Krönika: Varför ska våra elever betala för friskolornas expansion?

LÄS ÄVEN: Våra medarbetare riskerar att tystna

LÄS ÄVEN: Hög tid att avskaffa anpassad studiegång

LÄS ÄVEN: Huvudmännen måste vara ärliga med rektorsområdenas syfte

Lagom till att pollenallergin slog till med full kraft presenterade Skolinspektionen vilka som har ansökt om att få starta en friskola hösten 2026. Inför läsåret 2026/2027 har Skolinspektionen fått in 49 ansökningar om nyetablering eller utökning av verksamheten. Det är 35 ansökningar som kommer från huvudmän som redan har skolor och 30 av ansökningarna kommer från skolkoncerner. Det betyder att skolkoncernerna fortsätter att ta marknadsandelar på bekostnad av eleverna i kommunala skolor.

Det kan verka ologiskt att antalet ansökningar ökar eftersom regeringen har aviserat en helrenovering av friskolesystemet. Det säger något när friskoleägare sitter lugnt i båten. De kommer med ett och annat utspel med påstådd oro men de verkar inte vara oroliga för sin framtid.

”Dragkamp om eleverna”

För mig som rektor är våren alltid en nervös period eftersom jag är smärtsamt medveten om att en nyetablering eller utökning av en friskola i närområdet betyder dragkamp om eleverna och därmed om skolpengen. Vi konkurrerar om samma elever, särskilt nu när elevantalet minskar i hela Sverige. När färre elever ska finansiera lika många löner och samma hyra kommer budgeten visa röda siffror.

Eftersom vi har lagstiftning om bidrag på lika villkor måste kommunen ge lika mycket skolpeng per elev till kommunala skolor och friskolor. När en elev byter från en kommunal skola till en friskola får huvudmannen en skolpeng för eleven som friskoleägaren sedan kan göra vad de vill med. En del av skolpengarna går till att göra skola och sedan kan de välja att använda en del av skolpengen till vinstuttag, köp av nya skolor eller så skickar de skolpengen via koncernbidrag till ett annat bolag.

”Fria etableringsrätten måste avskaffas”

Trots att elevkullarna minskar ökar alltså intresset för att starta friskolor. Det är minst sagt obra eftersom färre elever utspridda på fler skolor får konsekvensen att vi tvingas lägga skolpengen på tomma skolplatser i stället för på undervisning och särskilt stöd. Det är eleverna i den kommunala skolan som betalar för friskolornas nyetableringar och expansion.

Den fria etableringsrätten har debatterats i flera år och jag tillhör den skara som anser att principen måste avskaffas. Det betyder inte att det inte ska få starta någon ny friskola. När vi har minskade elevkullar är det urbota korkat att öppna fler friskolor eftersom det inte finns några nya elever som kan gå där.
Färre elever som sprids på fler skolor får konsekvensen att skolor står med tomma skolplatser vilket driver upp skolpengen när färre elever ska finansiera hyra och löner. När skolpengen ökar för kommunen, ja, då måste man ge lika mycket pengar till friskolorna. Trots att de inte har ökade kostnader. Friskoleägarna får eleverna, skolpengen och extra ersättning från kommunerna.

”Dags att politikerna börjar ta ansvar”

Kommuner arbetar febrilt med att anpassa antalet skolor till det faktiska elevantalet. När en friskola slår upp portarna slås kommunens planeringsförutsättningar i spillror. Igen. Det finns inget ljus i tunneln.

De som försvarar den fria etableringsrätten måste förklara för oss skolledare i kommunala skolor varför våra elever ska behöva betala för friskolornas expansion med sämre förutsättningar.

Det är dags att politikerna börjar ta ansvar för sin politik.