Här ger gymnasiechefen plats åt elevernas röster

LÄS ÄVEN: Guide: Kom igång med elevdemokrati – elevkårens tips

LÄS ÄVEN: Rektorns kritik mot att L vill avskaffa elevinflytandet

LÄS ÄVEN: Skolledarnas arbetssätt: Så låter vi eleverna och barnen påverka

LÄS ÄVEN: Tre exempel på samarbetet mellan rektorer och elever i Jönköping

Simona Mohamsson (L) har profilerat sig som en utbildningsminister som tycker att elevinflytandet har gått för långt och vill stryka nuvarande formuleringar om elevinflytande ur läroplanen. Det håller inte Oskar Cronodal, gymnasiechef på Per Brahegymnasiet i Jönköping, med om:

– Jag tycker att man är helt fel ute med att begränsa elevinflytandet. Jag ser inte något problem med att elevernas inflytande är stort. Vi har snarare problem med att få elever att engagera sig och ta för sig av det inflytande vi erbjuder, säger han.

Han poängterar att elevinflytande leder till bättre motivation, resultat och mående, enligt forskning. Men det är också en demokratifråga där eleverna får lära sig hur demokrati fungerar i praktiken genom inflytande över utbildning och arbetsmiljö.

– Jag tror på en demokratisk process där vi lär eleverna hur det fungerar i samhället. Det är viktigare i dag än någonsin när demokratier i världen går mot att bli mer diktaturliknande. Då behöver vi i skolan hålla fast vid vår demokratiska värdegrund, säger Oskar Cronodal.

Oskar Cronodal, gymnasiechef på Per Brahe­gymnasiet i Jönköping, och Lisa Thorell, före detta elevkårs­ordförande. Foto: Mathias Bergeld

Per Brahegymnasiets struktur

Oskar Cronodal leder sedan åtta år tillbaka Per Brahegymnasiet, med 1 400 elever,  tillsammans med fyra programrektorer.

– Vi vill ta elevinflytande på allvar. Vi har haft trygghetsenkäter, elevprogramråd och handlingsplaner men har inte känt att det räcker för att få till elevinflytandet på riktigt, säger han

Därför har han byggt upp en samverkansstruktur med olika arenor där eleverna kan komma till tals.

Steg 1: Elev-APT

Mentorstid hålls i alla klasser en gång i veckan och under den hålls elevernas APT en gång i månaden. APT:n leds av en mentor och där berörs främst elevernas arbetsmiljöfrågor. I princip har skolan samma APT-agenda med eleverna som rektorerna har med sina medarbetare.

Steg 2: Elevprogramrådet

En gång i månaden träffar de fyra rektorerna var sitt elevprogramråd. Det sker veckan efter att eleverna har haft elev-APT. Varje elevprogramråd består av mellan 18 och 25 elevrepresentanter där deltagarna representerar de klasser och program som rektorerna har ansvar för. Här lyfts frågor som rör programmen, hur lärare samarbetar inom olika ämnen, arbetsbelastning, ämnesfrågor men också andra viktiga skolfrågor.

Steg 3: Skolrådet

Gymnasiechefen träffar representanter från elevprogramråden i ett skolråd veckan efter att man har haft elevprogramråd. I skolrådet sitter två elevrepresentanter från varje elevprogramråd plus en från elevkåren. Där lyfts övergripande frågor som kan handla om studie­miljön eller mat- eller trygghetsfrågor. 

– Veckan efter skolrådet återkopplar vi allt tillbaka till elev-APT:n för alla klasser så de vet vad som har varit uppe på skolrådet. Då har vi också samverkansgrupp för hela skolan med lärarnas frågor och där lyfter jag också upp skolrådets frågor.

”Jag tror på en demokratisk process där vi lär eleverna hur det fungerar i samhället”, säger gymnasiechefen Oskar Cronodal. Tv: Texten som pryder entrén till Per Brahegymnasiet. Foto: Mathias Bergeld

”Ser till att deras synpunkter får effekt”

Målet är att synka arbetet med skolans fackliga samverkanstider.

– Den här strukturen från botten upp är jätteviktig. Lika viktigt är det att vi återkopplar allt hela vägen ned om det vi har pratat om och vad som bestämts. Med den här strukturen går det ganska fort att få tillbaka svaren på elevernas frågor, säger han.

Oskar Cronodal tycker att skolan erbjuder elevinflytande på ett bra och tydligt sätt genom strukturen. Men en betydligt svårare fråga, som skolledningen fokuserar på, är att arbeta med elevernas engagemang så att de vill ta emot erbjudandet om inflytande.

– Vi ser att det är viktigt att det faktiskt händer något när eleverna tycker något. Så om vi inte är emot ett förslag eller saknar pengar för det, ser vi till att deras synpunkter också får effekt ganska fort.

Det skapar engagemang att driva flera frågor och det är viktigt med engagemang kring kollektiva frågor. Oskar Cronodal ser att många ungdomar kan vara ganska självcentrerade kring egna frågor men på skolan handlar det främst om att arbeta med kollektivet och sina kamrater. Vill man göra något tillsammans behöver man enas.

– Det är en viktig lärdom att förstå att man som individ inte alltid får igenom sin vilja utan att det är eleverna i en demokratisk process som får igenom sin vilja.

Tydliga gränser

Oskar Cronodal säger att det är viktigt med tydlig gränssättning, att eleverna inte bestämmer allt utan att det handlar om inflytande. På skolan finns styrdokument och ekonomi och arbetstidslagar, säkerhet och annat som styr. Men genom att förklara förutsättningarna känner eleverna att deras åsikter finns med i pusslet.

– När vi motiverar det för eleverna så landar det alltid väl. Oftast handlar det om brist på pengar och frågor kan då ta tid. Men vi kan försöka prioritera större satsningar i nästa års investeringsbudget.

Matsalen är ett sådant exempel, där det krävts miljoninvesteringar för att skapa en bra arbetsmiljö. Under minst fyra år har eleverna i både trygghetsenkäter och skolrådet haft synpunkter på främst ljudnivån. Skolledningen har försökt göra schemaändringar för att minska elevantalet och ljudabsorbenter har installerats i taket. Men det har inte räckt.

– Vi har äntligen haft råd att satsa på nya soffor och stolar som är tysta när man rör på dem och tysta bordsytor. Från att ha varit en plats dit eleverna snabbt gick och åt sitter nu så många elever där och studerar att de som äter knappt får plats. Men det är ett angenämt problem, säger Oskar Cronodal.

Kan känna tryck från andra elever

Att bygga relationer med nya representanter i elevkåren är en annan viktig fråga.

– Eleverna byts varje år så att investera tid att komma varandra en bit in på livet och skapa relationer är jätteviktigt.

Oskar Cronodal fikar med elevkåren var tredje vecka där både kåren och skolledning lyfter saker de har på gång.

– Där lär jag känna gruppen. Men sedan handlar det om att stanna och prata enskilt i korridoren när jag ser någon av dem.

När eleverna känner sig trygga ökar möjligheterna att de lyfter saker. Då kan man gemensamt hitta en lösning på saker som kan vara svåra att genomföra själv för elever eller skolledning. Engagerade elever kan också känna ett tryck från klasskamrater att åstadkomma förändringar.

– Ett exempel var problemen kring studentbalen där elever kände sådan press att de kom till mig för att de var både upprörda och ledsna, men tillsammans hittade vi en lösning, säger han.

Fördjupar trygghetsenkäten

Varje år arbetar skolledningen på ett fördjupat sätt med trygghetsenkäten med både skolrådet och elevkåren.

Det kan handla om att ta reda på varför elever upplever att det känns otryggt på toaletterna eller i korridoren. Arbetet handlar om att vara nyfiken, följa upp och fördjupa. När eleverna har varit med i diskussionen och föreslagit lösningar så händer det grejer, anser Oskar Cronodal.

– Vi hade inte insett att låsen på toaletterna kunde öppnas med en kniv utifrån. Det var lätt att lösa med nya beslag. I korridorerna blev elever som en propp när de väntade inför en lektion, och blyga elever gick i stället upp en våning och valde en annan väg för att det var obehagligt att säga till. Vi lyfte oron och bad elever tänka på att hålla gången fri.

”Lika mycket elevernas arbetsmiljö”

Inför nästa år har Oskar Cronodal och rektorerna diskuterat att låta eleverna tycka till om hur långa lektionspass de föredrar i exempelvis matematik. Man vill också höra om eleverna vill läsa färre ämnen mer fokuserat, för att göra det glesare i inlärningsträngseln.

– Vi tror inte det skulle möta något motstånd bland lärarna. På samma sätt samlar vi in önskemål från lärarna. Skolan är lika mycket elevernas arbetsmiljö som lärarnas och då behöver vi samla in elevernas åsikter.

Skolrådet har också haft diskussioner kring provträngsel och stress.

– Det handlar om att systematiskt samla in synpunkter från hela elevkollektivet. Jag tror inte på stora enkäter. Att diskutera på mentorstid och återkoppla vad som kommit fram tror jag kan vara en bättre lösning på de frågorna, säger Oskar Cronodal.

Oskar Cronodal

Gör: Gymnasiechef, Per Brahegymnasiet i Jönköping.

Ålder: 54 år.

Bor: På landet utanför Jönköping.

Familj: Sambo, en vuxen dotter, tre bonusdöttrar.

Intressen: Arbeta praktiskt med händerna på olika sätt.

Därför ville jag bli skolledare: Jag älskar att arbeta med och för ungdomar!