Replik: Rapporten utvärderar rektorsprogrammet – inte rektorerna

LÄS ÄVEN: Debatt: IFAU:s rapport håller inte måttet

LÄS ÄVEN: Studie: Rektorsprogrammet räcker inte för att höja resultaten

Rapporten ”Effekter av skolledarskap i Sverige: En utvärdering av Rektorsprogrammet 2009–2021”, som vi skrivit och IFAU publicerat, kritiseras av Johan Kant i Skolledaren för att inte hålla måttet.

Det är rektorsprogrammet som utvärderas i rapporten, inte hur kompetenta svenska rektorer är. För att undersöka om programmet påverkar rektorernas skolor jämför vi betyg, resultat på nationella prov och lärares skattningar av rektors pedagogiska ledarskap före och efter utbildningen. Rapporten undersöker alltså om programmet tillför något utöver den kompetens som rektorerna redan har.

Kant kritiserar måttet på pedagogiskt ledarskap för att vara oprecist och sakna referenspunkt. Här bör några förtydliganden göras: Frågorna kommer från Skolinspektionens skolenkät och besvaras årligen av lärare i hela landet. För att pröva att frågorna inte speglar en godtycklig uppfattning som råkar finnas hos Skolinspektionen föregicks rapporten av en valideringsstudie som citeras i rapporten (Persson, 2023). Den visade bland annat att lärare på samma skola i betydande grad är överens i sina bedömningar av rektorn.

Begreppet är bredare än resultatuppföljning

Rapporten utgår från hur pedagogiskt ledarskap definieras och beskrivs av svenska skolmyndigheter, i utbildningsforskningen och i skollagen. Gemensamt för dessa källor är att pedagogiskt ledarskap handlar om rektorns förmåga att leda och utveckla skolans undervisning så att den skapar goda förutsättningar för elevernas lärande.

Kant föreslår i stället en definition av pedagogiskt ledarskap inspirerad av Edfeldts PRIS-projekt i Stockholms stad 1999–2002. Den föreslagna processen att genom systematisk analys av elevernas resultat identifiera grupper med störst stödbehov, genomföra lämpliga insatser och därefter utvärdera deras effekter är ett bra exempel på systematiskt kvalitetsarbete. Detta är ett viktigt inslag i en fungerande skola och kan vara del av rektorns pedagogiska ledarskap, men begreppet är bredare än resultatuppföljning.

Saknar ofta förutsättningar

Vår rapport visar att rektorsprogrammet i genomsnitt inte har några mätbara effekter på elevernas resultat eller på rektorernas pedagogiska ledarskap, men att effekterna varierar mellan rektorer. Det betyder inte att rektorernas ledarskap saknar betydelse för skolans resultat. Varför inga mätbara effekter av programmet syns kan vår studie inte ensam besvara. En möjlig förklaring finns i utredningen Rektor i fokus (SOU 2026:4), som konstaterar att rektorer ofta saknar förutsättningar att utöva ett pedagogiskt ledarskap, bland annat på grund av alltför stora ansvarsområden och administrativ börda.

Rebecka Persson, Ema Demir och Karl Wennberg, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och författare till rapporten