Malmös skolledare riktar medieljuset mot skolan

LÄS ÄVEN: 470 tjänster försvann – eleverna blev 500 fler

LÄS ÄVEN: Så höjde skolledarna rektorslönerna i Malmö

Synligheten i media stärker lokalföreningen i Malmö, men att gå till media när en betydelsefull skolfråga lyfts är inte första åtgärden. Första steget är alltid dialoger med arbetsgivaren i olika forum. Facket samtalar då inte bara med tjänstemän utan bjuder även in politiker, både de styrande och de i opposition, för att kunna ha dialog med politiker direkt.

– När vi upplever att vi inte kommer någon vart, då är media ett väldigt effektfullt verktyg att ta till, säger Birgitta Liljefjord, ordförande för Sveriges Skol­ledares lokalförening i Malmö.

Lokalföreningen har upparbetade kontakter med södra Sveriges ledande nyhetstidningar.

Birgitta Liljefjord och Johan Pålsson har lärt sig vad tidningar kan vara intresserade av och serverar konkret material som till exempel kan bygga på enkäter till rektorer som får beskriva hur sparbeting påverkar deras verksamhet.

– Vi tycker inte en massa saker utan presenterar fakta som inte går att prata bort, säger Johan Pålsson.

”Gör det som representant för Sveriges Skolledare”

Innan Sveriges Skolledare i Malmö väljer att kontakta media bedömer de ifall saken är tillräckligt intressant för att den ska ha en chans att plockas upp av media.

– Det handlar ju om vår trovärdighet och våra etiska ställningstaganden, säger Birgitta Liljefjord, och fortsätter:

– Vi gör alltid avvägningar: Är detta någonting som vi anser är så angeläget att vi vill ha publicitet kring det?

För att få in en debattartikel i Sydsvenskan till exempel, måste ämnet vara unikt och Malmörelaterat. Allmänt hållna debatt­artiklar om skolan brukar inte publiceras.

Tack vare förmågan att peka på intressanta samband i aktuella skolfrågor är det inte sällan som lokalföreningen i Malmö blir kontaktad både av riksmedia och av Sydsvenskan.

– Vid mediekontakter gör jag inte det i rollen som rektor på min skola, utan som representant för Sveriges Skolledare. Jag använder förbundets logga i mina utskick, byter namnskylt och blir ett språkrör, som inte talar i egen sak utan som talesperson för skolledare, säger Johan Pålsson.

Det är Malmöskolledarnas råd till de lokalföreningar som kanske inte haft så mycket kontakt med media – eller kanske drar sig för det.

Vill se ökad synlighet i media

En annan regel är att alltid möta media på en neutral plats för intervjuer.

– Jag träffar dem aldrig på min skola, eftersom ärendet inte är kopplat till den. Vi väljer platser som Saco-kansliet i Malmö, där Sveriges Skolledare har kontor, eller stadsbiblioteket, säger Johan Pålsson.

Sveriges Skolledare i Malmö ser gärna att lokalföreningar blir mer synliga i viktiga frågor. Sverige har en grundlagsskyddad rättighet att lyfta kritik i offentliga angelägenheter. Den rätten har alla anställda inom en offentlig verksamhet och inbegriper meddelarfrihet och efterforskningsskydd.

– Vi fackliga omfattas också av förtroendemannalagen; det får inte ske några repressalier gentemot någon som går ut i media, säger Johan Pålsson.

”Måste våga vara offensiv”

I de yrkesetiska riktlinjerna för Sveriges Skolledare står att skolledare ska sätta barns och elevers bästa i främsta rummet.

– Om det sker saker som åsidosätter eller hotar detta, kan man behöva ompröva lojalitetsplikten och tänka: för vem arbetar vi skolledare? Är det för att elever och personal ska ha bästa arbetsmiljö eller är det för att förvaltning och politiker inte ska behöva ställas till svars? säger Johan Pålsson.

Han konstaterar:

– Som fackligt förbund och lokalförening måste man våga vara offensiv och på hugget. Att förekomma i media har enbart stärkt oss gentemot arbetsgivare. Vi har aldrig upplevt att det förekommit någon form av försök till repressalier.