Rektor Per arbetar i en kommun där rektorerna har lite utrymme i lönesättningen av lärare. Illustration: Ricardo Tomás
Rektorn: ”Jag riskerar att förlora duktiga medarbetare”
Att ge bra återkoppling vid det lönesättande samtalet kan vara en svår balansakt. Rektor Per tycker att det kan vara ett dilemma att motivera varför han inte kan höja lönen mer för skickliga lärare som har hamnat snett i lön och trotjänare som blivit omsprungna av nyanställda.
Berättat för: Lenita Jällhage
Läs experten Marie Wikanders svarar på Pers dilemma här.
I Pers kommun har rektorerna väldigt litet manöverutrymme när det gäller lönesättningen. De måste förhålla sig till pott och aktuell procentsats.
”Jag har som rektor i min kommun ingen delegation att förändra någon anställds lön mellan lönerevisionerna såvida personen inte byter befattning. Om märket är på 3,3 procent och jag skulle landa på 3,4 procent vid en lönerevision får jag direkt återkoppling från min chef eller kommunens lönestrateg där jag grundligt måste kunna motivera varför. Så det är knappt någon idé att ens försöka.
Det är ingen låglönekommun men grannkommuner försöker konkurrerar med högre löner. Det finns alltid en risk att jag förlorar en duktig medarbetare.
Jag försöker ge lärarna så goda förutsättningar som möjligt genom att ge stor tillit och tid för kollegialt lärande. Jag upplever att de trivs bra. Det finns lärare som sällan ifrågasätter lönesättningen medan andra begär ut lönelistor, argumenterar en hel del och jämför sig med andra på skolan eller i andra skolor eller kommuner.”
”Dilemma att motivera”
”Det lönesättande samtalet kan vara ett dilemma, när jag ska motivera varför just de som individ får den lön som jag har satt. I synnerhet när det gäller skickliga lärare som jag skulle vilja ge en bättre löneökning.
Det är lätt att hamna i ett läge där läraren undrar: Okej, om jag är så jäkla bra varför får jag då inte högre lön?
Det är svårt att kontra med: I så fall hade pengarna inte räckt till dina kollegor. Det är inte relevant för individen att höra att lönepotten inte räcker till. Men för mig är det att faktum som jag måste förhålla mig till.
Det är betydligt lättare att motivera om någon lärare inte levererat och levt upp till det vi har kommit överens om utifrån prestation.”
Svårt att korrigera skeva löner
Inför det lönesättande samtalet grubblar Per på hur han ska motivera lönesättningen av några lärare.
En av hans skickligaste lärare, Marie, har levererat allt de har kommit överens om och lite till men han har ändå bara möjlighet att ge 1 000 kronor till henne. Han vet att hon förväntar sig minst det dubbla.
Han har också en annan riktigt erfaren lärare, Stina, som han anställde för ett par år sedan som mattelärare. Innan Stina blev anställd på Pers skola hade hon haft arbete vid en annan skola i kommunen. Där var lönerna lägre än på Pers skola.
Vid anställningen begärde hon 3 000 kronor mer i lön eftersom hon låg lågt i lön.
”Men det kunde jag inte erbjuda eftersom Stina redan var anställd i kommunen och bara ansågs byta skola, enligt kommunens policy.”
Eftersom Stina ligger skevt har Per försökt kompensera henne med ett par hundra extra vid lönerevisioner men Stina ligger fortfarande under medellönen på skolan.
”Erfarna tjänar lika mycket som yngre”
Om han inte får ge henne ett större lönelyft utanför potten så måste han fortsätta med de små extrahöjningarna och då kommer Stina släpa efter i många år.
”Jag är orolig att hon ska tappa motivationen eller söka sig till en annan kommun för att få upp sin lön. Vid ett tillfälle förlorade jag en duktig medarbetare som begärde en löneökning som jag inte kunde ge. Hen slutade och gick till en annan kommun. Det slutade med att jag fick anställa en nyexaminerad som jag fick betala mer än min tidigare anställda hade begärt. Sådant känns verkligen inte bra.”
Något som också ger Per ont i magen är några erfarna trotjänare som har varit 20–25 år på skolan och som alltid levererar ett stabilt och bra arbete.
”De tjänar nu lika mycket som en yngre medarbetare som har varit tre år på skolan.
Yngre lärare, som kan vara relativt nyexaminerade, kommer ju i dag in på en relativt hög lön i min kommun. De är oskrivna blad. Om man anställer två nyexaminerade lärare med en ingångslön på 40 000 kronor så kan den ena utvecklas brilliant på två år medan den andra har svårt att klara sitt jobb. Mina äldre medarbetare vet att situationen är som den är men tycker inte att det är okej.”
Per, Marie och Stina heter egentligen något annat.
LÄS FLER DILEMMAN HÄR:
Rektorn: Så hanterade jag oron för vägglöss på skolan
Dilemmat: Så reagerade rektorn Andreas på hotbilden mot skolan