Klimatet hårdnar – så kan skolan möta ökande intolerans

Intoleransen mot minoritetsgrupper har ökat bland svenska högstadie- och gymnasieelever. Även upplevelsen av utsatthet för mobbning, hot och våld har ökat.

Det är i rapporten ”Unga tycker om andra” från Forum för levande historia som den ökande intoleransen och den hos eleverna upplevda ökade utsattheten konstateras.

– Det är en stark varningssignal. Vi måste vara vaksamma och fortsätta stå upp för ett öppet och tolerant samhälle, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare.

Rapporten publicerades i februari men resultaten har skakat om. Nu har Forum för levande historia fått ett nytt uppdrag av regeringen att ta fram fördjupad kunskap om det som kommit fram. 

– Det är bra att vi kan gräva djupare. Det är komplexa frågor och svårt att dra exakta slutsatser, säger Oscar Österberg, som varit rapportförfattare.

Negativ utveckling

Det man tittat på är attityderna till sju minoritetsgrupper; invandrare, afrosvenskar, judar, muslimer, romer, samer och hbtqi-personer. Attityderna har jämförts med tidigare studier och framför allt en stor studie 2013.

– Tidigare undersökningar har visat att eleverna fått alltmer positiva attityder till olika grupper. Men nu verkat det ha vänt och det är bekymmersamt, säger Oscar Österberg.

En majoritet av eleverna, 72 procent, uttrycker i rapporten att de respekterar andra människors åsikter och anser det viktigt att alla människor har friheten att leva sina liv som de vill. Men jämfört med tidigare visar rapporten en negativ utveckling när det gäller tolerans och utsatthet.

Skillnad mellan flickor och pojkar 

Den största försämringen är attityderna till homosexuella, bisexuella och transpersoner. Andelen elever med tydligt negativa attityder till hbtqi-personer har ökat från tre till 15 procent. Men de som har negativ attityd till en grupp är också benägna att visa negativa attityder till andra grupper.

– Vi har inte kunnat se några exakta anledningar. Ibland kan man höra att den stora invandringen haft betydelse men vi kan inte hitta något sådant här, säger han.

Men det finns några fakta som man kan se. Flickor är betydligt mer toleranta än pojkar. De som går högskoleförberedande linjer är mer toleranta än de som går yrkesförberedande. Här kan noteras att det även gäller i årskurs nio, att de som alltså avser att söka högskoleförberedande kurser har positivare attityd.

– Men det här är också komplext. Det kan skilja sig mellan olika program, och även här gäller att flickor har en mer positiv syn än killarna på andra grupper, säger Oscar Österberg.

”Visar vad skolledare och lärare betyder”

Ett återkommande resultat i elevundersökningar och även i den här är att skolan är en betydelsefull arena. Bland annat tenderar klasser där eleverna är nöjda med skolan har betydligt mer positiva attityder till andra grupper.

– Det här visar vad skolledare och lärare betyder. Vi har även sett ett visst samband mellan antalet behöriga lärare och trivseln på skolan, säger Oscar Österberg.

Samtidigt med att intoleransen ökar har också upplevelsen hos eleverna av utsatthet för mobbning, hot och våld ökat. Exempelvis upplever homo- och bisexuella personer att de i ökad grad blivit utsatta för hot bland annat på nätet.

– Det hoppas jag att det nya uppdraget från regeringen kan ge en djupare förståelse för varför det har blivit så. Sociala mediers påverkan måste man också räkna med i dessa tider.  Vi får se vad man kan komma fram till, säger Oscar Österberg.

Det nya uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2029.

Elever som trivs är mer toleranta

Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser rapportens resultat om ökad intolerans och upplevd ökad utsatthet för eleverna som en varningsklocka som måste tas på allvar. Det finns oroande tecken på ett värderingsskifte i samhället, där man talar om sortering i stället för inkludering. Ett hårdare samtalsklimat där grupper ställs mot varandra.

– Det är så viktigt att vi håller fast vid skolans grundvärderingar om de demokratiska principerna och människors lika värde. En viktig anledning till att jag personligen engagerade mig fackligt var att få vara en del av den gemenskap som försvarar de mänskliga rättigheterna och människors lika värde. Det är sådant som inte är förhandlingsbart för mig, säger hon.

Men rapporten visar alltså att när eleverna trivs i skolan och i klassrummet är de också mer öppna och toleranta mot andra grupper.

– Trygghet och trivsel hör ihop. Känslan för värderingsgrunden är stark i skolans värld. Om vi skolledare och lärare håller i och håller ut så tror jag att vi kan vända vinden.

Hon menar att det också handlar om att politikerna tar sitt ansvar och står upp för det svenska utbildningssystemet.

– Vi får inte glömma att FN:s barnkonvention är svensk lag. Alla barn har samma värde och samma rättigheter. Vi måste stå fast vid den och där måste alla politiker ta sitt ansvar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.