Beskedet: Så säger partierna om rektorsutredningens framtid
Samtliga utbildningspolitiska talespersoner för riksdagspartierna sträckte upp handen i ett ja på frågan om de vill genomföra rektorsutredningens förslag. Beskedet kom under en politikerdebatt på Sverige Skolledares förbundsråd i veckan. Foto: Tomas Bergqvist
Skolpolitik
Kommer politikerna att genomföra rektorsutredningens förslag? Den frågan fick ett rungande ja när riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner möttes i debatt på Sveriges Skolledares förbundsråd.
– Höjdpunkten var självklart handuppräckningen där alla riksdagspartier unisont säger sig vilja genomdriva utredningens förslag. Det var inget jag riktigt förväntade mig, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2026-05-08 12:09
LÄS ÄVEN: Rektorsutredningen klar: Så ser förslagen ut
LÄS ÄVEN: Här är skolledarnas krav inför valet 2026
På onsdagen samlades Sveriges Skolledare förbundsråd, som består av halva kongressen. Det sker varje år mellan ordinarie förbundskongresserna, som är förbundets högst beslutande organ.
Denna gång var även samtliga riksdagspartiers utbildningspolitiska talespersoner inbjudna för att debattera skolan – och vad de vill göra för att förbättra rektorernas förutsättningar när de många reformerna på skolområdet börjar implementeras.
Och det var en panel som enhälligt vill genomföra rektorsutredningens förslag på förbättrade förutsättningar för rektorer. På frågan från moderator Linnéa Plöen Casterud räckte samtliga talespersoner upp handen i ett rungande ja.
Men hur vill partierna göra för att säkerställa att skolledarna har mandat och utrymme att implementera de stora skolreformerna? Den debatten följde efter politikernas handuppräckning.
Beslut hinns inte med under mandatperioden
Josefine Malmqvist (M) tryckte på att hennes parti lagt en motion i riksdagen med förslag som gäller just rektorer. Hon konstaterar dock att den sittande regeringen inte kommer hinna besluta om rektorsutredningens förslag innan mandatperioden är slut.
– Men vi ser att det är helt avgörande att få det här på plats. För precis som vi pekar ut i motionen har ni ett stort ansvar, men ni har kanske inte alltid det mandat och de befogenheter ni behöver för att kunna leverera det ansvar vi förväntar oss av er, säger Josefine Malmqvist.
Anders Ygeman (S) menar att det i grunden handlar om resurser.
– Att man har de pengar som krävs för administrativt stöd och för att kunna anställa fler lärare. Jag tycker tyvärr att varje gång man är i en sån här debatt så säger Tidöpartierna att rektorerna måste få mer mandat och lärarna måste få mer mandat. Men varje gång de lägger fram en proposition så är de nere och detaljstyr vad som ska göras, så att det blir mindre för skolledare att bestämma mindre för lärare att bestämma, säger han.
Moderator: Hur skulle ni vilja att det såg ut i så fall?
– Läraren ska vara den självklara chefen i klassrummet och skolledaren den självklara chefen på skolan, att de får både ekonomiskt och pedagogiskt utrymme att leda.
Debatt mellan S, M och SD
Patrick Reslow (SD) säger i en replik på Anders Ygeman att han anser att det blir ”lyteskomik”
– Det Anders säger, det är ingenting som vi har någonting emot och som vi inte föreslår. Det är helt klart att lärare ska bestämma i klassrummet och att rektorn ska ha det pedagogiska ansvaret. Att ens antyda att någon annan här skulle föreslå någonting annat, det är inte riktigt ärligt, säger Patrick Reslow.
Han får till svar från Anders Ygeman att ”om inte medel tillförs, så blir de praktiska konsekvenserna av alla dessa reformer att rektorers och lärares utrymme att bestämma begränsas.”
Josefine Malmqvist frågar efter Socialdemokraternas förslag och motioner kring rektorers förutsättningar.
– Jag är jätteglad om Socialdemokraterna nu äntligen är med på banan, om man ansluter sig till linjen att vi faktiskt menar allvar med att ge, lärare, rektorer och skolledareett större mandat i klassrummet och i det pedagogiska ledarskapet, säger hon.
”Vi kommer inte luta oss tillbaka”
Under debatten avhandlades också skolans finansiering, demografiutmaningarna med minskande barnkullar, statlig styrning av skolan och digitalisering. Även likvärdighet och frågan om skolor i glesbygd och den utsatthet som syns i bland annat gruvkommunerna, med svårigheter att rekrytera lärare och uppnå målen, debatterades.
Samtliga talespersoner fick också frågan varför en rektor ska rösta på just deras parti (se faktaruta).
Efteråt säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, att debattens höjdpunkt var politikernas enighet kring rektorsutredningen.
– Höjdpunkten var självklart handuppräckningen där alla riksdagspartier unisont säger sig vilja genomdriva utredningens förslag. Det var inget jag riktigt förväntade mig, säger hon.
Hur kommer du att göra för att fortsätta ligga på politikerna i frågan om utredningen och rektorernas förutsättningar?
– Vi kommer inte luta oss tillbaka och rulla tummarna nu utan fortsätta hålla kontakten och bidra till att frågan ligger längst fram i medvetandet. Det kommer att ske naturligt i det arbete som Skolverket redan satt i gång gällande reformimplementeringen och där vi bjuds in att delta som professionsföreträdare.
Så svarar politikerna på frågan varför en rektor ska rösta på deras parti:
Avslutningsvis fick de utbildningspolitiska talespersonerna kort svara på frågan varför en skolledare ska rösta på just dem. Så här svarade politikerna:
Niels Paarup Petersen (C):
– Ni får ett riktmärke på 25 medarbetare. Ni får en sektorspengefter faktiska behov. Ni får mer pengar än ni får idag. Ni får fler behöriga lärare, inte färre som ni får med regeringen. Ni får finansierade och långsiktiga reformer, vilket är det ni behöver. Och sen slutar vi utvisa era elever.
Camilla Hansén (MP):
– Sverige vinner på grön politik även för skolan. Ni kommer att få en regering,med Miljöpartiet i, som lägger pengar på att ni ska kunna utföra ert uppdrag. Inte några som petar i vad ni ska göra i er Lärare är varje lands viktigaste yrke, rektorer är varje lands viktigaste chefer. Ni kommer också få se en regering som arbetar brett med skolreformer över alla partigränser.
Anders Ygeman (S):
– För att vi får en skola där vi kommer sätta stopp för vinstläckaget ur klassrummet, sätta tillbaka de pengarna i skolan. För att vi genomför en reform där vi styr mot det viktiga, nämligen att det blirsmå grupper för de yngsta eleverna, så att lärarna har tid att se och höra alla elever. Både de som räcker upp handen och de som inte räcker upp handen.
Isabelle Mixter (V):
– Med Vänsterpartiet får man mer generella statsbidrag, mindre riktade statsbidrag. Det tror jag alla skulle tycka var väldigt bra, och en stabil och långsiktig finansiering, med mer resurser till skolan. Vi ska avmarknadisera Aktiebolag ska inte få bedriva skola, utan pengarna ska stanna i skolan. Vi vill förstatliga skolan. Det måste bli en ökad jämlikhet över hela landet. Vi kan inte ha det som vi har det idag och resurserna måste lira med uppdraget som har getts till rektorer.
Patrick Reslow (SD):
– Jag tror att vi behöver en stark ledning på skolorna och det står vi upp för. Vi vill ha ett statligt huvudmannaskap där man stärker rektorsrollen och där man stärker lärarnas roll. Där det blir ordning och reda i klassrummen. Vi är beredda att titta på vad som behövs göras för att upprätthålla en hög standard. Vi vill öka kraven på utbildningarna, öka kraven på genomströmningen. Se till att fler elever väljer exempelvis STEM-yrkena. Här har ju skolledarna en väldigt viktig roll, så en röst på Sverigedemokraterna innebär ett starkt förtroende för skolledarna.
Mathias Bengtsson (KD):
– En fråga som inte riktigt har kommit upp i debatten är just den psykiska ohälsan bland de unga. Jag tror att man behöver se hur hela samhället hänger ihop för att också skolresultaten ska lyckas. En ökad psykisk ohälsa bland ungapåverkar också skolresultaten. Det påverkar skolans förutsättningar och där behöver hela samhället och det offentliga göra mer, barn- och ungdomspsykiatrin, familjerna och skolorna. Ser man till så att allt hänger ihop, då tror jag också man kan vända den utvecklingen.
Josefine Malmqvist (M):
– Vi genomför nu den största reformeringen av svensk skola på 30 åroch för att de här reformerna ska kunna bli verklighet så är det helt avgörande att vi har rektorer och skolledare på skolorna som vill och kan omsätta de här reformerna i verklighet. Det är därför vi den här mandatperioden har utrett frågan om bland annat rektors förutsättningar och verktyg. Den här mandatperioden ökar vi rektorers och lärares befogenheter när det gäller trygghetsarbetet och minskar den administrativa bördan, men vi är inte klara än.
Joar Forsell (L):
– Därför att vi vill ha en återreglerad kunskapsskola med rätt resurser. Vi vill ha en skola där varken klåfingriga kommunpolitiker eller vinsttokiga koncernledningar lägger sig i skolans verksamhet utan där skolledare, rektorer får bestämma i skolan och lärare får bestämma i klassrummet och elevernas kunskap sätts i första rummet.