Rektorns oro: ”Vi riskerar att missa elever”

En rapport från Forum för levande historia visar att såväl den andel elever som rapporterar egen utsatthet för mobbning, hot och våld, som andelen med negativa attityder till grupperna i fokus för rapporten har ökat (se sidan 11). Den 1 augusti trädde samtidigt en ändring i skollagen i kraft som innebär att skolpersonal i stället för att formellt ”anmäla” uppgifter om kränkande behandling till rektorn nu ska ”informera” rektorn om det. Det innebär att lärare och annan personal ska göra bedömningen om det är en kränkning som har skett, och om det är av sådan vikt att rektorn bör informeras. Man behöver då inte göra en utredning om det som inträffat innan man informerar rektor.

Befarar mörkertal kring kränkningar

Daria Ramzi, rektor och författare, tror att det kan leda till att bedömningarna av vad som anses vara upprepade eller allvarliga kränkningar blir godtyckliga.

– Ett stort ansvar läggs på den enskilda personalen, som inte bara ska avgöra om en händelse ska rapporteras till rektorn, utan också värdera händelsens allvar och betydelse. Samtidigt är vi överens om att skolpersonal har en hög administrativ börda och att rektorn har det yttersta ansvaret för att utreda kränkningar men lagen kan också, i praktiken, innebära att information ges i förbifarten till en rektor, fortsätter Daria Ramzi.

Hon befarar att ändringarna kan leda till att vi kommer se en ökad mobbningsstatistik i Sverige, samtidigt som ett mörkertal kring kränkningar kommer växa.

– Elever som upplever sig kränkta riskerar att inte få den utredning och det stöd som deras upplevelse kräver, säger hon.

I boken ”Kan jag, så kan DU! – Från förorten till makthavarlistan” har Daria Ramzi berättat om sin egen resa och uppväxt, där hon blev utsatt för mobbning och rasism i skolan.

”Vänta inte på att eleverna ska komma till EHT”

I dag är hon rektor och brinner för att hennes egen historia inte ska bli någon annans. En viktig förutsättning för att göra något åt problemen är fungerande elevhälsoteam menar hon. Som ser de som blir utsatta men som också har koll på alla barn.

– Om vi bara fokuserar på de elever som återkommer på elevhälsomöten varje vecka riskerar vi att missa många elever som ännu inte har fångats upp. Som rektor brukar jag därför arbeta med en struktur kring EHT-koll, där vi med jämna mellanrum säkerställer att vi har en bild av läget för samtliga elever på skolan, säger hon.

EHT-kollen innebär att elevhälsan ber varje mentor att göra en nulägesbedömning av sina elever utifrån mående, frånvaro, socialt samspel samt pågående eller planerade insatser. Man går alltså systematiskt igenom varje elev och markerar om läget är akut (rött), under kontroll (grönt) eller behöver följas upp (gult). På så sätt blir det svårare för elever att försvinna i mängden eller först uppmärksammas när problemen redan har blivit stora. Har skolan ett fritidshem behöver även fritidshemmets perspektiv finnas med.

– Mitt råd till andra rektorer är därför: Vänta inte på att eleverna ska dyka upp på EHT. Se till att EHT regelbundet lyfter blicken och gör en systematisk koll av alla elever. Det är först när vi har koll på helheten som vi kan upptäcka dem som annars riskerar att hamna mellan stolarna.

En grupp som ökat kraftigt i skolan är antalet hemmasittare.

– Hemmasittarna är ett stort problem. Jag gick till skolan oavsett hur det var. Det var viktigt att vara med i skolan även om jag på rasterna försökte gömma mig. Vi måste jobba hårt, skolledare, lärare, socialtjänst, för att få eleverna till skolan. En skola där de kan känna trygghet.

”Vi måste lära oss”

Sociala medier är ett område som spelar stor roll för dagens elever. Som gör att mycket av mobbningen flyttats till fritiden, att den på ett annat sätt sker i tysthet.

– Vi måste lära oss. Vilka spel använder eleverna, vad är det för chattrum som florerar, vilka appar och vilket språk används för att såra, säger hon.

Något som Daria Ramzi också lyfter är det hon kallar ”kulturell intelligens” som innebär att man behöver förstå hur kulturer krockar, språkliga barriärer uppstår och hur identitetskonflikter präglar barns vardag. Tolerans och välmenande temaveckor om inkludering räcker inte, menar hon. I stället uppmanar hon skolledare att sätta sig in i värderingar, normer, identitet och sociala koder – inte bara utifrån härkomst, utan även utifrån kultur, religion, socioekonomisk bakgrund, kön, funktions­variation eller hbtqi+-identitet.

– Får du inte den kunskapen finns risken att du har en ganska snäv syn på hur eleverna har det i skolan, säger Daria Ramzi.