Ledare: Regeringens reformtakt kräver resurser till skolan

Denna ledare publicerades i Skolledaren nr 3 2025. 

Nu börjar betänkandena från de många utredningar som regeringen tillsatt presenteras. Vi har hört förslag om stärkt trygghet och studiero, om nya läroplaner, om minskad administrativ börda och reglering av lärares tid samt om ett nytt betygssystem. 

Och regeringen har precis när jag skriver detta talat om att det kommer att införas ett nytt kapitel i skollagen där skolors säkerhetsarbete regleras. Där införs också en skyldighet att polisanmäla brott som begåtts i skolmiljö, från förskoleklass och uppåt.

Jag vet att det finns olika uppfattningar om nödvändigheten i dessa regleringar. Från Sveriges Skolledares håll har vi försökt uppmana regeringen till att tänka tvärt om, det vill säga snarare tydliggöra för skolhuvud­män och oss skolledare att vi har möjligheter att agera när vi ser att det är nödvändigt. Vi har tyvärr inte haft någon större framgång i detta arbete än.

”2028 ser ut att bli ett arbetssamt år”

Förbundets viktigaste uppgift är att bevaka hur nya förslag påverkar rektors förutsättningar att leva upp till de krav och förväntningar som ställs i styrdokumenten. Och nu finns det anledning till oro. Den höga reformtakten kommer att leda till stora påfrestningar om förslagen ska implementeras samtidigt. Jag tycker mig också se att utredarna är relativt generösa med att lägga nya ansvarsuppgifter på rektor. Det är inte helt lätt att få en överblick, men tendenserna är tydliga. 2028 ser ut att kunna bli ert mest arbetsamma år någonsin. 

Ska skolan som organisation klara av att ta på sig nya uppgifter som konkret brottsförebyggande arbete och beredskapsuppgifter, och samtidigt ställa om så pass centrala inre processer som undervisning och bedömning/betygssättning utan att eleverna drabbas, kommer det att krävas resurstillskott. Resurstillskott som kan användas till att förstärka organisationen. Det kan handla om att kunna anställa resurspersoner för att frigöra såväl skol­ledar- som lärartid, men också att låta bli att anpassa organisationerna efter eventuella minskade elevkullar. Vi kommer att behöva all luft i systemet som vi kan få.

”Behöver säkra tid för utveckling”

Det kommer att bli ett intensivt arbete för rektor att tillsammans med sin personal kompetensutveckla organisationen och få nya rutiner på plats. Och för att kunna göra det behöver man kunna avsätta tid för gemensamt arbete. Inte minst gäller det för betygssättningen. Även i ett eventuellt nytt system kommer det att vara viktigt med tid för sambedömning och annan kollegial utveckling av lärarkunnandet för att säkra likvärdigheten. Jag tror inte på en återgång till läraryrket som ett helt ensamt uppdrag. Skola är till stora delar en kollektiv process och för att inte valet av skola ska skruvas till något som gränsar till ett val av lärare, så behöver vi säkra tid för kollegial kvalitetssäkring och utveckling. 

När jag inte läser utredningsförslag så besöker jag lokalföreningarnas/riksföreningarnas årsmöten. Det lokala engagemanget är verkligen en energikick och helt fundamentalt för att förbundet ska kunna fungera väl. För att inte tala om hur viktigt det är att skolledarna har en röst som arbetstagare i lokal samverkan. Bara genom att ge rektor rätt förutsättningar kan alla de nu kommande reformförslagen kunna landa i verksamheterna på ett bra sätt.

LÄS TIDIGARE LEDARE HÄR: 

”Vem vinner på att utmåla skolan som laglöst land?”

”Vi kräver att vår kompetens värdesätts”

”Regeringens förslag går emot skolans etik”

”Ska vi stoppa våldet måste vi satsa på skolan”

”Det är det pedagogiska uppdraget vi brinner för”

”Tillsammans blir vi skolledare starka”

”Hållbart ledarskap gynnar alla”