Mörkertalet: För få tillbud anmäls i skolan

Arbetsmiljöverket har de senaste åren genomfört många tillsynsinsatser i skolan. En stor insats presenterades 2025. Den visade att många skolhuvudmän inte ger arbetsmiljö­arbetet den prioritet som regelverket kräver och som behövs för att skapa en trygg och säker skolmiljö. 75 procent av de 1 100 inspekterade skolorna hade brustit i sitt arbete för att förebygga risker för att personal utsätts för hot och våld. Inspektionen mynnade ut i en rad krav till skolhuvudmännen.

– Det har en hänt en del men det finns mer att göra. Att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktigaste. Och att rätt resurser och rätt stöd ges och anpassas till de lokala förhållanden som råder. Vi kan se att det sker en underrapportering över hela arbetslivet men i skolan är den väldigt uttalad och synlig, menar Kristian Hansson.

Nytt uppdrag till myndigheterna

Nu hoppas Kristian Hansson att ett nytt uppdrag från regeringen ska ge en bättre situation. Skolverket och Arbetsmiljöverket ska tillsammans, utifrån respektive myndighets ansvarsområden, kartlägga eventuella hinder i skolhuvudmännens arbete med incident­rapportering internt och anmälan av tillbud till ansvariga myndigheter. Och se över hur stödet ska organiseras för att förebygga hot och våld mot skolpersonal.

– Vi ska bland annat jobba med att ta fram ett stödmaterial om hur, var och varför man ska anmäla incidenter och tillbud så att man får rätt bild av de utmaningar som finns, säger han.

I uppdraget ingår att inhämta kunskap och erfarenhet från andra myndigheter inklusive Försäkringskassan och Statens skolinspektion. Inom ramen för uppdraget ingår också samråd med relevanta organisationer och intervjuer med huvudmän, rektorer och skyddsombud. En av organisationerna är Sveriges Skolledare och det första mötet har redan genomförts.

– Det blev tydligt att det finns ett mörkertal när det gäller rapportering av tillbud och incidenter. Även från rektorer, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.

”Huvudmännen har formellt ansvar”

Orsakerna till att skolledare inte anmäler tillbud som rör dem själva kan vara flera. Rektorer är vana att ta ansvar, lösa konflikter och skydda andra. Kanske kan de uppleva att det ingår i jobbet eller att det, när det rör hot och våld, kan öka konflikten med inblandade vårdnadshavare eller elever.

– Men det är viktigt att komma ihåg att det är arbetsgivarens ansvar att se till att det finns ett rapporteringssystem som fungerar också för rektorer, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

En uppfattning som delas av Kristian Hansson.

– I grund och botten och enligt arbetsmiljö­lagen så är det huvudmännen som har det formella ansvaret. Även om man ibland delegerar är det alltid huvudmannen som är ansvarig i sista hand, säger Kristian Hansson.

Huvudansvarig för det nya regeringsuppdraget är Åsa Tillqvist, undervisningsråd på Skolverket. Hon avböjer en intervju med Skolledaren men skriver i ett mejl:

”Jag kan inte berätta så mycket mer än det som står i regeringsuppdraget och att vi just nu genomför en empiriinsamling inom ramen för kartläggningen. Men för övrigt vad det gäller resultat, slutsatser eller utformning av det kommande stödet, det kan jag inte säga något om i nuläget.”

Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2027.

Saknas system

Sveriges Skolledare har i flera rapporter och uttalanden lyft fram brister i skolans säkerhets- och krisberedskap. Stora Skolledarenkäten från 2023 visade att en av fem rektorer har upplevt hot eller våldshandlingar riktade mot sig i sin yrkesroll. Hälften av rektorerna och de biträdande rektorerna uppgav att de saknade tillräckligt stöd från sin arbets­givare i frågor som rör säkerhet och krisberedskap. 44 procent av rektorerna uppgav att det helt saknas system för att rapportera incidenter och tillbud i skolor. Det finns också risker för att hot, våld och trakasserier mot Sveriges rektorer kan öka ytterligare. Som Skolledaren berättade i sitt senaste nummer så visar en rapport från Forum för levande historia att intoleransen mot flera minoritetsgrupper ökar bland elever.

– Jag tror det finns ett allmänt hårdnande klimat i samhället. När det gäller språkbruk och tonen i sociala medier förflyttas gränserna hela tiden. Jag tror vi behöver backa ett steg och titta på hur det förändras och vad vi kan göra, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

En annan faktor är den demografiska utvecklingen. Allt färre barn föds i Sverige och en effekt av det kan bli att skolor läggs ner. Det leder till upprörda känslor, och där rektorerna ofta får klä skott för vårdnadshavares ilska och frustration över besluten genom drev i sociala medier eller personliga påhopp, både muntliga och skriftliga.