Överklagan inskickad: ”Barnets bästa måste vägas in vid polisanmälan”

LÄS ÄVEN: Rektorn kommer att överklaga tjänstefelsdomen

LÄS ÄVEN: Rektor anmälde inte brott på skola – döms för tjänstefel

LÄS ÄVEN: Skolledare reagerar kraftigt efter tjänstefelsdomen

Skolledaren.se har tidigare rapporterat att Sveriges Skolledare stöttar den rektor och medlem som dömdes för tjänstefel i oktober, efter att inte ha polisanmält en elev i mellanstadieåldern. Sveriges Skolledare har anlitat en advokat som nu företräder rektorn. Överklagan till Hovrätten lämnades in den 28 oktober.

När nu rektorn överklagat skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman i en debattartikel i Dagens Samhälle att hon och Sveriges Skolledare anser att det är viktigt att rätten ”prövar hur anmälningsskyldigheten ska tillämpas i ljuset av barnkonventionen.”

Vidare vill Ann-Charlotte Gavelin Rydman att rektorer får tydliga besked om hur lagen ska tillämpas.

”Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utveckla vägledningen med konkreta exempel på hur barnets situation, skolans insatser och alla berörda barns bästa ska vägas in”, skriver hon i debattartikeln.

Skedde hösten 2025

I fallet med den dömda rektorn rör det sig om två händelser av misshandel och kränkning hösten 2025, efter att den nya skyldigheten för rektorer att polisanmäla misstänkt brottslighet infördes i juli 2025.

Rektorn var ur tjänst och hade en ställföreträdare utsedd vid en av händelserna, och vårdnadshavare hade polisanmält och genast fått beskedet att anmälan inte kommer tas upp på grund av att barnet inte är straffmyndigt. Åklagaren och rätten konstaterar också att skolan vidtagit åtgärder kring händelserna, som att flytta barnet som utsatt en annan elev för misshandeln.

Han dömdes alltså till tjänstefel endast på grund av att han inte polisanmält. Även om han varit ur tjänst menade rätten att han borde säkerställt att en polisanmälan gjordes när han kom tillbaka. Rektorn slutade också på skolan kort därefter.

Oro bland skolledare

Omständigheterna kring domen har ifrågasatts skarpt av rektorer landet över och många har uttryckt en oro för hur de nu ska agera, och vad det innebär för dem som rektorer. Enligt förslaget till lagstiftning skulle en ventil kunna möjliggöra för rektorer att göra egen bedömning utifrån situationen innan man går vidare med anmälan, och nu ifrågasätts när den ventilen ska användas. Så som tingsrätten och åklagaren tolkade skyldigheten ska alla, även mindre allvarliga händelser, polisanmälas.

– Som jag ser det bör det krävas mer flagranta felbedömningar för att man ska dömas för tjänstefel för att man valt att inte polisanmäla ett barn. Det måste finnas ett utrymme för bedömningar i det enskilda fallet, har rektorns advokat Eva Bäckström tidigare sagt till Skolledaren.

”Barnets bästa måste vägas in”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman pekar i debattartikeln på att skollagen säger att rektor ska polisanmäla – om det inte finns övervägande skäl som talar emot. Hon lyfter också att regeringen skrivit i förarbeten till lagändringen att ”barnets bästa ska beaktas både när skolan anmäler och när den avstår”, samtidigt som regeringen också gjort bedömningen att en polisanmälan inte står i konflikt med barnets bästa.

”Men vad ska rektorn väga in i det enskilda fallet?”, frågar hon sig i debattartikeln.

Vidare tar hon upp Sveriges Skolledares remissvar, där förbundet menade på att man när det gäller barn under 15 år måste ta hänsyn till mognad, impulskontroll och förmåga att förstå konsekvenserna.

”När rektorn överväger att göra en polisanmälan måste det barnets bästa vägas in och bedömningen göras utifrån barnets situation”, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman i debattartikeln.