Experten: Rektorn borde få sköta lönesättningen

Text: Lenita Jällhage

Läs rektor Pers dilemma om lönesättning här.

Många rektorer är pressade av ett tufft budgetläge. Samtidigt förväntar sig många anställda att få en löne­ökning som märks då de är tyngda av höga priser på varor, tjänster och räntor.

Att hamna i en situation som rektorn Per, och inte kunna korrigera oskäliga löneskillnader, kan ställa till det rejält i verksamheten, konstaterar Marie Wikander, hr-expert på konsult­företaget WNDY AB, trots att han som rektor försöker skapa en bra arbetsplats. 

– Den här rektorn verkar vara mån om att skapa en väldigt bra arbetsmiljö där anställda kommer till tals, får fortbildning med mera. Det kan absolut vara ett annat medel att konkurrera med än lön men då krävs det att lönerna upplevs rättvist fördelade av de anställda, säger hon.

Låg lön är en sak men i detta fall där snedfördelningen i lön är stor mellan jämbördiga lärare som är duktiga, som rektorn själv konstaterar, kommer löneskillnaderna att skava för mycket, menar Marie Wikander.

– Det kommer inte spela någon roll hur bra arbetsmiljö man har om löneskillnaderna känns för orättvisa mellan de anställda. Lön driver inte engagemang men det är en hygienfaktor att den upplevs korrekt fördelad, säger hon.

”Kommunen borde stötta sina rektorer”

Att rektor Per i praktiken, genom kommunens agerande, inte fullt ut har möjlighet att följa kollektivavtalet och sätta en individuell lön baserat på tydliga lönekriterier, riskerar att leda till att behöriga lärare säger upp sig av missnöje. Rektorn Per har redan fått erfara det, och i brist på annat, fått ta in mindre erfarna lärare till en högre lön än vad han skulle behövt betala den som sagt upp sig. Det riskerar att påverka kvaliteten på undervisningen och elevernas möjligheter att uppnå målen i undervisningen som han i slutändan har ansvar för.

– Det är helt galet. Om kommunen strävar efter kostnadseffektivitet så blir ju detta kontra­produktivt. I stället borde kommunen stötta sina rektorer och ge dem tilltro till att sköta lönesättningen fullt ut, självklart utifrån givna ramar och en budget. Detta skulle gynna både kommunen och rektorerna men kanske framför allt lärarna, säger hon.

Även om rektorerna utåt sett är ansvariga så styr kommunen i så hög grad att rektorerna blir bakbundna. Marie Wikander anser att kommunen skapar onödiga problem när man exempelvis har bestämmelser, som gör att rektorerna inte får löneförhandla med lärare som anställts från en annan kommunal skola i kommunen och därigenom bibehåller snedfördelade löner som sedan blir ett problem vid löneförhandlingar.

EU-direktiv om lönetransparens

Marie Wikander anser att rektorerna i den aktuella kommunen borde gå samman och göra sina röster hörda gentemot kommunen inte minst med tanke på att det kommande lönetransparensdirektivet. EU-direktivet antogs den 10 maj 2023 och handlar om att se till att arbetsgivare har lönestrukturer som säkerställer lika lön för lika eller likvärdigt arbete och att även arbetssökande ska ha rätt till insyn i lönesättning på en arbetsplats. Direktivet gäller både arbetsgivare i offentlig och privat sektor. Regeringen har tillsatt en särskild utredare som fått i uppdrag att redovisa hur det ska kunna genomföras i svensk rätt. Utredaren ska presentera sitt uppdrag senast den 31 maj i år.

– Kommuner som inte har ordning på sina lönestrukturer kommer att behöva se över dem. Grunden i dag är individuell löne­sättning baserat på kollektivavtalet. Om lönen baseras på prestation och kompetens ska de mest kompetenta medarbetarna ligga högst oavsett om de råkat komma in på en låg lön. Men det är svårt att uppnå i den här rektorns kommun, säger Marie Wikander.

LÄS FLER DILEMMAN HÄR: 

Rektorn: Så hanterade jag oron för vägglöss på skolan

Dilemmat: Så reagerade rektorn Andreas på hotbilden mot skolan

Rektorn om förälderns ilska och våld: ”Kom så oväntat”

”Medarbetarnas relation blev en öppen konflikt på skolan”