Hoppa till huvudinnehåll Magasin Skolledarens logga

Forskning visar: Svår balansgång för mellanchefer i skolan

Linn Antonsson. Foto: Myelie Lendelund/Privat

Linn Antonsson är forskarstudent och utbildningsadministratör vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. I en avhandling har hon undersökt mellanchefernas roll och makt i utbildningssystemet. Foto: Myelie Lendelund/Privat

Forskning Mellancheferna på förvaltningsnivå blir allt fler. Men samtidigt riskerar deras autonomi och mandat att inte svara mot det ansvar de har, vilket påverkar både cheferna själva och rektorerna. Det visar forskarstudenten Linn Antonssons avhandling.

Emelie Henricson. Foto: Sophie Lagerholm

Emelie Henricson

emelie.henricson@skolledaren.se

Publicerad: 2026-11-20 08:43

LÄS ÄVEN: Skolchefers uppdrag – en balansgång

LÄS ÄVEN: Lärande gemenskaper för skolchefer

Cheferna på förvaltningsnivå har blivit flera under de senaste årtiondena. Mellan 2008 och 2023 ökade andelen svenska utbildningschefer med 228 procent, enligt forskning.

Forskarstudenten Linn Antonsson vid statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, har nu undersökt maktförhållanden och mellanchefernas roll inom det svenska utbildningsväsendet. Bland annat lyfter hon fram mellanchefens upplevda autonomi och faktiska mandat.

Hon har tittat på hur svenska kommuner organiserar utbildningen, och gjort ett urval av kommuner där det finns en minst en chefsnivå mellan förvaltningschef och rektor.

– Tidigare studier har ofta behandlat tjänstepersoner i utbildningsförvaltningar som en homogen grupp och inte gjort någon tydlig åtskillnad mellan mellanchefer och högre chefer. Samtidigt har mellancheferna blivit fler och därför är det viktigt att undersöka deras autonomi och makt för att lära sig mer om deras roller i styrningen, skriver Linn Antonsson i ett mejl till Skolledaren.

Mindre formell makt än rektorer

I avhandlingen kommer hon fram till att förvaltningarnas mellanchefer kan ha mindre formell makt än rektorerna ute på skolorna. Det eftersom rektorernas mandat fastslås i skollagen, till skillnad från exempelvis verksamhetschefernas eller skolområdeschefernas.

Mellanchefens roll kan dock innebära att den har stort inflytande över verksamheten.

– Mellanchefer utövar makt över andra, har makt att agera och makt tillsammans med andra. Möjligheterna att utöva makt formas av regulativa, normativa och kulturellt-kognitiva aspekter. En viktig iakttagelse är att mellanchefers maktutövande ofta kombineras med avsaknaden av ett statligt mandat, vilket genererar frågor om möjligheterna till ansvarsutkrävande, säger Linn Antonsson.

Hennes avhandling visar på att mellancheferna kan ha många olika roller att spela i utbildningsystemet. De kan fungera som organisatoriska länkar och stärka kontakt mellan förvaltning och rektorer, eller som ”organisatoriska ankare” med en kunskap om skolorna som behövs på högre nivå. De kan också fungera som experter och förvalta centrala ansvarsområden.

Skiljer sig mellan olika kommuner

I arbetet har Linn Antonsson också sett en stor variation i kommunernas organisering kring utbildning. Dels påverkas den av strukturella förutsättningar, dels normer om hur många chefsnivåer en förvaltning bör ha och olika förvaltningschefers uppfattningar.

– Det väcker frågan om det är möjligt att tala om ett enhetligt utbildnings- och styrsystem, säger Linn Antonsson.

Det kan också skilja mellan kommuner hur stor makt och autonomi som ligger i titlarna på förvaltningsnivå.

– Resultaten visar att mellanchefer kan ha, eller sakna, autonomi i frågor som rör utbildning, utveckling och administration. Autonomi kan uppstå i relationer med andra aktörer men också begränsas av dessa. Sammantaget framstår autonomi som dynamisk, föränderlig och relationell. Hur mellanchefer utövar sin autonomi varierar mellan utbildningsförvaltningar och mellan individer inom samma förvaltning.

”Riskerar hamna i ett korstryck”

Mycket kan också styras av vilket förtroende rektorerna känner för sin chef och påverka hur mycket inflytande mellanchefen kan få.

Det leder till en rad utmaningar, menar Linn Antonsson.

– Mellancheferna riskerar att hamna i ett korstryck mellan bland annat den överordnade förvaltningschefen och underordnade rektorer som själva också har ett starkt mandat eftersom de är reglerade i skollagen. Förvaltningschefen kan anse att mellanchefen bör nyttja sitt inflytande mer än hen gör; samtidigt kan rektorerna hävda att de beslutar om sin enhets inre organisation och därmed kringskära sin, i den kommunala hierarkin, överordnades mandat.

Medskick till huvudmännen

Många chefsled kan också leda till att rektorerna hamnar långt ifrån högsta förvaltningsnivå, och förvaltningschefer med många underställda kan ha svårt att hinna med att stötta rektorerna.

Linn Antonsson poängterar att hon inte presenterar något facit för hur en utbildningsförvaltning ska organiseras, men gör också några medskick i avhandlingen till huvudmännen:

  • Hur kommunerna formulerar mellanchefernas uppdrag är avgörande, inte minst eftersom rektorerna redan har ett tydligt uppdrag från staten.
  • Kommunerna kan tydliggöra mellanchefernas uppdrag genom exempelvis befattningsbeskrivningar och delegationsordningar.
  • Ansvar och befogenheter måste gå hand i hand. Den som har ansvar för en viss verksamhet måste också ha mandat att fatta de beslut som krävs.
  • Det räcker inte att kommunen formellt definierar mellanchefernas uppdrag inom förvaltningen. Kommunen behöver också aktivt arbeta för att mellancheferna ska få legitimitet och förtroende hos rektorerna.

Fakta: Om Linn Antonssons avhandling

Linn Antonsson är utbildningsadministratör vid Centrum för skolledarutveckling, statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet.

Hon disputerade i oktober med avhandlingen ”The Roles of Swedish Local Middle Managers: Autonomy and Power in a Decentralised Education System.”

Avhandlingen bygger på semistrukturerade intervjuer med förvaltningschefer, mellanchefer och rektorer i fyra utbildningsförvaltningar.

Här hittar du avhandlingen. 

Fler nyheter