Rektorn kommer att överklaga tjänstefelsdomen
Rektorn i Västerbotten som dömts för tjänstefel kommer att överklaga, med stöd av Sveriges Skolledare. ” Det är viktigt att domen prövas eftersom den kan få betydelse för rektorer i hela landet”‚ säger Niklas Bohlin Djanaieff, förbundsjurist. På bild till höger: Eva Bäckström, advokat. Foto: Tomas Bergqvist/Johan Gunseus/Sveriges Domstolar/Ahlgrens advokatbyrå
Juridik Rektorn i Västerbotten, som nyligen dömts för tjänstefel i Umeå tingsrätt, kommer att överklaga domen med stöd av Sveriges Skolledare. Rektorn dömdes för att inte ha anmält en elev för misstänkta brott.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2026-10-22 16:20
LÄS ÄVEN: Skolledaroron efter säkerhetsförslagen: ”Avråder starkt”
LÄS ÄVEN: Skolledarnas krav efter nya lagarna om säkerhet i skolan
LÄS ÄVEN: Polisanmälde inte elev – rektor döms för tjänstefel
Sveriges Skolledare vill bidra till att domen prövas och har gett uppdraget till advokat Eva Bäckström på Ahlgrens advokatbyrå som nu sätter sig in i målet och kommer att driva processen i Hovrätten.
– Min klient har för avsikt att överklaga domen. Självklart är han missnöjd över domen och hur det här inte bara påverkar honom, utan även andra rektorers arbetssituation och känslor över att lagstiftningen kan få de här konsekvenserna. Jag ser att han har goda skäl att överklaga domen, säger Eva Bäckström.
Hon säger att det är svårt att veta exakt var gränserna går för den nya lagstiftningen, som gör rektorer skyldiga enligt skollagen att polisanmäla elever vid misstänkt brottslighet. Den började gälla 1 juli 2025, och händelserna som rektorn nu dömts till tjänstefel för, efter att inte ha polisanmält, skedde hösten 2025.
Advokaten: Barnens bästa måste avgöra
De inblandade eleverna var i mellanstadieåldern, och inte straffmyndiga. En vårdnadshavare hade också polisanmält men fått besked att anmälan omedelbart skulle läggas ned på grund av barnens ringa ålder.
– Som jag ser det bör det krävas mer flagranta felbedömningar för att man ska dömas för tjänstefel för att man valt att inte polisanmäla ett barn. Det måste finnas ett utrymme för bedömningar i det enskilda fallet, säger hon.
I det här fallet rörde det två fall av kränkningar och misshandel. Men enligt åklagarens tolkning av lagstiftningen ska även lindrigare händelser, från förskoleklass och uppåt, polisanmälas.
Eva Bäckström konstaterar att det till syvende och sist ändå är barnets bästa som ska vara avgörande.
– Och då måste ju den bedömningen kunna landa olika i olika situationer och det tycker jag inte att tingsrätten väger in i det här fallet, säger hon.
”Konkret sätt att arbeta vidare med frågan”
Sveriges Skolledare ser det som en principiellt viktig dom då det är det första fall som prövats rättsligt sedan den nya lagen trädde i kraft. Därför har man beslutat att stötta rektorn i överklagan.
– Det är viktigt att domen prövas eftersom den kan få betydelse för rektorer i hela landet. Den väcker frågor om bland annat hur anmälningsskyldigheten ska tillämpas och hur ansvaret ska fördelas när en rektor inte är i tjänst, säger Niklas Bolin Djanaieff, förbundsjurist på Sveriges Skolledare.
Han konstaterar att förbundet lyfte riskerna med en generell anmälningsplikt redan i sitt remissvar inför lagändringen. Sedan domen kom för ett par veckor sedan har många oroliga medlemmar hört av sig till förbundet med frågor om när de ska anmäla elever.
– Att bidra till att domen prövas är ett konkret sätt för oss att arbeta vidare med frågan och skapa större klarhet för våra medlemmar, säger han.
Domen väcker i dagsläget många frågor om bland annat vad som gäller när en händelse redan har polisanmälts, om och hur ålder spelar roll vid ett brott, vad som räknas som ett anmälningspliktigt brott mellan elever med mera. Hur ser du på det?
– Jag förstår det. Om man då gör det som någon annan kan tycka är en felbedömning, och det ska leda till att man döms för brott som rektor, blir en väldigt allvarlig konsekvens av ett för den enskilda rektorn svårt beslut, säger Eva Bäckström.
”Intrycket att felmarginalen är väldigt liten"
Hon säger att risken är att det leder till många fler anmälningar än vad lagstiftaren hade tänkt sig.
– Man vågar helt enkelt inte vara på gränsen och hamna på fel sida och då väljer man nog i stället att göra en anmälan för mycket, även om det inte är enligt det bästa för barnet, säger Eva Bäckström.
Hon poängterar att man i förarbetena till lagen skriver om att man ska ta hänsyn till ålder och mognad, funktionsnedsättningar och så liknande för barnets bästa. Och även ta hänsyn till vilket brott det är.
– I slutändan är det jättemånga faktorer som kan leda till att man hamnar i olika beslut. Men när man läser tingsrättens dom så får man intrycket att felmarginalen är väldigt liten. Jag tycker att det finns mycket att säga om den här domen och att det finns många steg där man inte fullt ut gått in i varje steg och gjort en bedömning om detta ska utgöra ett tjänstefel. Och om man landar i att detta är tjänstefel så är det frågan om det verkligen är en rimlig lagstiftning. Men det är inte min sak att avgöra, säger hon.
Uppmuntrar till polisanmälan i dagsläget
Sveriges Skolledare varnade i sitt remissvar för att rektorer kan komma att anmäla för säkerhets skull vid en generell anmälningsskyldighet och att det kan leda till en ökad belastning i ett redan ansträngt system.
I dagsläget uppmanar Sveriges Skolledare alla rektorer att polisanmäla brott när lagen kräver det och förbundet kommer att fortsätta ge råd utifrån den lag som gäller. Men man betonar också vikten att arbeta förebyggande och fortsätta ge elever stöd för att undvika att händelser upprepas då en polisanmälan inte ersätter skolans ansvar.
– Jag hoppas att Hovrätten nu resonerar annorlunda både för min klients skull, men också för många andras skull som jobbar i skolvärlden, säger Eva Bäckström.
Detta har hänt: Tjänstefelsdomen
7 oktober: Umeå tingsrätt dömer en rektor i Västerbotten för att inte ha polisanmält en mellanstadieelev som utsatt en annan elev för våld och kränkningar. Rektorn hade vidtagit flera åtgärder, men uppger att han inte kände till att den nya anmälningsskyldigheten trätt i kraft.
12–13 oktober: Åklagaren Henning Signarsson säger att han välkomnar en överklagan och anser att det är angeläget att domen prövas i högre instans. Skolchefen Semira Vikström i Huddinge efterlyser samtidigt en diskussion om rektorers rättssäkerhet och om det personliga straffansvaret borde ligga hos den enskilda rektorn.
14 oktober: Skolledarens läsarundersökning visar stor oro och upprördhet över domen. Rektorer beskriver ett redan pressat uppdrag och flera vill att lagen tar större hänsyn tas till elevernas ålder, samtidigt som ansvaret att polisanmäla bör ligga hos någon annan än rektor.
16 oktober: Sveriges Skolledare vill att domen överklagas. Samtidigt uppmanar man medlemmarna att polisanmäla alla händelser som kan utgöra brott, i enlighet med lagens krav och undantag. Förbundet lyfter behovet av att det finns juridiskt stöd för rektorer.