Chefspsykologen: Så kan rektorn hålla i längden

LÄS ÄVEN: Guiden: Checklista för ett hållbart chefskap

LÄS ÄVEN: Mörkertalet: För få tillbud anmäls inom skolan

LÄS ÄVEN: Skolchefen: ”Viktigt att vi värnar rektorernas arbetsmiljö”

Många skolledare jobbar hårt för att underlätta för medarbetarna att prestera och utveckla verksamheten. Men det är inte alltid rektorerna själva får samma uppbackning.

– Trots att vi vet vilken betydande roll chefer har som friskfaktor för sina medarbetare och för verksamhetens resultat glöms chefers egen arbetsmiljö och förutsättningar ofta bort i vardagen, säger Charlotte Valleskog.

Det visar flera rapporter som gjorts av Arbetsmiljöverket där man undersökt förhållandena för första linjens chefer både inom privat och offentlig sektor.

Charlotte Valleskog har mött många skolledare både i kommunal och fristående verksamhet i sitt yrke som psykolog på olika befattningar. Hon har slagits av att många rektorer är väldigt ensamma och utsatta i sitt chefsskap, vilket ökar risken för att man inte ser bristerna i sin arbetsmiljö. Rektorer hanterar också tuffa elevärenden.

– Ska man orka måste man få känslomässig avlastning tillsammans med andra rektorer, EHT-teamet eller genom någon annan lösning, säger hon.

Skolan har varit särskilt utsatt för en ”rapporteringskultur”, menar hon.

– Det finns en god tanke med kvalitetskontroll men det är en balansgång. Någon måste säga stopp när rapporteringen börjar ta mer tid från cheferna än att de gör det som ska skapa kvalitet, säger hon.

Fara med etisk stress

Charlotte Valleskog är författare till boken ”Hållbara chefer – skapa förutsättningar för ett långsiktigt ledarskap” som nyligen getts ut. I boken beskriver hon bland annat faran med etisk stress när chefer inte kan agera i linje med sina värderingar och professionella identitet. Det orsakar stress, utmattning och sänkt motivation vilket kan leda till att man hoppar av.

Hon berättar om en rektor som vill arbeta systematiskt med arbetsmiljön, men varje dag agerar rektorn ”brandsläckare”. Tiden äts upp av akuta elevärenden, personal­frånvaro och föräldrakontakter. Huvudmän bör därför fokusera på att bygga goda organisatoriska förutsättningar för skolledare.

– De chefer jag möter som organisationskonsult vet oftast vad som behöver göras. De har kloka idéer men har inte haft tid och förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Ett skifte behövs från individfokus till systemfokus och chefer behöver tid, mandat och stöd för att kunna leda, säger hon.

Hon konstaterar att det är dyrt för en verksamhet att inte ta hand om sina chefer. En välmående chef kostar mindre i form av sjuklön och minskad produktivitet. En sekundär effekt är att en chef som finns på plats är en friskfaktor för medarbetarna.

Dyrt att inte ta hand om cheferna

Undersökningen ”Sverige om arbets­miljö” visar att chefer värderar en god arbetsmiljö högre än hög lön och förmåner. Yngre chefer övervägde också att byta arbete på grund av arbetsmiljön.

Om en chef beslutar sig för att sluta beräknas den totala kostnaden för att ersätta en chef till mellan 0,5 och 2 gånger årslönen, enligt Charlotte Valleskog. Det kan handla om mellan 500 000 och 1,5 miljoner kronor beroende på bransch om man tittar på rekryteringskostnader, produktions­bortfall, inskolningstid och förlorad kompetens. Kostnader som kan undvikas eller reduceras genom förebyggande insatser, poängterar Charlotte Valleskog.

Att diskutera kostnaderna kan vara ett effektivt sätt att påbörja en diskussion med huvudmannen. Det behövs för att förankra besluten på rätt nivå och få nödvändiga resurser till förändringsarbetet. Man behöver också samla in ett underlag som kan vara medarbetarundersökningar, intervjuer, enkäter eller tillsätta en referens­grupp för att förstå chefernas nuläge och vad som behövs för att skapa långvarig förändring. Det är klokt att börja med ett pilotprojekt, där man misstänker att behoven är som störst. Arbetet bör också följas upp efter exempelvis 3, 6 och 12 månader.

”Viktigt att inte chefernas arbetsmiljö glöms bort”

Hon säger att det är fullt möjligt att som chef eller ledningsgrupp initiera en förändring utan att involvera hela organisationen.

– Det viktigaste man kan börja med som rektor är att avsätta reflektionstid, en gång i veckan, för sig själv. Har du inte ett mentalt utrymme eller kalender­utrymme för att fundera på hur du har det, så kommer du att prioritera bort det.

Att föra diskussioner tillsammans med rektorskollegor är en bra väg att gå vidare. Liksom att ta stöd av varandra och ta fram gemensamma förhållningssätt kring var man sätter gränser kring exempelvis beteenden från föräldrar eller annat.

– Ofta är man indelad i områden eller tillhör en chefsgrupp med rektorer med liknande utmaningar. Vid mötena kan man avsätta tid så var och en kan lyfta sina problem. Varje enskild rektor kan redan ha lösningar men för att de ska lyfta behöver dessa ofta uttalas gemensamt, säger Charlotte Valleskog.

Efter det kan man gå vidare med att kartlägga, analysera, identifiera åtgärder, implementera och följa upp ifall man uppnår effekt.

– Det är viktigt att chefernas arbetsmiljö inte glöms bort i det systematiska arbetsmiljöarbetet. De ska inkluderas i medarbetar­undersökningar, medarbetarsamtal, skyddsronder och andra aktiviteter, säger hon.