Mission impossible? Så kan rektorns arbetsmiljö förbättras

Text: Håkan Söderberg

Det har inte saknats larmklockor kring skolledarnas arbetsmiljö de senaste åren. 2020 kom en unik studie som visade att var fjärde rektor riskerar utbrändhet. Andra studier har visat att Sverige har OECD:s högsta rektors­omsättning, senast bekräftad av en rapport från Skolverket. Tre av tio grundskolor har hög omsättning på rektorer, vilket innebär att de har haft tre eller fler rektorer under de senaste fem åren. Det riskerar att påverka skolans verksamhet och elevernas utbildning negativt.

– En hög omsättning på rektorer riskerar att försämra lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning. Det kan i sin tur påverka elevernas utveckling och lärande. Därför ser vi med stor oro på att många grundskolor ofta byter rektor, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.

Skolledare larmar om sin situation

På senare tid har också skolledare runt om i Sverige slagit larm om sin situation. Malin Rimmö, rektor i Ragunda kommun, väckte stor uppmärksamhet genom att vägra följa kommunens budget. I Sundsvall diskuterar rektorerna att avsäga sig arbetsmiljöansvaret på grund av de besparingar man tvingats genomföra. I Eskilstuna har Sveriges Skol­ledare tillsammans med Kommunal och Sveriges Lärare skickat en skrivelse till kommunalråden med kraftiga protester mot försämringar i skolan.

– Vi får dagligen samtal till bland annat vår chefsrådgivning från skolledare som har svårt att orka med, säger Anders Forsell, chefs­förhandlare på Sveriges Skolledare.

Sex punkter - för ett hållbart ledarskap

Tom Cruise rollfigur, hjälten Ethan Hunt, och hans grupp får i den klassiska filmserien ”Mission impossible” ständigt nya omöjliga uppdrag. Men i fiktionen löser Ethan alltid sitt omöjliga uppdrag i slutändan. Kan det bli möjligt också att lösa skolledares omöjliga uppdrag i verkligheten?

Ja, kanske om viljan finns och de rätta förutsättningarna skapas.

Anders Forsell anger sex punkter som kan lägga grunden för ett hållbart ledarskap för skolledare:

1. Rätt förutsättningar för att kunna utföra uppdraget framgångsrikt.
2. Hållbart ledarskap – med tillgång till mentor, professionsutveckling genom hela karriären bland annat genom professions­programmet.
3. Ändamålsenlig organisation och tydliga mandat – resurstilldelning, storlek på enheter, antal medarbetare, tillgång till nödvändiga stödfunktioner med mera.
4. Trygghet, säkerhet och arbetsro – skydd mot hot och våld, repressalier och trakasserier, stöd vid säkerhetsarbete och krisberedskap.
5. Hälsofrämjande balans av arbetstid, arbetsliv och privatliv – skydd för tillräcklig återhämtning, möjlighet till avlastning, minskad byråkrati och administration, skydd mot ständig tillgänglighet.
6. Se skolledaren även som arbetstagare – bättre fokus på rollen som anställd i samverkansarbetet, inte minst i det viktiga arbets­miljöarbetet.

– Det är viktigt att skolledare inser att de är anställda och att deras arbetsmiljö är viktig. För att kunna vara en bra chef så måste förutsättningar runt arbetsmiljön finnas. Att landets huvudmän månar om sina chefer och investerar i dem kommer att löna sig ekonomiskt och leda till en bättre kvalitet och i slutänden också gynna eleverna, våra barn, menar Anders Forsell.

Ett konkret arbete som Sveriges Skolledare driver är också utbildning för skyddsombud och ett nationellt nätverk för skyddsombud.

– Det handlar just om att skolledare också är anställda och ska ha de rätta förutsättningarna för att sköta sitt jobb på ett bra sätt, säger Anders Forsell.

Roger Persson, forskare. Fotomontage: Johan Thörnqvist. Foto: Roger Lundholm

Stort forskningsprojekt

Och kanske kommer Sveriges Skolledare att få draghjälp att förbättra sin arbetsmiljö av forskningen. Forskarna Ulf Leo, docent och studierektor vid Centrum för skolledarutveckling i Umeå, och Roger Persson, docent vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet, har tillsammans med ett antal medarbetare länge intresserat sig för skolledarnas situation.

Det var de som 2020 presenterade studien ”Skolledares arbetsmiljö” om skolledares organisatoriska förutsättningar, stressrelaterad psykisk ohälsa, personalrörlighet och förbättringspotential.

Drygt 2 000 skolledare från samtliga 290 kommuner i landet deltog. Svaren rymde både kommunala skolor och friskolor och innefattade samtliga skolformer från förskola till vuxenutbildning.

I den konstaterades att var fjärde skolledare av de tillfrågade riskerade att bli utbränd och att rektorsomsättningen var mycket hög. Inom sex år har 60 procent lämnat rektorsyrket och många av dem har lämnat skolans värld helt och hållet. 

Studien utmynnade i en åtgärdsplan som innehöll punkter som tydligare reglering av rektorsuppdraget, användarvänliga IT-system, mer stöd från HR, introduktion och utbildning för nya rektorer, regelbundna medarbetar­samtal om den egna arbetssituationen, arbetsplatsträffar om den egna arbetsmiljön och ett tak för antalet medarbetare.

Den dystra statistiken väckte också en vilja att gå vidare och nu är en uppföljningsstudie i gång. Där undersöker man den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för rektorer i skola och förskola. Nu kommer man att komplettera analyser av data från det tidigare projektet med intervjuer och workshoppar med skolledare och deras chefer.

Ny undersökning fokuserar på hållbarhet

I det nya projektet är det två saker som står i fokus: Det hållbara ledarskapet och relationen till arbetsgivaren.

– Vi har åtta grupper med skolchef och skolledare för att få med de olika perspektiven. Men vi kommer även att ta upp andra punkter som förutsättningar, stödfunktioner och liknande. Grupperna är utvalda som positiva exempel där samarbetet mellan rektor och närmaste chef fungerar bra, säger Roger Persson.

I grupperna kommer Ulf Leo att vara huvudintervjuledare och Roger Persson och andra medarbetare kommer att sufflera.

– Vi är nöjda med att vi fått med exempel från små och stora kommuner, från nord, syd, väst och öst. På det sättet får vi in de olika förutsättningar som råder. En lösning som är bra på ett ställe behöver inte vara det på ett annat, säger han.

Något som dock verkar vara gemensamt efter de intervjuer som hittills gjorts är att alla saknade systematiskt arbetsmiljöarbete med rektor i centrum.

Projektet pågår till och med december 2025. Resultaten väntas bidra till att skolledarnas egen arbetsmiljö naturligt inkluderas i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket i sin tur väntas stärka förutsättningarna för ett hållbart ledarskap i skolan.

– I slutänden handlar det om att skapa bättre förutsättningar för skolans huvud­uppgift; elevernas lärande. Vi kommer att ha en del parallella processer och komma med flera analyser och publikationer under resans gång, säger Roger Persson.

Projekten som ska förbättra arbetsmiljön

Runt om i landet pågår en del projekt kring hur rektorernas arbetsmiljö ska kunna förbättras i skolor och förskolor. Här kan du läsa om det digitala verktyget Chefoskopet som har börjat användas i skolor och förskolor över landet. 

Och om Huddinge kommun som precis dragit igång en satsning på rektorer där representanter från politiken, skolchefer och skolledare möts för att lära av varandra och skapa en god arbetsmiljö för skolledare.

LÄS ÄVEN: Satsning på rektorns arbetsmiljö i nytt avtal

LÄS ÄVEN: Ledare: Hållbart ledarskap gynnar alla