Efter budgeten: ”Nästa regering måste säkra rektorernas förutsättningar”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman efterfrågar förslag som kommer till rätta med rektorsomsättningen, bristande förutsättningar och hög stress för rektorer. Till vänster finansminister Elisabeth Svantesson (M) från presentationen av budgeten. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet/Ola Westerberg
Budgetpropositionen Budgetförslaget för 2027 lämnar inga nya förslag eftersom vi har en övergångsregering. Men här lyfts samtidigt fram en bild av olikvärdigheten i rektors förutsättningar – där förslag måste komma, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2026-11-12 13:45
LÄS ÄVEN: Fullsatt reformdebatt i Almedalen: ”Vi rektorer behöver tydlighet”
LÄS ÄVEN: Ledare: Skolan kan inte börja om efter varje val
LÄS ÄVEN: Regeringen lovar miljarder till skolan
På torsdagen presenterades budgetpropositionen för 2027, som är en övergångsbudget och därmed inte lämnar förslag på ny politik, reformer eller satsningar.
I stället är det till största del budgetanslagen för 2026 som lyfts. Vissa justeringar i anslagen har gjorts för att anpassas efter rådande ekonomiskt läge, ändrade volymer i till exempel hur många personer som berörs, nya lagar och förordningar och tillfälliga satsningar som gällde för 2026 har inte förlängts (se mer i faktaruta).
Men budgetförslaget lämnar också en lägesbild över hur rektorer och huvudmäns förutsättningar ser ut i dagsläget. Där lyfts att rektorsomsättningen är fortsatt hög, huvudmännens förutsättningar olika och stressen fortsatt hög till följd av administrativa arbetsuppgifter.
”Visar inte hur problemen ska mötas”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, konstaterar att det samtidigt saknas konkreta besked om hur förutsättningarna ska stärkas för att rektorer ska kunna ta sig an de många redan beslutade reformer som kommer.
– Propositionen visar inte hur problemen ska mötas, säger hon i ett uttalande.
Nästa år träder bland annat förändringarna kring lärarnas arbets- och planeringstid i kraft, och offentlighetsprincipen för fristående huvudmän.
Stora reformer väntar
Samtidigt kommer rektorer och huvudmän att behöva göra ett omfattande förberedelsearbete inför 2028, då en mängd stora reformer börjar gälla – däribland tioårig grundskola, nya läroplaner och kursplaner och det nya betygssystemet.
Även om det inte är en budget som ska syfta till att komma med nya förslag medan regeringsbildningen inte är klar, så ger Ann-Charlotte Gavelin ett medskick.
– Nästa regering måste börja med att säkra rektorernas förutsättningar att leda det omfattande förändringsarbete som väntar i förskola, skola och vuxenutbildning. Först då kan reformerna genomföras likvärdigt och med kvalitet, säger hon.
Skolsatsningar utan anslag
Altinget.se har gått igenom vilka skolsatsningar som saknar anslag i övergångsbudgeten:
- Tillfälliga medel till Skolverket som skulle gå till ämnesbetygsreformen och förberedelser för tioårig grundskola tas bort – en minskning med 15,9 miljoner kronor.
- 40 miljoner kronor i införandemedel för ämnesbetyg och ämnesutformad gymnasieskola försvinner. Tillfälliga förstärkningen av statsbidraget för en bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare upphör. Bägge ligger under anslaget för skolutveckling som totalt minskas med 555 miljoner kronor.
- Skolverket får dock 14,3 miljoner kronor 2027 som ska gå till arbete med det nya betygssystemet, 10 miljoner kronor för arbete med yrkesutbildningsreformen samt en miljon för regleringen av lärares undervisningstid.
- Enligt Altinget får kommunerna också knappa 1,3 miljarder 2027 som ska användas till regleringen av lärares undervisningstid.
Källa: Altinget.se
Mer att läsa om reformerna
Sveriges Skolledares verktyg Reformstormsindex ger en bild av hur arbetstrycket till följd av reformerna väntas se ut för skolledare kommande åren.
Här kan du även läsa Skolledarens stora tema om reformerna.