Krönika: Våra medarbetare riskerar att tystna

Jag får ofta frågan om jag inte är rädd för repressalier från min arbetsgivare när jag debatterar skolfrågor. Mitt svar har alltid varit att jag har yttrandefrihet och rätt att debattera. Jag brukar säga att jag har tur som har stöttande arbetsgivare som förstår vad yttrandefrihet faktiskt betyder, på riktigt.

När jag tänker på hur jag uttrycker mig så inser jag hur knäppt det är att jag säger att jag har tur som har arbetsgivare som låter mig använda min grundlagsstadgade rättighet. Alla som arbetar i skolan ska vara trygga att uttrycka sin åsikt utan att riskera repressalier från sina chefer.

Varje gång vi läser om lärare som får på moppen när de uttalar sig om sin arbetsplats fylls sociala medier med vittnesmål om lärare som blir inkallade till rektorn när de har sagt eller skrivit något som rektorn ogillar.

JO-kritik

Justitieombudsmannen kom nyligen med skarp kritik mot Halmtads kommun, efter att en rektor kallat upp en lärare på ett uppsträckningssamtal efter att läraren skrivit om sin arbetssituation på Facebook. Läraren uppfattade samtalet på rektorsexpeditionen som en inskränkning av yttrandefriheten och Sveriges Lärare tog strid. Och vann. 

Detta är långt ifrån det enda fallet. En rektor i Stockholms stad har nyligen åtalats för grundlagsbrott för att ha efterforskat källor när en situation på skolan blev omskriven i tidningen Vi lärare. Rektorn kallade in en lärare på ett möte för att fråga om vederbörande hade pratat med journalister. Det är big no, no!

Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att rektorer inte frågar medarbetare om de har talat med journalister. Till saken hör att en myndighet inte får ingripa mot någon som använder sin yttrandefrihet. Att uttrycka sin åsikt är en rättighet som är stipulerad i grundlagens bestämmelser om yttrandefrihets - och tryckfrihetsförordningen. I sitt yttrande passar Justitieombudsmannen på att förklara vad det är som faktiskt gäller.

”Minst lika viktigt att ge yttrandetrygghet”

JO skriver att en offentlig arbetsgivare, alltså stat, region eller kommun inte får ingripa mot en anställd för att den har använt sig av sin rätt att yttra sig. Man får inte heller försöka hindra anställda att uttala sig eller prata med journalister.

Den formella rätten att uttrycka sig är en sak. Det är minst lika viktigt att rektorer ger lärare yttrandetrygghet. Det betyder att lärare ska känna trygghet när de uttrycker åsikter. Det betyder inte att vi håller med våra medarbetare, men vi ska stå upp för rätten att uttrycka sig. Vi gör bäst i att heja på när skolpersonal engagerar sig i skolan som vi alla bryr oss så mycket om. Om inte lärare och skolpersonal deltar i skoldebatten kommer skolpolitiken utformas i mötesrum, långt bort från vår verklighet. Det tror jag inte att någon vill.

”Hjälper oss att förbättra oss”

Helt ärligt, kollegor. Vad spelar det för roll om våra medarbetare kritiserar den verksamhet vi är ytterst ansvariga för? Om vi har brister ska givetvis våra medarbetare prata öppet om det. Det hjälper oss att göra om och göra rätt och förbättra oss.

Om inte vi ger våra medarbetare yttrandetrygghet kommer de till slut att tystna. Det har alldeles för många som arbetar i skolan redan gjort. Den tystnadskultur som breder ut sig är faktiskt till stor del rektorernas fel.

Lärare som deltar i skoldebatten hatar inte sina skolor. De vill hjälpa till att förbättra den.

Linnea Lindquist, skolledare och fristående skoldebattör, skriver krönikor för Skolledaren.se.