Här är alla utredningar som påverkar skolledare

1. Ett likvärdigt betygssystem  (SOU 2025:18)

Rektor får här ett utökat ansvar för implementering och förankring av nya betygs­kriterier och en ny betygsmodell för grundskolan. Det innebär att rektor måste:

• Förklara den nya modellen för elever och vårdnadshavare.
• Säkerställa gemensam planering och bedömning inom lärarlaget.
• Leda lokala bedömnings­samråd.

Sveriges Skolledare konstaterar att detta kommer innebära ökad arbetsbelastning för skolledare, och att det kommer att kräva ökade möjligheter för rektor att säkra tillgång till kollegialt arbete för lärarna och gemensam tid på arbetsplatsen som rektor kan styra över. Förbundet konstaterar också att förslaget om införande 2028 är en för snäv tidplan, och att regeringen därför bör se över om andra reformer kan skjutas på framtiden.

2. Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74)

Reformerna ska enligt förslaget träda i kraft 1 juli 2026 och börja tillämpas på utbildningar som startar efter 30 juni 2028. Förbundet varnar för att rektorer kommer behöva leda flera stora införanden samtidigt, utan samordning eller extra resurser.

3. Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44)

Detta betänkande lägger flera nya och tydligt formulerade skyldigheter på rektor:

• Rektor blir skyldig att skyndsamt sätta in stödundervisning.
• Rektor ska agera på beslut som lärare fattar om behov av stöd.
• Rektor ansvarar för att stödet organiseras och finansieras inom befintlig budget.

Sveriges Skolledare anser att förslagen bryter mot arbetsledningsrätten och riskerar att göra rektor ansvarig för beslut som fattas av andra. Dessutom tillkommer ett obligatorium för elevens deltagande i stödundervisning, vilket ökar rektors ansvar för att verkställa beslut som kan vara svåra att genomdriva i praktiken. Detta är en av de reformer som mest påtagligt förändrar rektorsrollen mot ett administrativt genomförandeansvar utan styrning över besluten.

4. Förstärknings­under­visning i skolan – en försöks­verksamhet (SOU 2024:94)

Rektor föreslås här ansvara för att organisera sommarskola och arbetsleda denna verksamhet. Detta innebär ansvar för schema, personal, säkerhet och uppföljning under perioder då ordinarie verksamhet är stängd. Förbundet konstaterar att detta i praktiken innebär arbetsskyldighet över hela sommaren för många rektorer och strider mot semesterlagen. Införande planeras som försök, men om det permanentas väntas det ske från 2027.

5. Bättre förut­sättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8)

Rektor får enligt förslaget:

• Utökat ansvar för systematiskt arbete med trygghet och studiero.
• Krav på beredskap att ingripa eller hantera akuta ordningsstörningar.
• Skyldighet att säkerställa personalresurser för att ta emot elever som avvisas från klassrum.

Att i nationell lagstiftning förflytta uppgifter mellan personalgrupper kommer inte leda till bättre verksamhet totalt sett om inte rätt förutsättningar finns på plats. Dessutom innebär borttaget dokumentationskrav för kvarsittningar och utvisningar att rektor får försämrade förutsättningar för uppföljning. Förbundet varnar också för ökad risk för hot och våld mot rektorer när fler disciplinära beslut ska fattas lokalt. Ska träda i kraft under 2026.

6. Kunskap för alla – nya läroplaner (SOU 2025:19)

Här läggs ansvaret på rektor att:

• Leda arbetet med att implementera nya läroplaner och kursplaner.
• Utbilda personal i nya skrivningar om värdegrund och kunskapsuppdrag.

Utredningen föreslår en ändrad definition av undervisning och mindre fokus på individualisering, vilket kräver tydligt ledarskap från rektor i mötet med vårdnadshavare som förväntar sig fortsatt individuell anpassning. Sveriges Skolledare betonar behovet av fortbildning och tidsresurser för rektorer i samband med detta. Även dessa förändringar väntas träda i kraft från 2028.

7. Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26)

Betänkandet innehåller ett flertal förslag till avvecklande av olika former av regleringar med syfte att minska lärares arbetsbörda. Det är en god ambition som Sveriges Skolledare delar, men förbundet vill samtidigt framhålla att många av förslagen förutsätter att skolan har en stark och närvarande skolledning som har möjligheter att återkommande arbeta med att säkra och utveckla lärares professionella förhållningssätt. I utredningen läggs dock inga sådana förslag. Risken är därför att regeringen förbättrar lärarnas arbetsmiljö på bekostnad av skolledarnas. Ska gälla från 2028.

8. Skolor mot brott – lagrådsremiss

Rektor åläggs att:

• Upprätta beredskapsplan för våldssituationer.
• Säkerställa årliga övningar med personal och elever.
• Dokumentera, följa upp och rapportera dessa till huvud­mannen.

Regeringen uppskattar arbetet till sex timmar per år, men Sveriges Skolledare bedömer att det kräver betydligt mer tid och resurser, särskilt informationsinsatser till vårdnadshavare. Dessa regler har redan implementerats.

9. En modern krisreglering för verksamheter på skolområdet

Förslaget stärker huvudmannens ansvar men innebär att rektor i praktiken ska:

• Delta i framtagande och uppdatering av krisplaner.
• Samordna med elevhälsa, polis och socialtjänst.
• Säkerställa personalens utbildning i krisberedskap.

Förbundet anser att detta kräver samordning med Skolor mot brott-förslaget och att rektor inte kan bära båda uppdragen samtidigt utan att tillföras extra resurser.

Sammanställning: Sveriges Skolledare