Skolledaren är under uppbyggnad
Logo

Skarp kritik från SKR: ”Staten tar inte sitt ansvar”

Publicerad: 2024-02-09 07:40

DIGITALISERING. Efter att regeringen skrotade tanken på en ny nationell digitaliseringsstrategi vittnar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om oro och frustration bland rektorer och skolchefer. – De har lämnats i sticket, säger nu Mikael Svensson, programansvarig för skolans digitalisering på SKR, i en ingående intervju med Skolledaren.

Text: Lenita Jällhage 
 
I november 2023 meddelade regeringen att Skolverkets förslag till ny digitaliseringsstrategi för förskolan, skolan och vuxenutbildningen för 2023–2027 lagts i soptunnan för gott. Skolverket fick i stället i uppdrag att ta fram allmänna råd eller rekommendationer om val och användning av lärverktyg i undervisningen.
Förslaget ska vara klart den 15 januari 2025.
 

Ingen tydlig målbild

Mikael Svensson, programansvarig för skolans digitalisering på Sveriges kommuner och regioners (SKR) utbildningssektion, säger att regeringens uppdrag till Skolverket nu bara handlar om den del av digitaliseringen av skolväsendet som berör det klassrumsnära.
– Det betyder att det inte längre finns någon tydlig målbild vart vi ska när det gäller digitaliseringen i svensk skola i kommunerna och vilka val som behöver göras, säger han.
 
Frågor, som Mikael Svensson menar hänger i luften är: hur ska vi kunna skapa en likvärdig digitalisering av skola nationellt när skolor och kommuner har så olika förutsättningar? Vilka satsningar ska man prioritera? Hur ska man skapa den infrastruktur som är bäst? Vilka fortbildningsinsatser ska man satsa på för personalen?
– Alla dessa val påverkar förutsättningarna i klassrummet, konstaterar Mikael Svensson.
 

Frustration och oro bland skolchefer

Det är den typen av stora frågorna som skolchefer och rektorer nu lämnas med att lösa i Sveriges 290 kommuner. Mikael Svensson säger att många kommuner inväntat en ny nationell digital strategi vilket innebär att åtskilliga kommunala strategier och handlingsplaner inte har förnyats.
–  Skolchefer som vi träffar är frustrerade och även oroliga. Signalerna vi får är att detta är svåra och jobbiga frågor att ta i ute i kommunerna. Vi har en tid framför oss där ekonomin inte tillåter massor av satsningar. Många står inför stora besparingar. Det gör att skolchefer funderar över hur de ska föra dialogen med politikerna lokalt utifrån de signalvärden som gått ut politiskt på nationell nivå. Vi hör även att kommuner på vissa håll nu vänder på hur man ser på digitaliseringen i skolorna, säger Mikael Svensson.
 

"Staten tar inte sitt tydliga ansvar"

Samtidigt arbetar skolchefer och rektorer för högtryck med arbetet inför starten av de digitala nationella proven. De brottas med knepiga tekniska problem på olika nivåer i kommunen. Frågor kring utbildning för personalen och elever. Och stora kostnader. Arbetet har kommit olika långt beroende på vilka förutsättningar som finns i olika kommuner. Men klockan klämtar, i höst ska de första nationella digitala proven genomföras i vissa ämnen på gymnasiet. Därefter införs de succesivt fram till våren 2026. 
 
Regeringen har varit tydlig med att man vill att de digitala proven ska införas även om barn i åk 3 nu undantas.
– Staten tar inte sitt tydliga ansvar när det gäller riktningen: Vart är vi på väg? Hur ska det göras? Staten har sagt att det här skall göras, men inte hur! Nu hamnar det i skolchefernas och rektorernas knä att fatta besluten i kommunerna, säger Mikael Svensson.
 

Estland är ett gott exempel

Mikael Svensson lyfter fram den digitala utvecklingen i skolan i Estland. Där har man väldigt höga resultat i nationella kunskapsmätningar som Pisa. Estland har även en väldigt tydlig vision kring hur de digitaliserar och en tydlig läroplan i grunden. Estland har jobbat väldigt länge med digitala hjälpmedel och ser inte motsatsen till det analoga, menar han. 
– I Estland jobbar man med hur och inte om som vi nu diskuterar i Sverige. Samtidigt finns det nog ingen i Sverige som på allvar tror att skolan inte kommer att arbeta med digitalisering nu och i framtiden. Vi behöver därför vara tydliga, precis som i Estland, och fokusera på hur vi ska digitalisera och inte om vi ska digitalisera, säger han.
 
Han har själv en bakgrund som rektor och säger att det är enormt viktigt att man inte sätter ett narrativ som är svart eller vitt när det gäller lärandet i skolan. Det är i nyanserna som lärandet sker. 
– Böcker har absolut ett värde i den svenska skolan men det har även de digitala verktygen. Blandningen är viktig om vi ska kunna förbereda elever på att verka i ett modernt samhälle, säger han.
 
Digitalisering Digitala nationella prov