Synpunkterna efter rektorsutredningen: Det måste ses över
Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Sveriges Skolledare vill bland annat att man ser över hur lång tid en omorganisering till mindre enheter kan ta, ifall att rektorsutredningens förslag om att frångå storrektorsområden blir av. Till vänster: Utredaren Marie-Hélène Ahnborg. Foto: Lars Schröder/TT/Ola Westerberg
Rektorsutredningen Förslagen i utredningen ”Rektor i fokus” bör genomföras som en helhet. Men det finns saker att titta närmare på, bland annat när det gäller tidsåtgången vid implementeringen. Och hur det ska bli med biträdande rektorer och rektorsprogrammet. Det menar Sverige Skolledare som nu lämnat sitt remissvar.
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2026-05-12 14:46
LÄS ÄVEN: Här är rektorsutredningens förslag
LÄS ÄVEN: Göteborgs skolledare om storrektorerna: ”Inbyggd oklarhet”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare, ser att förslagen som syftar till att återgå till ett verksamhetsnära ledarskap utgör "en helhet som behöver genomföras tillsammans” för att få effekt.
Hon lyfter därför fram tre förslag ur ”Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap” som de allra viktigaste att genomföra.
– Definitionen av rektors pedagogiska ledarskap i skollagen, begräsningen av rektors ansvarsområde för att säkerställa utrymme för det pedagogiska ledarskapet, samt förbudet mot en fullständig delegering av det pedagogiska ledarskapet. Tillsammans skapar de en viktig ram för hur rektors ledaruppdrag ska tolkas och resurssättas. Sedan är det naturligtvis viktigt att rektorer får rätt förutsättningar, som det står i ett annat förslag. Men jag tror att det kommer att lösa sig om de tre ovanstående förslagen genomförs, säger hon.
Ni har också en del invändningar eller vill göra förtydliganden. Vilka är de viktigaste?
– Vi bejakar verkligen att utredaren även räknar in vuxenutbildningen, men vet samtidigt att strukturen inom den skolformen nu för tiden kan se så olika ut där många kommuner entreprenadlagt sina utbildningar. Vi menar att det behövs en mer ingående analys av hur förslagen landar i den verkligheten. Att kräva att rektor inte samtidigt får vara skolchef är i och för sig inte konstigt, och kommer inte att medföra några bekymmer hos de allra flesta huvudmän. Men hos små huvudmän riskerar det att bli svårt att genomföra.
Frågan om biträdande rektorer och rektorsprogrammet
Ann-Charlotte Gavelin Rydman poängterar att utredaren föreslår att regeln endast ska gälla nya verksamheter som söker tillstånd.
– Men det kommer då att innebära att väldigt få nya mindre verksamheter kommer att starta upp, säger hon.
En fråga som varit uppe för diskussion inom Sveriges Skolledare inför remissvaret är om biträdande rektorer ska ha tillgång till rektorsprogrammet eller inte.
”Rektor i fokus” föreslår att den statliga befattningsutbildningen för rektorer ska reserveras för rektorer, vilket innebär att biträdande rektorer inte längre har tillgång till utbildningen. I stället ska riktad fortbildning för biträdande rektorer rymmas inom ramen för det nationella professionsprogrammet.
– I en organisation som i mångt och mycket vilar på biträdande rektorer för den dagliga verksamhetsledningen kan det verka ologiskt och kvalitetshotande att de biträdande inte får den kompletta utbildningen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
”Olyckligt att rektors förutsättningar kommit på efterkälken”
”Rektor i fokus” föreslår samtidigt en kraftig begränsning av storrektorsområden, där ansvaret delegeras till biträdande rektor. Utredaren Marie-Hélène Ahnborg poängterar att rektors ansvarsområde inte får vara mer omfattande än att rektor ska kunna utöva sitt nära, pedagogiska ledarskap. Det, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, gör förslaget om rektorsprogrammet och biträdande rektorer förståeligt.
– Jag tolkar förslagen som att skolhuvudmans organisation med många biträdande rektorer som leder egna separata, icke närliggande enheter kommer att bli undantag, snarare än en huvudregel, och då blir utredarens förslag mer logiskt.
Vad säger du om tidsaspekten – både när det gäller den pågående reformstormen och implementeringen av utredningens förslag. Vad är realistiskt?
– Det är olyckligt att förslagen om rektorernas förutsättningar har kommit ”på efterkälken” i reformarbetet. Genomförandet av dem är på många sätt en förutsättning för att allt de andra ska kunna komma på plats med bibehållen, och helst höjd verksamhetskvalitet. Beslutar riksdagen om förslagen behöver många huvudmän organisera om sin skolverksamhet, och planera för fler, men mindre skolenheter. Det bör i sig inte behöva ta så lång tid, rektorerna finns ju oftast redan på plats men har kanske en biträdande rektorstitel i dag.
”Avvakta med vissa reformer”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman konstaterar att det på många håll handlar om att återgå till en organisation man tidigare haft.
– Så helt nya marker beträder man inte. Men alla berörda måste naturligtvis få möjlighet att själva ta ställning om man vill ha ett rektorsuppdrag eller inte, säger hon.
Sveriges Skolledare har återkommande tryckt på att regeringen måste prioritera i implementeringsfasen.
– De reformer som kan vänta, till exempel att ge elevhälsan ett mer vårdande uppdrag, bör man avvakta med. Det går inte heller att genomföra ett nytt betygssystem innan digitala lösningar finns på plats. Så ett mer stegvis införande är nog av nöden. Och där bättre förutsättningar för rektorerna kommer så tidigt som möjligt i processen.
”Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap” i korthet
Förslag
- Rektorns pedagogiska ledarskap ska definieras i skollagen, Utredaren föreslår definitionen: ”Sådant ledarskap som rektorn utövar i nära och direkt relation till undervisningen, med särskilt fokus på de processer som stärker kvalitet och utveckling, samt genom att, i syfte att främja dessa processer, sätta organisatoriska ramar, fördela resurser och skapa förutsättningar för medarbetarnas professionella lärande”
- Rektorns ansvarsområde får inte får vara mer omfattande än att rektorn kan utöva det pedagogiska ledarskapet. Det ska införas i skollagen.
- Huvudmannens ansvar för att, med hjälp av ansvarig skolchef, säkerställa förutsättningar för rektorns pedagogiska ledarskap ska särskilt framgå i skollagen.
- Rektorns mandat att besluta om den inre organisationen, med avseende på biträdande rektorer och annat ledningsstöd, ska förtydligas i skollagen.
- Rektorns pedagogiska ledarskap ska inte vara möjligt att delegera i sin helhet.
- Statens skolverk ska ges i uppdrag att ge huvudmännen stöd i arbetet med att säkra rektorsförsörjningen och i att hantera rektorsomsättningen.
- Behörighetskraven för rektorer ska ändras med bland annat krav på lärarexamen.
- Befattningsutbildningen för rektorer ska genomföras med godkänt resultat.
- Den statliga befattningsutbildningen ska reserveras för rektorer men en ny särskild utbildning ska erbjudas biträdande rektorer och annan personal med ledningsuppgifter.
- En rektor ska inte samtidigt kunna vara skolchef.
- Behörighetskrav och en statlig befattningsutbildning för skolchefer ska införas.
Bedömningar:
- Staten bör ta ett större ansvar för skolans finansiering.
- Ett komplett huvudmanna- och skolenhetsregister bör upprättas.
- Det finns behov av nationella interoperabla system för skolväsendet.
- Rektorer behöver adekvat kompetensför att leda och samordna elevhälsoarbetet.
- Meriteringsnivåer för rektorer bör utredas.
- Insatser för rektorers professionella utveckling bör samordnas.
- Incitamenten för att få rektorer att vilja arbeta på skolor med stora utmaningar bör stärkas.
Samtliga remissvar ska vara inne senast den 25 maj.