Medlemsfrågan: Vad säger rektorsutredningen om arbetsmiljön?

LÄS ÄVEN: Utredarens mål: En rimlig arbetsbörda för rektorer

Fråga: Lämnar Rektorsutredningen (SOU2026:4) några förslag för en mer hållbar arbetsmiljö för skol­ledare?

Svar: Ja, den färska Rektors­utredningen (SOU 2026:4) lämnar flera förslag som direkt syftar till att skapa en mer hållbar arbetsmiljö för skolledare.

Utredningen ”Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap” beskriver rektorsuppdraget som komplext och ofta präglat av höga administrativa krav och varierande lokala förutsättningar. För att stärka rektorernas möjligheter att utöva sitt kärnuppdrag föreslås att begreppet pedagogiskt ledarskap definieras i skollagen. Detta ska tydliggöra vilka uppgifter som hör till rektor och motverka att rektorer belastas med uppgifter som andra funktioner bör hantera.

Skärper huvudmännens ansvar

En ny bestämmelse föreslås som innebär att rektorns ansvarsområde inte får vara så stort att det hindrar det nära pedagogiska ledarskapet. Huvudmännen måste därför aktivt beakta rektors organisatoriska och pedagogiska förutsättningar, till exempel antal medarbetare, elevunderlag, behov, skolform och geografiska avstånd.

Utredningen skärper även huvud­mannens ansvar då huvudmannen ska:

• ge rektorn adekvat stöd,
• minska administrativa bördor,
• ta ansvar för rektorns professionella utveckling,
• säkerställa tillräcklig kapacitet och kompetens i den egna organisationen, och
• tillföra verksamheten nödvändiga resurser.

Föreslår stärkt mandat för rektorer

Vidare föreslås att ledningsstöd – exempelvis biträdande rektorer – tydligt ska ses som en del av rektorns inre organisation. Det innebär att det är rektor som ska besluta om behovet av ledningsstöd och hur detta organiseras.

Utredningen föreslår också stärkt mandat för rektorer i frågor som rör den inre organisationen, skärpta behörighetskrav samt att det pedagogiska ledarskapet inte ska kunna delegeras i sin helhet. För skolchefer införs behörighetskrav och en statlig befattningsutbildning. Rektorer ska inte längre kunna vara skolchef samtidigt.

Fortbildning för biträdande rektorer och andra med ledningsuppdrag lyfts som fortsatt nödvändigt. Däremot ska befattningsutbildningen förbehållas rektorer i förslaget.

Lyfter behov av statligt ansvar

På systemnivå lyfter utredningen behov av stärkt statligt ansvar för finansieringen, bättre digitala system, ett fullständigt register över huvudmän och skolenheter samt utvecklat professionsprogram med meriteringsnivåer även för skolledare. Skolverket föreslås också få i uppdrag att stödja huvudmännen i arbetet med att förebygga negativa effekter av rektorsomsättning.

Sammantaget bedömer utredningen att dessa åtgärder kan förbättra arbetsvillkor, arbetsmiljö och stabilitet i rektorsrollen.

Denna medlemsfråga publicerades i Skolledaren nr 3 2026.