Skolledaren är under uppbyggnad
Logo

Digitaliseringsstrategin behövs för att ge stöd och riktning i skolorna. Men den måste följas av en tydlig handlingsplan, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare. Foto: Oskar Omne/Illustration: Johan Thörnqvist

”Digitaliseringen ska vara ett stöd för verksamheten”

Publicerad: 2023-11-02 00:00 • Uppdaterad: 2023-12-22 15:30 Håkan Söderberg

Ha tillit till professionen både när det gäller analog och digital kunskapsutveckling. Det menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare. Hon ifrågasätter regeringens förslag att ta bort alla krav på digitala verktyg i förskolan.

Digitalisering är ett ord som fått nästa magisk klang de senaste åren. De digitala lärplattformarna, som kom till för att underlätta och effektivisera arbetet för skolledare och lärare, har snarare haft motsatt effekt.

Nu vänds också blicken mot den pedagogiska delen av digitaliseringen. I november förra året presenterades Skolverket sitt förslag till digitaliseringsstrategi för skolan, där just digitaliseringens nytta från förskola till gymnasiet poängterades. Man konstaterade att riksdagens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att lyckas med skolväsendets digitalisering behöver alla berörda aktörer bidra och samverka för att på det sättet öka likvärdigheten i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. I digitaliseringsstratrategin visade man hur detta skulle kunna gå till.

Strategin som behövs men ännu inte finns

Men skolminister Lotta Edholm var inte nöjd. I stället skickades förslaget ut på ny remiss, bland annat till hjärnforskare, barn­läkare och en rad andra remissinstanser. Flera instanser var kritiska och den 4 oktober kallade Lotta Edholm (L) och arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L) till presskonferens där man kunde konstatera att Skolverkets digitaliseringsstrategi rivits upp och att digitaliseringssträvanden i någon mening satts på vänt. En stor förändring handlar om förskolan. Nu ska Skolverket i stället föreslå ändringar i förskolans läroplan som innebär att det inte ska finnas krav på att digitala lärverktyg ska användas i förskolan.

Myndigheten ska även föreslå ändringar som innebär att utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. Förskolan ska tillbaka till grunden, menade regeringen.

”En övertro på digitala verktyg”

Skolledaren har frågat Lotta Edholm om hon tycker digitaliseringen gått för långt när det gäller den pedagogiska biten. Hon svarade skriftligt i ett mejl på frågan:

”Det har funnits en övertro på att digitala verktyg ska lyfta svensk skola. Enligt forskning ges de bästa förutsättningarna för att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa och skriva i analoga miljöer med analoga verktyg. Därför brinner jag för att minska datorerna och paddorna i undervisningen och i stället få tillbaka riktiga böcker och papper och penna. När det gäller it-infrastrukturen så är det självklart att det måste fungera, till exempel skyndar regeringen på arbetet med digitaliseringen av nationella prov.”

Att digitala verktyg i yngre åldrar ska användas med försiktighet håller Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman med om. Men hon anser också att förslaget handlar mycket om allmänt tyckande.

– Jag är övertygad om att förskolans rektorer och övrig personal gör detta på ett bra sätt. Det ges ibland en bild av att man delar ut paddor till barn för att de ska leka själva, men det tror jag hör till de absoluta undantagen. Det är inte så att man slutar med omsorgsfull och lekfull undervisning. Digitala verktyg kan vara ett fint komplement i förskolans undervisning, det finns det många exempel på. Det kan handla om att fördjupa undervisningen genom att exempelvis fotografera eller filma.

Förbundet: ”Lyssna på professionen”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman efterlyser en mer nyanserad debatt i de här frågorna.

– Digitaliseringen är inte ett självändamål utan ska vara ett stöd för verksamheterna. Digitaliseringsstrategin behövs för att ge stöd och riktning i skolorna. Den behöver höra ihop med allt annat som sker i skolan och en avsaknad kommer att påverka likvärdigheten. Men den måste följas av en tydlig handlingsplan. I  dag finns en flora av olika verktyg och det finns brister kring upphandlingar, säger hon.

En del av bekymren handlar om att professionens kompetens inte tagits till vara på ett tillräckligt bra sätt.

– Allting bör utgå från de behov som finns och vilka de behoven är vet professionen bäst. Så lyssna på den och resurssätt verksamheter efter de behov som finns, menar hon.

Kanske är det här med skärmtid mer ett problem för föräldrar, hur lång tid barnen ska tillbringa vid skärmar hemma.

– I förskolan tror jag att det här till stor del sköts bra på de flesta håll, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Den uppfattningen får också stöd av många förskollärare.

Tidningen Förskolan har intervjuat förskol­lärare som hävdar att barns möte med digitalisering är allt annat än skärmtid och stillasittande och att förslaget bygger på okunnighet.

Nu återstår att se hur det slutliga förslaget till nationell digitaliseringsstrategi kommer att se ut. Skolledaren kommer att ha anledning att återkomma till frågan.

Artikeln har tidigare varit publicerad i Skolledaren 7-2023 under Tema Skolplattformar. Läs fler artiklar ur temat här:

Tema Skolplattformarna: Ökade arbetsbördan istället för tvärtom

Kramfors visar vägen till plattformarnas framtid

Digitalisering Tema