdant och förutsatte att huvudmännen skulle betala resten ur egen ficka", skriver de i brevet. 

Enligt Sveriges Skolledares analyser skulle en satsning på skolledarnas löner ha kostat staten 1,2 miljarder om året, att jämföra med 4,8 miljarder som lärarlönelyftet kostat årligen. 

Därför vill man nu se att 1,2 miljarder tillförs ett skolledarlönelyft i höstens budget. 

”Skolledarna tar ett enormt ansvar för våra barn och elever men de kan inte göra det utan adekvat kompensation. Att regeringen dessutom återkommande lägger på fler uppdrag på skolledaren utan att ge tillräcklig ersättning är vare sig hållbart eller rättvist”, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Matz Nilsson i brevet. 

Här kan du läsa brevet i sin helhet.