Från nämnd till rektor – de vill förbättra arbetsmiljön ihop

Text: Håkan Söderberg 

De som har samlats här är Rasmus Lenefors (S), grundskolenämndens ordförande, skolcheferna Semira Vikström och Elinor Kennerö Tonner och rektorerna Alexandra Zois, Vistaskolan, Ulf Linder, Segeltorps rektorsområde, Nadja Melander, Snättringeskolan, Kaj Majuri, Trångsundsskolan och ordförande Sveriges Skolledare lokalt, och Sebastian Rittger, Hörningsnäs rektorsområde.

Utgångspunkten är den tråkiga utveckling som är uppenbar. Rektorer har en alltmer utsatt arbetsmiljö. Var fjärde rektor riskerar utbrändhet och rektorsomsättningen är hög, senast bekräftad i en rapport från Skolverket. Rapporten visar också att tre av tio grundskolor haft tre eller flera rektorer under de senaste fem åren.

Ökad stress, ökad administrativ börda, för stort antal medarbetare är några orsaker till den tuffa situationen. När tänkbara lösningar diskuteras finns en sak som ständigt återkommer; önskemål om kontinuitet och stabilitet och en bättre samverkan i alla led, politiken, förvaltningen, de fackliga organisationerna, skolledare och medarbetare.

Unik satsning

Det har man tagit fasta på i Huddinge och det är orsaken till att de åtta personerna träffas här. En satsning som går ut på att göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare för rektorer. En unik satsning i Huddinge och förmodligen också i Sverige.

– Jag är glad att Rasmus Lenefors på ett bra sätt engagerat sig i den här frågan, säger skolchef Semira Vikström, tidigare prisad rektor på Visättraskolan i Flemingsberg.

Rasmus Lenefors har under hösten och vintern varit runt och besökt de flesta skolorna i kommunen och det har varit en lärorik tid, menar han.

– Vårt fokus när vi tog över var att anställa fler lärare, och det står vi fast vid. Men successivt har jag fått inblick i andra saker som vi behöver arbeta med. Så de här mötena betyder mycket, säger han.

Rektorerna här har valt Huddinge som arbetsplats och trivs bra på jobbet. Men det viktiga om man vill bli en attraktiv arbetsgivare för rektorer är kanske inte det som fungerar, utan att åtgärda det som inte fungerar.

Mediebilden av skolan stör

Vad är det då som bekymrar skolledarna?

Den ökade byråkratin, eller dokumentations­bördan, diskuterades mycket. Enkäter, undersökningar, krav på att delta i saker om allt mellan himmel och jord.

– Det kommer in så mycket från alla håll och en del som inte ens vi som skolchefer har en aning om, säger Elinor Kennerö Tonner.

Nadja Melander bekräftar det påståendet.

– Det tar så otroligt mycket av den tid vi borde ägna åt elevernas bästa. Inte har det blivit bättre av att jag under mina femton år haft ungefär lika många olika chefer i förvaltningen som år, konstaterar hon.

Mediernas och politikernas roll i beskrivningen av skolans värld är något som också stör. Hot, våld, hedersförtryck, betygsinflation får stora rubriker. En bild av en skola i förfall som också drivs av många politiker.

– Vågar vi anställa folk? Det verkar ibland som att det är en fullständigt livsfarlig uppgift att jobba i skolan. Men så är det ju inte, säger Sebastian Rittger.

Stödfunktioner och möjligheten att själv ange vilka behov som finns är en annan central fråga som kom upp i diskussionen.

– Fler lärare är viktigt men det finns också andra behov, och det är vi som rektorer som borde äga den frågan. Att vi har en frihet att bestämma och att det finns en tillit att vi fattar rätt beslut, säger Alexandra Zois.

”Det har blivit högt i tak”

Relationen till lärarna, eller rättare sagt till de fackliga representanterna, var också något som togs upp.

– Jag tycker att vi ska prata ihop oss om det samverkansavtal som finns. Att hitta en gemensam väg i stället för att försöka hitta ”fem fel”, säger Kaj Mauri.

Nadja Melander pekade i sammanhanget på det som hon anser är skolans allra viktigaste uppgift.

– Vi är här för elevernas skull. Det är deras bästa som alltid ska stå i fokus, säger hon.

De som fanns i rummet under det två timmar långa mötet verkade nöjda med den satsning som görs på rektorskapet och med det samtalsklimat man nu försöker etablera.

– Det har blivit högt i tak. Jag känner att jag som rektor gått från rädsla till trygghet, säger Alexandra Zois.

Inga politiska löften

Nu jobbar man vidare. Nya träffar väntar. Rektorsmöten varje vecka finns redan. Huddinge ska nå målet att bli en attraktiv kommun för rektorer.

– Jag är så stolt över det här gänget. Vi vet hur otroligt avgörande rektorns ledarskap är för skolans utveckling, säger Semira Vikström.

Rasmus Lenefors kunde dock inte ge några löften på rak hand.

– Nej, det kan jag inte men jag tar verkligen med mig det som sägs. Frågorna ligger högt på vår agenda, säger han.