Göteborgs skolledare samlades för att lyfta rektorernas förutsättningar

LÄS ÄVEN: Göteborgs skolledare: Vi ska göra våra röster hörda

LÄS ÄVEN: Medlemsfrågan: Vad säger rektorsutredningen om arbetsmiljön?

LÄS ÄVEN: Huvudskyddsombudet: ”Kvalificerade skolledare lämnar Göteborg”

Möjligheten att få möta regeringens särskilda utredare Marie-Hélène Ahnborg, ansvarig för utredningen SOU 2026:4 Rektor i fokus, vars ändamål är att skapa bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet, lockade storpublik.

– Vårt syfte med träffen var att kompetenshöja oss alla för att bättre förstå vad den statliga utredningen innebär. Jag ser utredningen som en karta och att förbundet kan agera kompass och vägvisare för våra medlemmar – så även för skolchefer och huvudmän, säger Jessica Thompson, ordförande för Sveriges Skolledare i Göteborg som lokalt har initierat eventet.

Rektorer, biträdande rektorer, utbildningschefer, controllers, skoldirektörer, media och politiker kom till Katrinelundsgymnasiets aula för att lyssna till Marie-Hélène Ahnborg, ansvarig för den 400-sidiga utredningen.

Betonar vad pedagogiskt ledarskap ska innebära

Omkring hundra personer närvarade när förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman inledde kvällen med Sveriges Skolledares perspektiv på skolledarnas situation när reformer duggar tätt.

Marie-Hélène Ahnborg var, enligt Jessica Thompson, tydlig och skarp i sin dragning där hon betonade både vad det pedagogiska ledarskapet bör innebära, och vilka strukturella villkor som måste finnas för att det ska kunna utövas i praktiken.

I utredningen slog hon fast att rektorer har en avgörande betydelse för undervisningens kvalitet och för barns och elevers lärande. Att rektorn ges goda förutsättningar för sitt uppdrag är därför centralt, men att utrymmet för det pedagogiska ledarskapet begränsas till följd av stora ansvarsområden och en betydande administration att hantera.

Kan ha sju adresser i sitt skolområde

Anledningen till att facket i Göteborg varit extra angelägna om att få hit utredare Ahnborg är att Göteborgs stad skapat storrektorsområden som fjärmar rektorerna från sina elever, i stället för att, som utredningen betonar, komma närmare verksamheten. I vissa fall kan en rektor ha upp till sju adresser i sitt skolområde i Göteborg.

– Vi vill att Göteborgs stad och grundskoleförvaltningen, som man kan säga gått åt andra hållet, läser SOU:n och organiserar utifrån den. Med den tydligare kartan som utredningen förmedlar, så kommer vi som förbund, men också alla våra nämnder och förvaltningar, att ha en karta att förhålla oss till. Det gemensamma målet är att ge rätt förutsättningar för skolledarna att utföra ett undervisningsnära ledarskap, säger Jessica Thompson.

En stor anledning till att regeringen begärt utredningen är att måluppfyllelsen i svensk skola behöver förbättras. Förra våren var det 15,9 procent av eleverna som inte blev behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. I Göteborg är måluppfyllelsen sämre än i Stockholm och Malmö.

”Goda förutsättningar att arbeta systematiskt”

Utredningen slår fast att det elevnära skolledarskapet har effekt på måluppfyllelsen.

– Som ordförande i Göteborg tycker jag att det nu finns goda förutsättningar att staden systematiskt arbetar för att ta till sig utredningen, oavsett om den blir till en proposition eller inte. Utredningen vilar på vetenskaplig grund och har elevernas utbildning och bästa för sina ögon, säger Jessica Thompson.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman säger att kvällen också gav, förutom en chans att lyfta frågan kring bättre förutsättningar för rektorer, en möjlighet att samla in synpunkter inför förbundets remissvar på utredningen. Just nu ligger också flera propositioner som ska beslutas i juni som kraftigt påverkar rektorers arbete.

– Eftersom rektor är navet för implementering av nya skolreformer förutsätter jag att det leder till en proposition innan valet. Utredningen har enligt mig varit styvmoderligt behandlad, den lägger skarpa tydliga förslag. Blir det ingen proposition så kommer inte omsättningen av rektorer att minska och arbetsmiljön för landets skolledare kommer inte bli bättre om man inte också tar hänsyn till rektors breddade uppdrag och tydliggör förutsättningarna, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.