Annika Härenstams forskning ligger till grund för verktyget Chefoskopet. Foto: Skärmdump/Privat
Här kan skolledare få digitalt stöd kring arbetsmiljön
Kan verktyget Chefoskopet vara svaret på hur skolledares arbetsmiljö kan förändras? – Det synliggör vilka förutsättningar skolledare har och kan skapa förändring både i kvalitet och ekonomi, säger Annika Härenstam, professor emeritus i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Text: Håkan Söderberg
TEMA: Är skolledarens arbetsmiljö ett Mission impossible?
Var fjärde skolledare i skola och förskola riskerar att bli utbränd. Ofta klämd mellan huvudmän och medarbetare, en allt sämre ekonomi, allt högre krav från vårdnadshavare och elever och ökande hot och våld i skolan som inte går att ignorera. Sverige har också OECD:s högsta rektorsomsättning.
Är skolledarjobbet på väg att bli ett ”Mission impossible”?
Eller finns det möjligheter att förbättra arbetsmiljön?
HÄR HITTAR DU ALLA DELAR I TEMAT FRÅN SKOLLEDAREN NR 3:
Mission impossible? Så kan skolledarens arbetsmiljö förbättras
Från nämnd till rektor – så vill de förbättra arbetsmiljön ihop
Chefoskopet, som tagits fram av organisationen Sunt arbetsliv, är ett forskningsbaserat verktyg för att utveckla chefers organisatoriska förutsättningar (se chefoskopet.suntarbetsliv.se).
Chefoskopet bygger på forsknings- och utvecklingsprojektet Chefios (chef, hälsa, effektivitet, förutsättningar i offentlig sektor) som Annika Härenstam var ansvarig för 2008–2014. Här tittade man på arbetsmiljön för chefer i offentlig förvaltning, en grupp som knappast uppmärksammats alls tidigare.
Chefios visade att de skolledare som hoppat av i hög grad gjorde det för att de upplevde bristande organisatoriska förutsättningar att göra ett bra chefsjobb och att de saknade en balans mellan mål och resurser. Att minskade resurser, kommunaliseringen och friskolereformen gjort att förutsättningarna för rektors arbete ändrats i grunden. Det gäller än i dag.
– Jag brukar jämföra skolan med en skuta. Den är riggad för insjötrafik där det mesta rullar på. Men plötsligt säger man från rederiet att lasten ska dubblas och man ska ut på öppet hav. Det går inte. Rederiet, kaptenen och besättningen måste rigga skutan efter förutsättningarna, säger Annika Härenstam.
Forskning omsatt i praktiskt stöd
Hon gläds åt att hennes och hennes medarbetares forskning hålls levande genom utvecklingen i Chefoskopet.
Vad är då Chefoskopet? Det är ett digitalt verktyg som bygger på forskning omsatt i praktiskt stöd, metoder för att kartlägga chefers vardag, stöd för analys och dialog om hur organisationen kan utvecklas, intervjuer med forskare i korta faktafilmer och poddar, kunskaper om nyckelfaktorer för ett hållbart utvecklingsarbete och vägledning för processledare.
Chefoskopet kan svara på frågor som ”Hur ser balansen ut mellan krav och resurser?”, ”Hur och vad används arbetstiden till?” och ”Hur fungerar rektorernas kommunikationsvägar?”
Används i Göteborg
Verktyget sprids över landet även om pandemin och besparingstider hejdat processen något. Göteborgs kommun är en av de som använder Chefoskopet. Syftet är att rusta organisationen så att chefer både ska kunna må bra själva och vara närvarande för sina medarbetare. Planen är att 24 förvaltningar och cirka 30 bolag ska börja använda verktyget fram till 2025. Förskoleförvaltningen är en av dessa.
– Vi gjorde en kartläggning 2023 men sedan har arbetet saktats ner lite på grund av förändringar i ledningen. Vi kommer att slutföra arbetet med Chefoskopet och tydliggöra handlingsplanen kopplat till det under året. Först då kan flera insatser styras ut till delar av verksamheten och lokalt till första linjens chefer, säger Pia Kragh-Jensen, HR-specialist på förskoleförvaltningen.
LÄS ÄVEN: Satsning på rektorernas arbetsmiljö i nytt avtal
LÄS ÄVEN: Ledare: Hållbart ledarskap gynnar alla